Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Artikel | Myelom

Stamcellstransplantation vid myelom – så går det till

Högdosbehandling med cytostatika är en effektiv behandling vid myelom som förstör cancecellerna. Men behandlingen påverkar och förstör också friska blodceller, därför behöver man göra en stamcellstransplantation så att kan återinföra friska stamceller efter avslutad behandling. 


Publicerad den: 2022-10-31
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons

En kombination av högdosbehandling med cytostatika och autolog stamcellstransplantation (då patientens egna stamceller används) är en effektiv behandling vid myelom för personer som är upp till 65–70 år gamla. Förutom åldern på patienten, avgör också sådant som allmäntillstånd och eventuella andra sjukdom om en person kan få den här typen av behandling.

Stamcellstransplantation kan även kallas för SCT, stamcellsunderstöd, stamcellsstöd eller stamcellsbehandling.

Vad är stamceller och varför tas de ut och sätts in igen?

Kroppens blodceller tillverkas i benmärgen. Benmärgen finns inuti skelettet. Alla våra blodceller – vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar – tillverkas i benmärgen och utvecklas från blodstamceller. Stamceller är omogna celler som genom delning och mognad kan ge upphov till andra typer av celler. De kan också dela sig och bli fler till antalet. 

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Vid en stamcellstransplantation plockas stamceller ut från blodet eller benmärgen, för att vid ett senare tillfälle återföras till kroppen. Blodstamcellerna hålls nedfrysta tills dess att de ska användas igen. Den här proceduren behövs göras i samband med högdosbehandling med cytostatika (cellgifter) eftersom cytostatika inte bara skadar cancercellerna, utan också de friska blodcellerna. 

För att återuppbygga benmärgens population av friska blodceller återförs stamceller till blodomloppet. Stamcellerna hittar därifrån tillbaka till benmärgen och kan där starta om sin produktion av olika blodkroppar. 

Annons
Annons

Autolog blodstamcellstransplantation

Om stamceller tas från en patients egna blod eller benmärg kallas det för autolog blodstamcellstransplantation. Den här typen av transplantation kallas även för ASCT (autolog stamcellstransplantation).

Allogen blodstamcellstransplantation

Vid en allogen stamcellstransplantation får patienten blodstamceller från en annan person, en donator/givare. Den här typen av transplantation kallas även för allo-SCT (Allogen blodstamcellstransplantation)

Enligt de nationella vårdprogrammet för myelom ingår inte allogen transplantation som rutinbehandling vid myelom. Det finns heller ingen enighet bland hematologer världen över om hur och när man ska använda allogen blodcellstransplantation vid myelom. Orsaken är att metoden är kopplad till vissa komplikationer, men metoden kan användas i vissa fall. Här kan du se en kort film om allogen stamcellsbehandling.

Autolog transplantation används ofta vid myelom

Autolog blodcellstransplantation (när stamceller tas från en patients egna blod) används ofta vid myelom och då i samband med högdosbehandling. Transplantationen sker i olika steg med mobilisering av blodstamceller från benmärg till blodbanan och skörd av blodstamcellerna. Stamcellerna frysförvaras sedan tills de ska användas och återinföras till patientens kropp. 

Mobilisering

Med mobilisering menas att man ska göra blodstamcellerna redo för skörd, man behöver därför få dem att tillfälligt ”vandra ut” från benmärgen ut i blodet. När man gör detta används en kombination av cytostatika (cellgift) och ett läkemedel som kallas för G-CSF. 

G-CSF står för granulocyte Colony-Stimulating Factor vilket på svenska översätts till granulocyt-kolonistimulerande faktor. G-CSF är ett protein som stimulerar produktionen av granulocyter (en typ av vita blodkroppar) och blodstamceller. G-CSF gör också att stamcellerna ”vandrar ut” från benmärgen ut i blodomloppet. Efter det kan stamcellerna samlas in med en speciell metod (läs mer om det längre ner).

Målet är ofta att samla in tillräckligt med stamceller så det räcker till två högdosbehandlingar. Om planen är att man ska göra dubbel högdosbehandling brukar det skördas för tre högdosbehandlingar.

Skörd av stamceller

Skörden, eller insamlingen, av blodstamcellerna görs med en så kallad aferesapparat (aferes = avskilja). 

Som patient får man en venkateter i vardera armveck. Blod tas från den ena armen, cirkulerar sedan genom aferesapparaten där stamcellerna separeras från resten av blodet, de återstående blodkomponenterna återförs till patientens kropp genom katetern i den andra armen.

I vissa fall kan man få en grövre plastslang (tillfällig central dialyskateter) i ett större blodkärl på halsen, istället för en kateter i armen. 

När den här proceduren är klar räknas de insamlade stamcellerna. Om inte det inte är tillräckligt med stamceller kan man få genomgå insamlingsproceduren på nytt. Stamcellerna frysförvaras sedan tills det är dags för patienten ska få tillbaka dem. En tid efter skörd kommer man som patient få sin högdosbehandling med cytostatika. Efter det sker återgivning av blodstamcellerna samt eftervård. Här kan du se en kortfilm om autolog stamcellsbehandling. 

Kärt barn har många namn

Blodstamcellstransplantation kan även kallas autolog hematopoetisk stamcellstransplantation, AHSCT, stamcellsunderstöd eller stamcellsstöd.

    Källor

  • Cancer reachers UK: - https://www.cancerresearchuk.org/about-cancer/cancer-in-general/treatment/cancer-drugs/drugs/g-csf
  • Cancercentrum, Nationellt vårdprogram för myelom, Högdosbehandling med autologt stamcellsstöd: - https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/blod-lymfom-myelom/myelom/vardprogram/nationellt-vardprogram-myelom.pdf
  • Region Uppsala, informationsbroschyr om stamcellstransplanation (2020) - https://patientinformation.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR196-1209&docId=DocPlusSTYR196-1209&filename=Autolog%20blodstamcellstransplantation%2C%20HSCT%2C%20hematologi%20%E2%80%93%20Information%20om%2C%20HEM.pdf

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons