Cancer och dysfagi

Dysfagi kan yttra sig på olika sätt och ha vitt skilda orsaker. Därför kan flera olika medicinska specialiteter och olika yrkesgrupper i sjukvården behövas, både för korrekt diagnostik och behandling.

Orsaker till dysfagi vid cancer

Olika cancersjukdomar kan orsaka dysfagi, antingen av lokal växt av cancer eller som en följd av operation eller strålbehandling av cancer. Om felet sitter i munhålan, vilket kan påverka hur maten tuggas och förs bakåt för att svälja, kan orsaken vara en cancer i tungan eller övriga munhålan.

Särskilt påtagligt kan de problemen bli efter strålbehandling som kan orsaka både mutorrhet och stramhet som påverkar tuggningen. Även operation av delar av tungan på grund av tungcancer kommer påverka funktionen i munhålan. Vissa cytostatika (”cellgifter”) kan också ge lokala besvär från mun och svalg som påverkar negativt.

Cancer bak i svalget eller i struphuvudet kan innebära svårigheter att svälja, liksom strålbehandling av cancrar där. Och cancer i matstrupen eller övre magmunnen kan orsaka att matrester blir kvar i matstrupen.

Även hjärntumörer kan ge dysfagi, om tumören trycker på områden i stor- eller lillhjärnan som styr motoriken eller koordinationen av sväljnings-processen.

Symtom

Dysfagi är i sig ett symtom och yttrar sig som olika varianter av ät- och sväljsvårigheter. Av lokal växt av cancer eller som en följd av operation eller strålbehandling och/eller cytostatika märks negativ påverkan på det.

Diagnos

Hos någon tidigare frisk som utvecklar dysfagi är det viktigt att söka läkare för att utreda vad det beror på. Har du redan en cancerdiagnos som gett dysfagi, eller kan leda till det, bör detta aktivt tas upp av den vårdpersonal som är van att förebygga och behandla dysfagi vid cancer. När behandling av en cancer i öron-näsa-hals-området eller matstrupen planeras kommer risker för dysfagi rutinmässigt tas upp.

En objektiv bedömning av sväljningsförmågan kan behövas och kan göras med ett vattensväljningstest. Om resultatet från testet påvisar svårigheter bör en noggrannare kartläggning av sväljningsförmågan göras. Ofta innebär det remiss till specialistläkare eller logoped. Där kan en mer avancerad bedömning av sväljningen göras, antingen en fiberskopisk undersökning (FUS) eller en funktionsinriktad röntgenundersökning (FRAS).

Prognos

Är dysfagin cancer-orsakad kommer prognosen för besvären hänga ihop med prognosen för cancern. Men om dysfagin beror på cancerväxt som sedan behandlas framgångsrikt kan också besväret försvinna. Om den beror på biverkningar av cancerbehandlingen kan dysfagin vara mest uttalad vid eller kort efter avslutad behandling och sedan successivt avta.