Cytostatika

Vad är cytostatika?

Cytostatika (cellgifter) är mediciner som används för att bekämpa och döda cancerceller. Behandlingen kan ges som:

• Injektion av ämnet i ett blodkärl (intravenöst), droppvis, ofta utblandat i en större vätskemängd i påse eller flaska. Detta är det vanligaste sättet.
• Tabletter eller kapslar som sväljs.
• Injektion i en muskel eller under huden.
• Injektion i kroppens hålrum (urinblåsan, brösthålan).

Ofta kombineras flera olika cytostatika i en kur.

Behandlingsmål

Kurativ behandling: Denna behandling har som mål att bota sjukdomen, även om stora biverkningar kan vara priset man måste betala för att bli frisk.

Lindrande behandling (palliativ behandling): Behandlingen har som mål att lindra eller förhindra plågsamma symtom och eventuellt förlänga livet. Behandlingen ska inte ges om biverkningar överväger effekten av behandlingen.

Tilläggsbehandling (adjuvant behandling): Cytostatika ges efter en operation eller strålbehandling för att döda eventuella kvarvarande cancerceller i kroppen. Den här typen av behandling kan fördröja tillväxten av metastaser och därmed förlänga livslängden. Behandlingen kan också vara botande.

Effekt och verkan

Cytostatika transporteras av blodet till alla delar av kroppen och därmed till varje enskild cell. När läkemedlet kommer fram till cancertumören tas den upp i den enskilda cancercellen och hämmar eller stoppar celldelningen. Därigenom hindras cancercellerna från att föröka sig. I de fall flera typer av cytostatika kombineras gör det behandlingen mer effektiv, eftersom de olika ämnena angriper tumörcellerna på olika sätt. Biverkningarna på kroppens enskilda organ kan minskas genom att doserna av varje ämne i en kombination ofta är lägre än när enbart ett av ämnena ges. Cytostatika påverkar även kroppens normala celler, men de normala cellerna har emellertid större förmåga till reparation än cancercellerna, och biverkningarna blir därför övergående.

Tillvägagångssätt

Vanligtvis ges cytostatika genom en plastslang som är kopplad till en kanyl (venflon) som på förhand satts in i ett blodkärl (intravenöst); detta kallas dropp. Hur lång tid den enskilda kuren tar varierar. Cytostatika som ges med en spruta i en muskel (intramuskulärt) eller under huden (subkutant) är sällan aktuellt. Cytostatika kan också sättas in direkt i urinblåsan med hjälp av en kateter.

Tabletter eller kapslar sväljs hela tillsammans med mycket vätska. För enskilda cytostatika är det viktigt att patienten noggrant observeras under själva behandlingen på grund av risken för akuta biverkningar.

Vanligtvis ges en behandling var tredje vecka, men det händer att intervallet mellan behandlingarna är en, två eller fyra veckor. De flesta behandlingarna ges under några timmar, och behandlingen kan då på en mottagning, utan att patienten nödvändigtvis blir inlagd på sjukhus. Valet av behandlingsupplägg beror på vilken cancertyp patienten har, och hur god effekten av behandlingen är i varje enskilt fall. Behandlingarna är mycket ofta sammansatta på olika vis. De kan ges som kombinationer av olika ämnen, både intravenöst och som tablettbehandling.

Behandlingen ordineras av läkare

Behandlingen är alltid ordinerad av en läkare, och detta görs skriftligen på ett separat formulär. Behandlingen ska dokumenteras på ett korrekt sätt, och signeras alltid med två underskrifter utöver läkarens egen signatur. Det är antingen läkaren eller en sjuksköterska som sätter in behandlingen. På varje sjukhus finns en separat enhet som har specialiserat sig på cytostatikabehandling.

Biverkningar

En av nackdelarna med den här behandlingsformen är just biverkningarna. Detta beror på att cytostatikan också verkar på kroppens normala celler, vilket är orsaken till obehaget. Det kommer alltid att skilja från person till person hur stora biverkningarna blir, men det kan också finnas andra faktorer som spelar in.

Illamående och kräkningar

Många av behandlingarna, inte alla, kan ge illamående och kräkningar. Obehaget kommer ofta några timmar efter avslutad behandling. Vissa upplever varken illamående eller kräkningar. För att dämpa eller förhindra de här biverkningarna ges medel som dämpar illamående. Vi har under de senaste åren fått mycket effektiva läkemedel för dämpande av illamående. Psykiska faktorer kan också påverka upplevelsen av illamående – bara tanken på nästa behandling kan vara tillräcklig för att utlösa kräkningar hos en del. Detta kan vara en stor påfrestning för vissa patienter. I en sådan situation behövs psykologiskt stöd och uppföljning. Cytostatika verkar nedbrytande inte bara på cancerceller utan också på den friska delen av kroppen. På längre sikt kan därför allmäntillståndet försämras, man blir svag, trött, sliten, tappar vikt med mera.

Håravfall

Av en del cytostatika tunnas allt kroppshår ut, och håret på huvudet kan falla av. Detta sker ofta efter en till två behandlingar, och inom loppet av några dagar kan det leda till att patienten blir helt skallig. Det är en stor påfrestning för många att förlora sitt hår, men efter avslutad behandling kommer håret tillbaka. Det kan ta några månader innan håret är helt utvuxet igen. Försäkringskassan ger ekonomiskt stöd till peruk om patienten har intyg från läkare.

