Fakta | Cancer

Cancer

Cancer är inte en enda sjukdom utan flera. Cancertyperna kan uppstå på olika ställen i kroppen, ge olika symtom och vara olika farliga.


Redaktionen, Netdoktor.se
Uppdaterad den: 1970-01-01

Annons

Alla cancersjukdomar har ändå en sak gemensamt – de uppstår efter att vanliga celler i kroppen förvandlats till cancerceller. Den förvandlingen kan bland annat ske om du har fått skador på ditt dna. Ibland skadas dna av slumpen men dna kan också skadas genom att ett främmande ämne sätter sig i dna (till exempel tobaksrök eller radioaktiv strålning). Cancercellerna förökar sig okontrollerat utan att dö och kan till slut bilda tumörer. Om inte cancern behandlas i tid kan den sedan sprida sig till andra delar av kroppen – man får metastaser eller hjärnmetastaser.

Cancer blir allt vanligare men det beror bland annat på att läkarna har blivit duktigare på att upptäcka cancer och att vi i västvärlden lever så länge som vi gör. Förr i tiden dog många innan de hann bli så gamla att de fick cancer. 

Trots att cancerdiagnoserna ökar blir idag 60 procent av alla som får någon form av cancer helt friska, även om prognosen varierar mellan olika typer av cancer. Om man inte kan bli botad kan behandling göra att man trots allt får ett långt liv.

Annons
Annons

Nedan kan du läsa om ett antal vanliga cancerformer.

Hudcancer (malignt melanom)

Det finns flera olika typer av hudcancer, men den farligaste är malignt melanom. Det är också den cancersjukdom som har ökat allra mest i Sverige under de senaste årtiondena. År 2010 fick runt 2 800 personer diagnosen.

Hudcancern kan börja i födelsemärken, leverfläckar eller direkt på huden. Oftast syns cancern som en ny brun fläck eller knuta på huden. Cancern kan också finnas i ett gammalt födelsemärke som plötsligt vuxit eller ändrat utseende. Malignt melanom måste opereras bort, eftersom det annars finns en risk för att cancern sprider sig. Du kan minska risken för att drabbas genom att undvika att bränna dig i solen. De flesta som får malignt melanom blir friska.

Annons
Annons

Mer om hudcancer »

Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och sjukdomen drabbar varje år uppåt 10 000 svenskar. Tumören växer ofta långsamt och alla tumörer behöver inte heller behandlas. Många kan leva med prostatacancer utan att få några besvär. Prostatacancer behöver inte ge några symtom, men hos vissa trycker prostatakörteln på urinröret, vilket kan göra att man får svårt att kissa, att urinstrålen blir svagare eller att man måste gå på toaletten oftare än vanligt. Ibland får man symtom först när sjukdomen spritt sig till andra delar av kroppen. Vissa kan få ont i skelettet av metastaserna.

Vid misstänkt prostatacancer kan patienten undersökas genom att en läkare känner på prostatakörteln via ändtarmen. Man kan också ta blodprov, vävnadsprov, genomgå ultraljud eller röntgenundersökning.

Mer om prostatacancer »

Bröstcancer

Bröstcancer brukar kännas som en knöl i bröstet eller i armhålan. Ett annat vanligt symtom är att bröstvårtan eller huden på bröstet dras in. Det är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor med runt 8 000 drabbade varje år.

Ungefär 8 av 10 svenska kvinnor som fått bröstcancer lever tio år efter att de fått diagnosen. Ju tidigare cancern upptäcks, desto större är chansen att den kan botas helt. Med regelbundna mammografikontroller kan många fall upptäckas, men man kan också själv känna igenom sina bröst med jämna mellanrum och vara uppmärksam på förändringar.

De flesta som får bröstcancer får hela eller delar av det sjuka bröstet borttaget i en operation. Operationen kan kompletteras med strålning, cytostatika eller andra läkemedelsbehandlingar.

