Fakta | Prostatacancer

Prostatacancer

Varje år upptäcks nästan 10 000 fall av prostatacancer, som är den vanligaste cancerformen hos svenska män. Trots dess vanlighet är kunskaperna om orsakerna till prostatacancer begränsade.

Magnus Bäcklund, Överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen
Uppdaterad den: 2016-01-11
Författare: Magnus Bäcklund, Överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen

Annons

Prostatan är en körtel som finns hos män och som sitter runt urinrörets övre del alldeles under urinblåsan och kan också kallas ”blåshalskörteln”. Den producerar en vätska som bland annat fungerar som transportvätska för spermierna. Prostatans storlek är ungefär som en valnöts och påverkas bland annat av det manliga könshormonet testosteron. Varje år upptäcks nästan 10 000 nya fall i Sverige, vilket även gör cancertypen vanligare än de typer som drabbar båda könen. Cancern uppstår sällan före 50 års ålder, men blir därefter vanligare med ökande ålder.

Vad är prostatacancer?

Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer hos män i Sverige. Varje år upptäcks nästan 10 000 nya fall i Sverige, vilket även gör cancertypen betydligt vanligare än de typer som drabbar båda könen. Cancern uppstår sällan före 50 års ålder, men blir därefter vanligare med ökande ålder.

En cell i körteln börjar av någon anledning att dela sig okontrollerat. Efter en tid har en stor mängd celler bildats och en tumör har uppstått. Tumören fortsätter att växa och kan så småningom upptäckas vid olika undersökningar. Med tiden kan tumören växa utanför själva prostatan och via blod- och lymfkärl sprida sig till andra delar av kroppen. Där bildas så kallade metastaser (”dottertumörer”).

Annons
Annons

Orsaker till prostatacancer

En körtelcell i prostatan börjar dela sig okontrollerat, men exakt vad som orsakar prostatacancer är okänt. Vi vet att det krävs närvaro av testosteron för att prostatacancer ska kunna uppstå. Man har även sett en något ökad risk att drabbas om flera andra i släkten haft sjukdomen. Sådan ärftlighet förklarar uppemot tio procent av alla fall. Dessutom finns det skillnader mellan olika länder, varför det är troligt att det finns faktorer i miljö och livsstil som påverkar risken.

Godartad prostataförstoring

Prostatan börjar ofta växa i storlek när mannen kommer upp i medelåldern. Det beror på förändringar i nivåerna av manligt könshormon. Detta kallas godartad prostataförstoring eller benign prostatahyperplasi, förkortat BPH, och har inget med cancer att göra. BPH är i de allra flesta fall ofarligt men kan ge besvär med urineringen. Det finns läkemedel som kan lindra besvären och ibland kan kirurgi vara aktuellt. (Se artikel intill)

Symtom

Det kan dröja ganska länge innan en cancertumör i prostatan ger några symtom. När symtomen dyker upp kan de vara svåra att skilja från besvären vid godartad prostataförstoring. Ibland kan prostatacancer ge sig till känna först när cancern spridit sig till andra delar av kroppen. Smärtor i ryggen eller andra delar av skelettet, trötthet och viktminskning är några exempel på symtom i det skedet. Men dessa symtom är i de flesta fall tecken på något annat än prostatacancer.

Annons
Annons

Diagnostik

Vid hälsokontroller av män görs ibland så kallade PSA-prov. Det är ett vanligt blodprov där man kontrollerar halten av PSA (prostataspecifikt antigen). Om halten av PSA är högre än vad som anses normalt kan det vara ett tecken på prostatacancer. Men förhöjda nivåer av PSA förekommer även vid urinvägsinfektioner och vid godartad prostataförstoring. Om PSA-nivåerna är förhöjda krävs ytterligare undersökningar för att klarlägga orsaken. En sådan metod är att läkaren känner på prostatan med ett finger via ändtarmen. Läkaren kan även använda sig av ultraljud, då ett stavformat instrument förs in en liten bit i ändtarmen. Undersökningarna gör inte ont, även om de kan upplevas obehagliga.

Vidare kan läkaren ta ett vävnadsprov från prostatan. Det görs genom att en tunn nål sticks in i prostatan via ändtarmen. Analyser av vävnadsprovet visar om det finns cancer eller inte.

Om läkaren misstänker att cancern kan ha spridit sig utanför prostatan kan en undersökning av skelettet göras, så kallad skelettscintigrafi. Med hjälp av ett radioaktivt ämne som sprutas in i blodet framträder eventuella misstänkta metastaser/dottertumörer. Vanlig röntgenundersökning av delar av skelettet kan också göras.

Behandling av prostatacancer

Det finns en rad olika behandlingar vid prostatacancer och vilken behandling som väljs beror på var tumören är lokaliserad, hur snabbt den växer, om cancern spridit sig och om annan sjuklighet finns.

Om tumören är liten och växer långsamt kan avvaktan med behandling vara ett alternativ, särskilt hos äldre. Patienten får då istället komma på regelbundna kontroller. Om tumören börjar växa snabbare kan nytt ställningstagande till behandling tas då.

Om behandling behövs och tumören är begränsad till själva prostatan kan operation eller strålbehandling erbjudas. Dessa två alternativ syftar till bot, var för sig eller i kombination. Vid en operation tas hela prostatan bort. Strålbehandlingen kan ges utifrån (extern strålbehandling) eller med tunna nålar som leder in strålningen i prostatakörteln (brachyterapi). Dessa olika varianter kan alltså kombineras, ibland också med tillägg av antihormonell behandling i form av tabletter eller injektioner.

Vanliga bieffekter av operation eller strålbehandling är inkontinens och impotens, som kan vara övergående eller bli permanent. På grund av detta, är det viktigt att patienten får bra information om behandlingsalternativen innan beslut tas i samråd mellan patient och läkare, och ibland även närstående.

Om cancern är spridd från början, eller återkommer efter operation eller strålbehandling, kan sjukdomen inte längre botas. Ändå finns det goda möjligheter, jämfört med många andra cancerformer, att leva relativt länge även med spridd prostatacancer.

Hormonhämmande behandlingar eller cytostatika (”cellgifter”) sätts in för att bromsa eller helt stoppa utvecklingen. Lokal strålbehandling kan också ges i lindrande syfte mot smärta från skelettet.

Prognos

Hos vissa män som drabbats av prostatacancer går tumörtillväxten långsamt och hos andra snabbt. Det är stora individuella skillnader. Detta gäller också prognosen. Många kan leva ett gott liv med prostatacancer i många år och åldras, så att de drabbade avlider av någon helt annan orsak. För andra gör sjukdomen att livet tar slut i förtid. En del av den forskning som pågår inom prostatacancer är inriktad på att öka möjligheterna att med olika tester bättre avgöra den individuella risken för hur snabbt en nyupptäckt prostatacancer kommer utvecklas vidare och börja sprida sig.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om prostatacancer på NetdoktorPro

Annons
Annons