Smärtor

Några få ämnen kan ge en kortvarig smärta i armen om det uppstår en irritation av kärlväggen. Andra kan ge skador i normal vävnad och ihållande smärtor om ämnena sprutas utanför blodkärlen. Inga andra smärtor är förbundna med cytostatika.

Feber

I bland kan cytostatika ge feber några timmar efter behandling. Detta är en normal reaktion, och inte farlig. Feber som uppstår mellan behandlingarna kan vara tecken på en infektion och därför ska läkare kontaktas.

Förändring av blodbildning

De flesta cytostatika sänker produktionen av blodkroppar i benmärgen, vilket kan medföra att nästa behandling ställs in.

Antalet vita blodkroppar sjunker efter behandlingen (leukopeni). Detta händer oftast 7–12 dagar efter behandlingen och beror på vilken behandling som givits. Risken för infektioner kan vara stor då de vita blodkropparna är kroppens försvar mot infektioner (bakterier och virus). Undvik därför närkontakt med människor som har en tydlig övre luftvägsinfektion.

Patienten kan också ha ett lågt antal blodplättar (trombocytopeni). Detta medför blödningsrisk.

Efter längre tids behandling kan även produktionen av röda blodkroppar minska till den grad att patienten kan få blodbrist (anemi). Då kan det bli aktuellt med blodtransfusion.

Alla dessa biverkningar på benmärgen är övergående. Vi känner inte till något särskilt du kan göra för att undvika detta. Innan en ny behandling tas alltid blodprov så att man är under noggrann kontroll. I mer sällsynta fall kan det bli aktuellt att ge läkemedel (sprutor) som stimulerar produktionen av vita och röda blodkroppar.

Skada på slemhinnor

Flera cytostatika har en kraftig effekt på slemhinnor i mun och svalg, och detta kan ge en mycket besvärande ömhet som går ut över närings- och allmäntillståndet för patienten. Sår i magsäck och tunntarmens slemhinnor kan också uppstå. Urinblåsans slemhinnor kan påverkas så att det utvecklas en bakterieinfektion. Såren läker sig själva efter några veckor.

Påverkan på den hormonella balansen

Under behandlingen kan kvinnor ha regelbunden menstruation, men den kan också helt försvinna. Detta gör att kvinnor bör använda preventivmedel både under behandlingsperioden och i cirka ett år efteråt, på grund av risken för skador på äggcellerna under behandlingen.

Spermieproduktionen hos män påverkas, vilket medför att fertiliteten kan bli nedsatt. Män bör också använda preventivmedel på grund av risken för skador på spermier. Graden och varaktigheten av en nedsatt fortplantningsförmåga beror på vilken behandling som ges.

Skada på nerver

Nervskada kan uppstå som en övergående skada på små nervförgreningar som kan ge en muskelsvaghet, förlust av känsel och köldkänsla i tår och fingrar.

Livsstil under behandling

Lev så normalt som möjligt. Frisk luft och lätt motion rekommenderas. Motion kan verka gynnsamt både på matlusten och det psykiska tillståndet. Drick rikligt, minst två liter varje dygn, så utsöndras avfallsämnena lättare. Smaksinnet kan förändras under behandling, och det är viktigt att äta vad man längtar efter. Alkohol i större mängder bör undvikas, då vissa behandlingar inte passar tillsammans med alkohol. Ta upp det här med din läkare!

Sexuellt umgänge

Cytostatika behöver inte betyda sexuell avhållsamhet. Men den svåra livssituationen under behandlingen, och ibland även behandlingen i sig, kan ge övergående potensproblem och nedsatt lust. Användning av kondom rekommenderas. Cytostaka kan vara fosterskadande, och därför bör graviditet undvikas under behandlingen.

Kan andra läkemedel användas tillsammans med cytostatika?

Ja, men läkaren måste informeras om alla läkemedel som tas, då några läkemedel kan inverka på effekten av cytostatikan.

Hur är det med alternativ medicin?

Det är förståeligt att patienter i en svår situation söker sig till alternativa behandlingsformer. Effekten finns inte dokumenterad av dessa på det sätt som de behandlingsformer som används i vården. Prata med din läkare om det, och berätta vilka alternativa behandlingsformer du använder. Var försiktig med dem som lovar för mycket. Internet är ingen garanti för kvalitet.

Kom ihåg: Sjukvården har som mål att ge dig så god behandling som möjligt.

Hantering av avfallsprodukter

Det första dygnet efter hemkomst måste avfallsprodukterna från kroppen hanteras noggrant.

• Tvätta händerna under rinnande vatten varje gång som du har varit i kontakt med kroppens avfallsämnen.
• Använd papper till att torka upp rester av kräkningar eller urin, och torka därefter av med såpa och vatten.
• Kläder som smutsas ned med urin, avföring eller kräkningar bör tvättas snarast.
• Vid nedsmutsning av bar hud bör huden tvättas med såpa och vatten.
• Upprätthåll god toaletthygien! Män bör också sitta när de kissar!
• Lägg sådant som blöjor, bindor och andra produkter för engångsanvändning i en plastpåse och knyt ihop den ordentligt.

Om de här reglerna efterföljs kan du ha vanligt umgänge med andra, också med barn och gravida!