Mer om bröstcancer »

Leukemi (blodcancer)

Leukemi är inte en enda sorts cancer utan ett samlingsnamn för flera cancertyper som alla drabbar benmärgen där blodet bildas. Kroniska leukemier behöver inte ge några besvär förrän efter lång tid, medan akuta leukemier kräver snabb behandling. Vanliga symtom på leukemi är blekhet och trötthet. Man kan också få blåmärken och infektioner lättare än vanligt. Alla dessa symtom kan dock finnas vid många andra sjukdomar också.

Leukemi är en ovanlig sjukdom, och till skillnad från flera andra cancerformer är den inte ärftlig. Men akuta leukemier är allvarliga sjukdomar som man kan dö av inom några veckor eller månader om man inte får behandling.

Mer om akut leukemi (blodcancer) »

Lymfom (lymfkörtelcancer)

Lymfkörtelcancer eller lymfom är ett samlingsnamn för cancersjukdomar som uppstår i lymfsystemet. Lymfsystemet består av lymfatiska organ och lymfkärl (i till exempel halsen, armhålorna, magen, ljumskarna och mellan lungorna). Lymfkörtelcancer brukar oftast börja i just lymfkörtlarna, men kan starta i vilken del av lymfsystemet som helst. Det vanligaste symtomet på den här typen av cancer är att en eller flera lymfkörtlar svullnar, vilket kan märkas på olika sätt. Om de svullna körtlarna trycker på exempelvis luftstrupen kan man få hosta. Man kan känna sig trött, få feber, svettas eller tappa i vikt.

Personer med nedsatt immunförsvar löper större risk än andra för att få lymfom. Ledgångsreumatism eller andra inflammationssjukdomar kan också ge en något ökad risk.

Mer om lymfom »

Lungcancer

Lungcancer är en av våra vanligaste cancerformer. Den kommer oftast smygande och utvecklas under flera år. Om du har haft hosta som inte blivit bättre efter tre veckor bör du söka vård. Andra symtom på lungcancer kan vara andfåddhet, pipande eller väsande andning, smärta i bröstkorgen eller lunginflammation. Lungcancer orsakas oftast av rökning och varje år får ungefär 3 500 svenskar sjukdomen. Tidigare var det mest män som drabbades, men i takt med ändrade rökvanor får allt fler kvinnor lungcancer.

Om sjukdomen upptäcks i tid kan alla typer av lungcancer opereras, genom att delar av, eller hela, den sjuka lungan tas bort. Man kan få försämrad andningsfunktion och sämre kondition efter lungcancerbehandling.

Mer om lungcancer »

Hjärntumör

Tumörer i hjärnan kan antingen vara godartade eller elakartade. När en hjärntumör är elakartad talar man om cancer. Symtomen på en hjärntumör kan variera beroende på var i hjärnan den sitter. Syn, hörsel eller tal kan förändras. Man kan också bli förlamad i någon kroppsdel eller få epileptiska anfall. Huvudvärk, yrsel och illamående är också vanliga besvär, men allt som oftast har de andra orsaker.

Varje år får ungefär 1 300 personer i Sverige diagnosen primär hjärntumör. Med det menas att tumören har utvecklats i hjärnan och alltså inte är cancer som har spritt sig från någon annan kroppsdel. Cancerformer som lungcancer, malignt melanom och bröstcancer orsakar oftare hjärnmetastaser än andra typer av cancer.

Mer om hjärntumörer »

Tjocktarmscancer och ändtarmscancer

Tjocktarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige med runt 4 000 drabbade varje år. Om cancern sitter i den nedre delen av tarmen brukar den istället kallas för ändtarmscancer. Det är oklart varför vissa drabbas av den här typen av cancer, men man vet att visa kroniska tarmsjukdomar, som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, ökar risken för att drabbas. Om du behöver bajsa oftare eller mer sällan än vanligt eller om du har blod i avföringen kan det vara symtom på tarmscancer.

Regelbunden motion på åtminstone en halvtimme om dagen har en förebyggande effekt mot tarmcancer. Det är också bra att sluta röka, eftersom rökning ökar risken något för att drabbas.

Mer om tjocktarmscancer och ändtarmscancer »


Annons
Annons