Fakta | Cancer

Leukemi hos barn

Varje år drabbas cirka 300 barn i Sverige av någon form av cancer. Ungefär en tredjedel av dessa drabbas av leukemi.

Uppdaterad den: 2021-05-31
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är leukemi hos barn?

Leukemi är en cancersjukdom i kroppens blodceller (blodkroppar). Det finns tre huvudtyper av blodkroppar: röda och vita blodkroppar samt blodplättar. Vid leukemi förökar sig en viss typ av vita blodkroppar ohämmat och det blir alltför många av dem. Övriga, friska blodceller blir färre på grund av utrymmesbrist i benmärgen.

Varje år insjuknar 90–100 barn i Sverige i leukemi. Totalt insjuknar cirka 300 barn i Sverige i någon cancersjukdom varje år. Åtta av tio barn med akut leukemi har så kallad akut lymfatisk leukemi (ALL) och resten har akut myeloisk leukemi (AML). Den vanligaste åldern för insjuknande är två till fem år.

Orsak

Normala celler delar sig bara i den omfattning som behövs för att kroppens behov av nya celler ska täckas. Men en cellinjes celler kan få skador i sin arvsmassa och de kan utveckla sig till "elakartade" celler som delar sig ohämmat. Vid akut leukemi delar sig leukemicellerna ohämmat i benmärgen och tränger ut  normal blodcellsproduktion. Då minskar bildandet av olika blodkroppar, vilket leder till symtom på blodbrist, få vita, normala blodkroppar och få blodplättar.

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område
Annons
Annons

Leukemi är vanligare hos personer med vissa syndrom och medfödda kromosomförändringar, till exempel Downs syndrom. Miljöfaktorer kan i mycket sällsynta fall ha betydelse. Till exempel följdes atombombskatastrofen i Hiroshima av en ökad förekomst av leukemi hos dem som utsattes för strålningen.

Symtom

När antalet röda blodkroppar minskar får barnet blodbrist och blir trött och blekt. Om antalet normala vita blodkroppar minskar blir immunförsvaret sämre, och barnet kan få feberepisoder och infektioner som inte går över. Om antalet blodplättar minskar ökar benägenheten att blöda och barnet får lätt blåmärken, kanske också små blödningar i hud och slemhinnor. Ibland kan det märkas att magen blir större som en följd av att levern och mjälten har förstorats. Skelettet kan börja värka. Det är därför inte ovanligt att barnet har ledsmärtor eller bensmärtor.

Diagnos

Misstanke om sjukdomen väcks vid blodbrist, ökad tendens till infektioner, bensmärtor och/eller påfallande många blåmärken. Vid undersökning kan läkaren ibland konstatera förstorade lymfkörtlar, mjälte eller lever. Blodprover visar ofta att hemoglobinhalten är låg (anemi) och att blodplättarna kan vara låga. Antalet vita blodkroppar är ofta stegrat, och vid mikroskopi av blodet är det oftast dominans av omogna vita blodkroppar (blaster). Om blodprov talar för leukemi skickas man till avdelning/mottagning på sjukhus som är specialiserad på blodcancer. Där tas fler blodprover och benmärgsprov för att bekräfta diagnosen och bestämma vilken behandling som är mest lämplig att ge. 

Annons
Annons

Även andra undersökningar kan bli aktuella som prov från ryggmärgsvätska, lungröntgen, datortomografi av bröstkorg, magnetkameraundersökning av hjärnan eller ultraljud av testiklarna.

Behandling

Målet med behandlingen är att bota sjukdomen och förebygga återfall. Behandlingen måste i hög grad anpassas efter den enskilda patienten, men sker utifrån väl standardiserade protokoll. Man skiljer mellan olika faser av behandlingen: induktionsbehandling, konsolideringsbehandling och underhållsbehandling.

Först (induktionsbehandling) behandlar man för att uppnå en normal blodbild, samt för att få en normal benmärg och ett normalt allmäntillstånd. På fackspråk används beteckningen remission för sådan förbättring. Vid konsolidering behandlas kvarvarande ej lätt påvisbara rester av sjukdomen. I underhållsfasen är behandlingen mindre intensiv, och målet är att undvika återfall. Underhållsbehandlingen pågår i många fall i mer två år. 

Biverkningar

Behandlingen med läkemedel är i början mycket intensiv för att få stopp på sjukdomen.  Behandlingen kan leda till att man får förändrat utseende, och personligheten kan också tillfälligt förändras.

Biverkningar av cellgifter är nästan alltid övergående: ökad infektionsrisk, vissa infektioner kan vara allvarliga. Aptitlöshet, trötthet, illamående och förstoppning kan förekomma. Vid håravfall kan en naturtrogen peruk tillverkas, om så önskas. Håret växer ut igen. Underhållsbehandling med tabletter brukar inte leda till några särskilda biverkningar.

Kortison leder ofta till att aptiten ökar samtidigt som kroppsfettet omfördelas. Ansiktet blir runt, överkropp och skulderparti blir tjockare medan armar och ben blir spinkiga. Dessutom får en del patienter magkatarr, detta kan motverkas med läkemedel. Biverkningarna försvinner när behandlingen avslutas.

Prognos

De flesta barn med leukemi botas. Femårsöverlevnaden för barn med ALL är cirka 93 procent och för barn med AML cirka 80 procent.

Första året efter avslutad behandling går barnet på täta kontroller. Om allt går bra efter det första året genomförs kontroller mer sällan, men barnet följs ändå upp med kontroller under många år efter behandlingsavslut.

Behandlingen kan leda till sena effekter som uppträder ända till vuxenlivet. Dessa kan inkludera symtom från nervsystemet, hormonella störningar, hjärt-kärlsjukdom eller andra typer av cancer. Det är viktigt att vara medveten om risken för sena effekter efter cancerbehandling.