Cancer och dysfagi
Dysfagi är ett samlingsbegrepp för symtom på ät- och sväljsvårigheter. Det är ett delproblem vid flera olika sjukdomar, bland annat de cancerformer som påverkar de områden där maten passerar innan den når magsäcken.
Dysfagi kan yttra sig på olika sätt och ha vitt skilda orsaker. Därför kan flera olika medicinska specialiteter och olika yrkesgrupper i sjukvården behövas, både för korrekt diagnostik och behandling.
Är du läkare eller sjukvårdspersonal, se vår medicinska översikt om dysfagi här »
Orsaker till sväljsvårigheter vid cancer
Olika cancersjukdomar kan orsaka dysfagi, antingen av lokal växt av cancer eller som en följd av operation eller strålbehandling av cancer. Om felet sitter i munhålan, vilket kan påverka hur maten tuggas och förs bakåt för att svälja, kan orsaken vara en cancer i tungan eller övriga munhålan.
Särskilt påtagligt kan de problemen bli efter strålbehandling som kan orsaka både muntorrhet och stramhet som påverkar tuggningen. Även operation av delar av tungan på grund av tungcancer kommer påverka funktionen i munhålan. Vissa cytostatika (”cellgifter”) kan också ge lokala besvär från mun och svalg som påverkar negativt.
Cancer bak i svalget eller i struphuvudet kan innebära svårigheter att svälja, liksom strålbehandling av cancrar där. Och cancer i matstrupen eller övre magmunnen kan orsaka att matrester blir kvar i matstrupen.
Symtom på dysfagi
Dysfagi är i sig ett symtom och yttrar sig som olika varianter av ät- och sväljsvårigheter. Av lokal växt av cancer eller som en följd av operation eller strålbehandling och/eller cytostatika märks negativ påverkan på det.
Diagnos
Hos någon tidigare frisk som utvecklar sväljsvårigheter, dysfagi, är det viktigt att söka läkare för att utreda vad det beror på. Har du redan en cancerdiagnos som gett dysfagi, eller kan leda till det, bör detta aktivt tas upp av den vårdpersonal som är van att förebygga och behandla dysfagi vid cancer. När behandling av en cancer i öron-näsa-hals-området eller matstrupen planeras kommer risker för dysfagi rutinmässigt tas upp.
Prognos
Är dysfagin cancer-orsakad kommer prognosen för besvären hänga ihop med prognosen för cancern. Men om dysfagin beror på cancerväxt som sedan behandlas framgångsrikt kan också besväret försvinna. Om den beror på biverkningar av cancerbehandlingen kan dysfagin vara mest uttalad vid eller kort efter avslutad behandling och sedan successivt avta.
-
Myelom - fakta om cancer i benmärgen
Myelom är en typ av blodcancer som uppstår i benmärgen. I Sverige insjuknar cirka 600 personer årligen i cancersjukdomen. Myelom är ovanlig före 40 års ålder och medianåldern vid insjuknandet ligger vid 72 års ålder. Myelom är något vanligare hos män än hos kvinnor.
-
Varje timme får en kvinna besked om bröstcancer
ALMEDALEN: “En välinformerad patient är en tryggare patient med högre överlevnadschanser. Dit vill vi komma”, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.
1 Kommentarer -
6 snabba frågor om myelom
Symtom, behandling och orsak - här får du en snabb överblick över blodcancersjukdomen myelom.
-
Röster om myelom: ”Jag skrek av smärta på nätterna”
Trots kraftiga ryggsmärtor och brutet bröstben tog det tid innan Erik Huggare fick diagnosen myelom. Men när proverna väl var tagna och diagnosen var ett faktum gick det ”snabbare än snabbt”, berättar han.
-
Röster om myelom: ”På hematologen har vi träffat nya läkare varje gång”
När Göran Claesson från Sollentuna fick diagnosen myelom gav hematologen honom ingen förklaring på vad det var för slags sjukdom. Istället gav hon honom en broschyr. ”Hon kunde inte att använda ordet cancer”.
-
Behandling av urinblåsecancer
Om urinblåsecancern inte har spridit sig är det oftast möjligt att bli helt fri från sjukdomen.
-
Förebygga och behandla stress hjälper cancerpatienter
Det finns vetenskapligt stöd för ett samband mellan allvarlig stress och cancersjukdom, som livmoderhalscancer, samt även för att stress kan leda till sämre överlevnadsprognos. Nätverket mot gynekologisk cancer vill att vården blir bättre på förebyggande insatser mot stress och på att behandla psykologiska besvär hos redan cancerdrabbade.
1 Kommentarer -
Blodcancerförbundet: Vi måste ha en optimal läkemedelsanvänding
Lise-Lott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet, uppmanar till en hälsoekonomisk utvärdering av hela systemet kring introduktionen av nya läkemedel. Det skriver hon i en slutreplik i debatten om hur man snabbare ska utvärdera nya läkemedel i Sverige.