Fakta | Cancer

Akut lymfatisk leukemi


Uppdaterad den: 2013-01-03
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är akut lymfatisk leukemi?

Illustration: Omogna blodceller som är typiskt vid blodcancer

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är en form av blodcancer där en viss typ av vita blodkroppar, så kallade lymfocyter, förökas ohämmat. Kroppen tappar kontrollen över dessa omogna lymfocyter. De ökar i antal och tränger ut andra celler i benmärgen och blodet. Därmed reduceras antalet av dessa tre celltyper:

  • Röda blodkroppar.
  • Normala vita blodkroppar.
  • Blodplättar.

För få röda blodkroppar gör att du får blodbrist, anemi. Färre normala vita blodkroppar gör att du får nedsatt motståndskraft mot infektioner. Färre blodplättar gör att du blöder ovanligt lätt. Det finns undergrupper av ALL, dessa klassificeras efter celltyp och genetiska avvikelser.

Animation av akut lymfatisk leukemi

Hur vanligt är det?

ALL ses vanligast hos barn i åldern 3–7 år. Sjukdomen utgör 80 % av alla leukemier bland barn och 10 % av alla akuta leukemier hos vuxna. Det fanns 2 850 personer med diagnosen akut leukemi i Sverige år 2009. Antalet nya fall med akut leukemi är 194 män och 183 kvinnor per år (medeltal 2005–2009), de flesta har akut myeloisk leukemi.

Annons
Annons

Orsak

Cancercellerna har en störd förmåga att mogna. Den okontrollerade tillväxten leder också till att normala celler trängs ut så att det utvecklas brist på några eller alla celltyper i blodet. I de flesta fall finns det ingen klar orsak till sjukdomen.

Vilka symtom ger akut lymfatisk leukemi?

Symtomen utvecklas oftast under en relativt kort period. Vanliga symtom är:

  • Trötthet till följd av lågt blodvärde.
  • Ökad risk för infektioner eftersom antalet normala vita blodkroppar går ner.
  • Blödningar i hud och slemhinnor som beror på färre trombocyter.

Andra sällsynta symtom kan vara problem med synskärpan eller dubbelseende, utslag, huvudvärk, illamående och kräkningar (beror på irritation av hjärnhinnorna). En del kan få ben- och ledsmärtor.

Annons
Annons

Hur diagnostiseras sjukdomen?

Blödningsbenägenhet, och frekventa infektioner bör föranleda kontroll av blodvärden. Utredning med blodprover bör göras om läkaren konstaterar:

  • Blek hud (anemi).
  • Hudblödningar.
  • Infektion.
  • Svullna lymfkörtlar.
  • Förstorad lever och mjälte.
  • Ömhet vid tryck över ben.

Blodprover kan bekräfta diagnosen. Det viktigaste provet är mikroskopi av ett blodutstryk. Ett blodutstryk går till så att man tar en droppe blod på en glasskiva. Blodutstryket visar oftast en avvikande fördelning och antal av olika typer av blodkroppar, ofta ses en dominans av likartade och omogna vita blodkroppar.

Behandling

Målet med behandlingen är att kunna bota sjukdomen och förebygga återfall. Man skiljer mellan olika faser av behandlingen: induktionsbehandling, konsolideringsbehandling och underhållsbehandling.

Behandlingen måste i hög grad anpassas efter den enskilda patienten, men sker utifrån väl standardiserade protokoll. Före val av behandling, som skräddarsys, måste läkarna göra en riskbedömning av patienten.

Först (induktionsbehandling) behandlar man för att uppnå en normal blodbild, samt för att få en normal benmärg och ett normalt allmäntillstånd. På fackspråk används beteckningen remission för sådan förbättring. Cirka 98 % av alla barn och 85 % av alla vuxna med akut lymfatisk leukemi uppnår komplett remission. Vid konsolidering behandlas kvarvarande ej lätt påvisbara rester av sjukdomen. I underhållsfasen är behandlingen mindre intensiv, och målet är att undvika återfall. Underhållsbehandlingen pågår i många fall i mer två år. I de fall det inte går att bota sjukdomen är syftet med behandlingen att ge den sjuka smärt- och symtomlindring.

Behandlingen med läkemedel är i början mycket intensiv för att få stopp på sjukdomen. Dessutom ges förebyggande behandling, bland annat i form av läkemedel i den vätska som omger hjärnan och ryggmärgen. Behandlingen kan leda till att den sjuka får förändrat utseende, och personligheten kan också tillfälligt förändras.

Stamcellsstransplantation

Om en yngre vuxen (under 60 år) får ett återfall av akut leukemi, är intensiv behandling med cellgift följt av benmärgstransplantation vanligtvis den enda behandling som kan bota patienten. Stamcellerna bör komma från en givare som har en vävnadstyp som liknar patientens. Hos barn är stamcellstransplantation mindre ofta aktuellt än hos vuxna. Den här behandlingen har förbättrat prognosen för vissa undertyper av akut lymfatisk leukemi. Medan cellgiftbehandling ger en långtidsöverlevnad hos 30–40 % rapporteras det att stamcellstransplantation kan ge 45–75 % långtidsöverlevnad. Resultaten påverkas dock starkt av olika biologiska riskfaktorer.

Prognos

Akut lymfatisk leukemi börjar oftast i åldern 3–7 år, och debuterar oftast snabbt. Förloppet är också oftast snabbt. Behandlingen gör att sjukdomen går tillbaka hos de allra flesta. Vid återfall kan bara stamcellstransplantation bota sjukdomen.

Komplikationer som kan uppstå är livshotande infektioner, immunproblem eller blödningar. Dessa kan vara livshotande. Det kan också tillstöta psykosociala följdverkningar i form av ångest, rädsla, depression, sorg, besvikelse, protest och ilska. Under behandlingen sker det fysiska förändringar som tillväxtförändringar, utveckling av månansikte och håravfall. Detta kan minska självkänslan och leda till social isolering. Psykosociala komplikationer uppstår främst vid strålbehandling, långvarig behandlingstid och inlärningssvårigheter i skolan. För de allra flesta är det här problem som går över.

Personer som har överlevt akut lymfatisk leukemi i barndomen har en högre risk att utveckla annan typ av cancer senare i livet än befolkningen generellt.

Att leva med akut lymfatisk leukemi

De flesta som får akut lymfatisk leukemi är barn. Sjukdomen drabbar inte bara barnet utan i hög grad även föräldrar och syskon. Det är av största vikt att syskon och föräldrar inte glöms bort. Barnet och omgivningen kommer dessutom att få leva med rädslan för att sjukdomen ska blossa upp igen. Faran för detta leder till frekventa kontroller som kan störa barnets sociala liv.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons