Cancer och dysfagi
Dysfagi är ett samlingsbegrepp för symtom på ät- och sväljsvårigheter. Det är ett delproblem vid flera olika sjukdomar, bland annat de cancerformer som påverkar de områden där maten passerar innan den når magsäcken.
Få Artrosbehandling direkt i en app
Artrosrelaterad höft- och knäsmärta behandlas bäst med anpassad sjukgymnastik. Med appen Joint Academy gör du 2 övningar om dagen och har kontinuerlig kontakt med en fysioterapeut.
Dysfagi kan yttra sig på olika sätt och ha vitt skilda orsaker. Därför kan flera olika medicinska specialiteter och olika yrkesgrupper i sjukvården behövas, både för korrekt diagnostik och behandling.
Är du läkare eller sjukvårdspersonal, se vår medicinska översikt om dysfagi här »
Orsaker till sväljsvårigheter vid cancer
Olika cancersjukdomar kan orsaka dysfagi, antingen av lokal växt av cancer eller som en följd av operation eller strålbehandling av cancer. Om felet sitter i munhålan, vilket kan påverka hur maten tuggas och förs bakåt för att svälja, kan orsaken vara en cancer i tungan eller övriga munhålan.
Särskilt påtagligt kan de problemen bli efter strålbehandling som kan orsaka både muntorrhet och stramhet som påverkar tuggningen. Även operation av delar av tungan på grund av tungcancer kommer påverka funktionen i munhålan. Vissa cytostatika (”cellgifter”) kan också ge lokala besvär från mun och svalg som påverkar negativt.
Cancer bak i svalget eller i struphuvudet kan innebära svårigheter att svälja, liksom strålbehandling av cancrar där. Och cancer i matstrupen eller övre magmunnen kan orsaka att matrester blir kvar i matstrupen.
Symtom på dysfagi
Dysfagi är i sig ett symtom och yttrar sig som olika varianter av ät- och sväljsvårigheter. Av lokal växt av cancer eller som en följd av operation eller strålbehandling och/eller cytostatika märks negativ påverkan på det.
Diagnos
Hos någon tidigare frisk som utvecklar sväljsvårigheter, dysfagi, är det viktigt att söka läkare för att utreda vad det beror på. Har du redan en cancerdiagnos som gett dysfagi, eller kan leda till det, bör detta aktivt tas upp av den vårdpersonal som är van att förebygga och behandla dysfagi vid cancer. När behandling av en cancer i öron-näsa-hals-området eller matstrupen planeras kommer risker för dysfagi rutinmässigt tas upp.
Prognos
Är dysfagin cancer-orsakad kommer prognosen för besvären hänga ihop med prognosen för cancern. Men om dysfagin beror på cancerväxt som sedan behandlas framgångsrikt kan också besväret försvinna. Om den beror på biverkningar av cancerbehandlingen kan dysfagin vara mest uttalad vid eller kort efter avslutad behandling och sedan successivt avta.
Lever du med myelom? Nu kan du gå kort utbildning och delta i en patientundersökning »
-
Det kan din kontaktsjuksköterska hjälpa dig med
En kontaktsjuksköterskans främsta uppgift är att vara ett stöd för personer som drabbats av cancer, och även deras anhöriga. Kontaktsjuksköterskan kan svara på frågor, hjälpa patienten att få kontakt med andra inom vården samt ansvarar för att en personlig vårdplan uppr...
-
Emese, 43, upptäckte hudcancern av en slump
Leverfläcken var inte särskilt stor och vid första anblick såg den inte heller speciellt konstig ut - men proverna visade på malignt melanom.
4 Kommentarer
-
Anhörig till myelomsjuk: ”Jobbigast är den eviga väntan på provsvaret”
Att vara närstående till någon som är svårt sjuk kan många gånger vara mycket psykiskt påfrestande. Framför allt då man som nära anhörig oftast genomgår samma känslomässiga berg- och dalbana som den som är sjuk. Samtidigt måste man som närstående vara ett stöd och en tr...
1 Kommentarer -
Läsarfråga: ”Är myelom ärftligt?”
Är myelom ärftligt? Hur stor återfallsrisk är det för Hodgkins lymfom om man inte haft några återfall på sju år? Här svarar Maria Strandberg, överläkare på hematologen vid medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus, på läsarnas frågor om blodcancer.
1 Kommentarer -
Myelomvården: ”Otroligt viktigt med personcentrerad vård”
Hur ska vården av myelomsjuka bli bättre och mer personcentrerad? ”Det handlar om att ge rätt vård, till rätt patient, i rätt tid”, säger Lise-Lott Eriksson från Blodcancerförbundet.