Ekonomi och praktisk hjälp
Nationellt vårdprogram – för dig med bröstcancer
Hur ser vårdrekommendationerna för bröstcancer ut och vad kan du förvänta dig i vårdresan? I den patientanpassade versionen av Nationellt vårdprogram bröstcancer får du kunskap om dina möjligheter och rättigheter.
De flesta upplever att allvarlig sjukdom ger extrautgifter. För att råda bot på detta går det att ansöka om ekonomiskt stöd, men många vet inte vilken slags hjälp och ekonomiskt stöd de har rätt till. Det är inte alltid så lätt att veta vad man ska fråga om. Tyvärr är det ibland så att de som inte efterfrågar eller kräver stöd inte heller får det.
LÄS ÄVEN: Leva med spridd bröstcancer
Offentligt stöd
Anhöriga som vårdar allvarligt sjuka kan kräva att få hjälp från det offentliga. Hjälpen ges både som ekonomiskt stöd och praktisk hjälp. Det offentliga stödet ges efter en individuell bedömning så att hjälpen kan anpassas så bra som möjligt efter den enskilda familjens behov. Det är viktigt att säga vad man funderar på, vad man inte förstår, vad man oroar sig för (även ekonomiska bekymmer) och vilka behov man har.
Lider du av någon form av smärta?
Du är inte ensam. Här kan du läsa, ställa frågor, diskutera och söka stöd i gemenskapen kring att ni alla har erfarenhet av smärta. Välkommen in!
Fråga!
Det är socialtjänsten i kommunen, den vårdande enheten (inom region eller kommun) och Försäkringskassan som lämnar information om vilken slags hjälp och ekonomiskt stöd man har rätt till. Man kan även be om råd. Vid de större sjukhusen finns det kuratorer som kan informera om detta. Om det går ska du be om ett samtal med en kurator. Läkaren och sjuksköterskan kan också svara på frågor. Dessutom finns det informationsbroschyrer.
Om den sjuka är inlagd på sjukhus och behöver insatser i hemmet efter utskrivningen brukar en vårdplanering med kommunens biståndshandläggare äga rum. Biståndshandläggaren informerar om de hemmabaserade tjänsterna och pratar om hjälpbehovet.
Ledighet
Anhöriga har rätt till 100 dagars ledighet (inte nödvändigtvis sammanhängande) för att vara hemma hos den svårt sjuka. Det kallas Närståendepenning. Anhöriga kan dela på dagarna. Det är den behandlande läkaren som skriver intyg till Försäkringskassan för detta.
Hembaserade tjänster
När en allvarligt sjuk person bor hemma betyder det inte att allt ansvar överlåts på den sjuka eller de anhöriga. De viktigaste stöttepelarna är hemtjänsten i kommunen, den behandlande läkaren och sjuksköterskan. De tar ansvar för läkemedel, vård och praktiska hjälpmedel i samarbete med patienten och dess anhöriga. Hemsjukvården (allmän eller specialiserad) har lång erfarenhet av att ordna så att den sjuka kan vara hemma så länge som möjligt och eventuellt dö hemma.
Utbudet av hembaserade tjänster varierar från kommun till kommun, men de flesta har hemsjukvård (organiserad via region eller kommun), hemtjänst, trygghetslarm, avlastning och så vidare. Sjuksköterskan samarbetar med till exempel kurator, präst och fysioterapeut för att erbjuda en anpassad vård.
För att kunna erbjuda patienter med långt gången cancer bra vård i hemmet kommer hemsjukvårdens läkare hem till patienten för att genomföra undersökningar eller behandling.
Vad kostar det?
Hemsjukvården är gratis. Kommunerna tar betalt för andra hembaserade tjänster som hemtjänst och korttidsvistelse på sjukhem (avlastningsvistelse). Egenavgifterna varierar från kommun till kommun. Annat som man ofta måste betala extra för är till exempel hyra av trygghetslarm.
