Godartade knutor i brösten
En nytillkommen knöl eller knuta i ett bröst är det vanligaste första symtom på bröstcancer. Men det finns också flera typer av godartade knutor – och de är mycket vanligare än cancer.
Enstaka godartade knutor i brösten är vanliga, särskilt hos kvinnor i fertil, menstruerande ålder. Dessa knölar kan komma och gå och framför allt variera med hormonsvängningarna i menscykeln. En mer uttalad allmän ”knölighet” kan vara fibroadenomatos, som också är ganska vanligt.
Fibroadenomatos - knöliga bröst
Fibroadenomatos, eller fibroadenos, är något som är ganska vanligt, särskilt hos yngre kvinnor. Om man har det eller inte avgörs främst på hur det ser ut på mammografin: rikligt med vävnad så att det ser både mycket “vitt” och lite oregelbundet ut, med blandning av mer och mindre täta områden. Ofta känns då brösten också allmänt ”småknöliga”. Det beror på en riklig mängd både bindväv och mjölkkörtlar. Inte sällan finns också inslag av små eller stora cystor och då kan tillståndet, som inte är att betrakta som en sjukdom, kallas ”småcystisk fibroadenomatos”.
Många kvinnor tycker att det är svårt att känna igenom sina bröst och lita på vad de känner. Den känslan kan förstärkas hos de med fibroadenomatos, då det även kan vara svårare för läkaren att bedöma vid undersökning.
Detta är förstås synd, eftersom självundersökning kan vara ett viktigt led i upptäckten av en eventuell bröstcancer i ett tidigt stadium. Det bästa är, även om man tycker att det känns svårt, att få in en vana, till exempel att självundersöka sig vid samma tidpunkt i månadcykeln efter varje menstruation. Då kan man bli expert på sina egna bröst och kunna upptäcka eventuella förändringar i brösten över tid.
Fibroadenom
Ett fibroadenom är en avgränsad knuta, som också består av både bindväv och mjölkkörtlar. Det kan uppkomma relativt snabbt och även gå tillbaka och även variera med menscykeln. För att säkerställa att en knöl är ett fibroadenom, och därmed helt godartat, behöver mammografi göras, ofta kompletterat med ultraljud och finnålsbiopsi (för mikroskopisk analys). Bara om diagnosen är osäker, eller om fibroadenomet ger stora besvär, behöver det opereras bort.
Vill du få mer kunskap om mantelcellslymfom?
Genom att prenumerera på kunskapsbrevet om mantelcellslymfom kommer du få användbara tips och råd som kan hjälpa dig att få bättre och tryggare vård, information om olika behandlingsalternativ och ta del av nya forskningsrön inom området.
Bröstcystor
Cystor, blåsor som innehåller vätska, kan uppstå i kroppens olika vävnader men är egentligen inte besläktade mer än att de har samma uppbyggnad, ett tunnare cell-lager med vätska i mitten. Det kan liknas vid en liten vattenballong. Ofta är den ganska hård, men rund och jämn i konturen och oftast fritt rörlig i vävnaden. I brösten kan en cysta kännas väldigt tydligt. Inte sällan utvecklas de på några dagar eller veckor, vilket kan verka skrämmande. Så även cystor bör undersökas närmare - med mammografi, eventuellt kompletterat med ultraljud - och ofta töms de då på vätskan med en tunn nål. Vätskan är ofta klar eller gulaktigt färgad och behöver då i allmänhet inte skickas på analys.
Abscess i bröstet
En mindre vanlig orsak till knöl i bröstet som är godartad är infektion som leder till en varböld, abscess. Detta är vanligast under graviditet och amning, men kan uppstå även annars. Det brukar då vara rejält ömmande och i princip alltid samtidigt ge en avgränsad hudrodnad intill. Ofta läker det ut av sig självt, men en antibiotikakur eller kirurgisk dränering av var kan ibland behövas.
