Artikel | Myelom

Här är prover och undersökningar som görs vid myelom

Vid misstanke om myelom eller vid bekräftad myelom görs ett antal prover och undersökningar. Prover och undersökningar används bland annat för att ställa diagnos och göra en bedömningen av prognos samt för att följa sjukdomen under behandling. I den här artikeln kan du även läsa om vanliga värden (referensvärden) hos vuxna. 


Publicerad den: 2022-06-16
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons
Vad betyder referensvärde?

Referensvärde (kallas även för jämförelsevärde eller referensintervall) används när man ska tolka resultat på exempelvis prover och undersökningar inom sjukvården. Referensvärdet är ett intervall, där man tittar på vilka värden som friska personer brukar ha. Referensvärdet kan också skilja sig beroende på om man är vuxen, barn, äldre, kvinna eller man. 

Resultaten skrivs i olika enheter beroende på vad det är man mäter. Antal vita blodkroppar (leukocyter) per liter blod skrivs exempelvis i miljarder vita blodkroppar per liter (109/L)medan hemoglobin (som finns i röda blodkroppar) skrivs i gram per liter (g/L). 


Var kan jag hitta och se mina provsvar?

De allra flesta kan läsa sina provresultat från hälso- och sjukvården genom att logga in (med BankID på 1177. Man kan antingen göra det på www.1177.se eller via deras app. För att komma till provsvar klickar man sig in på ”Läs din journal” och ”Provsvar”.

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Vissa provsvar kan du inte se genom e-tjänsterna hos 1177. Det kan exempelvis bero på att vårdenheten inte är kopplad till e-tjänsten, att provsvaren är på papper eller i ett gammalt journalsystem eller att vårdpersonalen inte hunnit skriva in provresultaten ännu. 

I sin journal på 1177 kan man dessutom läsa anteckningar från sjukvårdspersonal, vilka diagnoser man utreds för eller fått samt boka tid hos hälso- och sjukvården. Klicka här för att läsa mer alla e-tjänster hos 1177.

Annons
Annons

Blodprov – helblod, serum och plasma 

Helblod (B)

Det blod som cirkulerar inne kroppen brukar kallas helblod. Det består av flera beståndsdelar, röda och vita blodkroppar, blodplättar samt blodplasma. När prover tas på helblod brukar det få beteckningen B. 

Blodplasma eller plasma (P)

Blodplasma är det som finns kvar av blodet när alla blodceller har avlägsnats – utan att blodet har fått koagulera. Blodplasma kallas även för enbart plasma. När prover tas på plasma brukar det få beteckningen P.  

Serum (S)

Serum är en gulaktig transparent vätska som blir resultatet efter att man låtit blod koagulera och sedan avlägsnat blodkroppar och koagulationsproteiner. När prover tas på serum brukar det få beteckningen S. 


Nivåerna på olika blodkroppar påverkas vid myelom

Vid misstanke om myelom, och även under pågående behandling och uppföljning av myelom, tas olika blodprover för att se hur nivåerna av olika blodkroppar ser ut. 

Här nedan förklarar vi mer ingående om vad sjukvårdspersonalen tittar på när de gör olika typer av blodprover. Men först ska vi ta en titt på vad blod egentligen består av. Människors blod består av bland annat blodplasma och blodceller:

  • Röda blodkroppar (erytrocyter) – har bland annat till uppgift att frakta syre från lungorna till kroppens celler och transportera koldioxid från cellerna till lungorna.

  • Vita blodkroppar (leukocyter) – ingår i kroppens immunförsvar och består av olika ”soldater” som specialiserat sig på olika typer av försvarsstrategier.

  • Blodplättar (trombocyter) – Täpper till skador på kroppen genom att klumpa ihop sig vilket gör att blodet levrar sig, och på så sätt stoppa blödningar. Har även en roll i kroppens försvar.  

Alla dessa blodceller tillverkas i benmärgen och har i sin tur olika undergrupper som har specifika uppgifter i kroppen. 

Annons
Annons


Plasmacell – vit blodcell som har en avgörande roll vid myelom

Det finns en typ av vit blodkropp som kallas för plasmacell som kan tillverka mängder av antikroppar när det behövs. Antikroppar hjälper till att bekämpa inkräktare (exempelvis virus)  genom hänga sig fast på inkräktarna vilket gör andra celler lättare kan döda dem. 

Plasmacellen har även en avgörande roll vid multipel myelom, då cancersjukdomen uppstår i en plasmacell. Myelom uppstår när det blivit fel i en plasmacells arvsmassa (DNA), som gör att plasmacellen delar sig om och om igen – helt okontrollerat. 

När cancerplasmacellen kopierar sig själv tränger den undan andra friska blodkroppar som finns i benmärgen och det kan då bli brist på friska vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar. 

Vissa behandlingar vid myelom kan också påverka de friska blodcellerna negativt. Sjukvården observerar därför blodets värden hos myelompatienter för att se om det sker någon förändring och om någon form av behandling bör sättas in. Olika blodprover tas även under utredning av multipelt myelom.   


Blodstatus, B-celler (Differentialräkning)

När man kollar blodstatus innebär det att man tittar på hur fördelningen över olika blodkroppar ser ut i blodet. 

När man undersöker blodstatusen på B-celler (differentialräkning) innebär det att man i mikroskop undersöker och bedömer om det finns avvikelser i fördelningen av de vita blodkropparna med följande namn:

  • neutrofila granulocyter

  • eosinofila granulocyter

  • basofila granulocyter

  • lymfocyter

  • monocyter

Man tittar även om det finns blaster (outvecklade/omogna celler) i blodet och andra omogna former av vita blodkroppar. 

Referensintervall för vuxna:

Celltyp

Referensintervall för personer över 18 år

Enhet

neutrofila granulocyter

1,6-5,9

109/L

lymfocyter

1,1-3,5​

109/L

monocyter

0,2-0,8​

109/L

eosinofila granulocyter

0,0-0,5

109/L

basofila granulocyter

0,0-0,1​

109/L

Källa: https://www.karolinska.se/KUL/Alla-anvisningar/Anvisning/9035


Hb – Hemoglobin (blodvärde)

Blodprovet Hb (även kallas B-Hb eller B-Hemoglobin) är ett prov som görs för att undersöka blodvärdet.

Hemoglobin finns inne i de röda blodkropparna och har till uppgift att binda syre. Det innebär att hemoglobinet har den livsviktiga funktionen att transportera syre från lungorna till kroppens alla celler.

Om det finns för lite hemoglobin i blodet kallas det för anemi eller lågt blodvärde. Anemi kallas även ibland något missvisande för blodbrist, dock innebär inte tillståndet att man har brist på blod (alla blodceller) utan enbart hemoglobin som finns i de röda blodkropparna.

Vid lågt blodvärde blir syretillförsel i kroppen sämre, vilket kan ge symtom som trötthet, blek hud och snabb andfåddhet vid ansträngning. 

Referensvärden för Hb hos vuxna:

Visar provet under den nedre referensvärdegränsen är det anemi.

  • Män: 134–170 g/L

  • Kvinnor: 117–153 g/L 


LPK (B-LPK) – vita blodkroppar

LPK är förkortning för leukocytpartikelkoncentration. Leukocyter är ett annat ord för vita blodkroppar. Vita blodkroppar är en del av kroppens immunförsvar.  

Det finns flera olika typer av vita blodkroppar som har olika arbetsuppgifter inom kroppens försvar. Det kan handla om att försvara kroppen genom att starta en inflammation, tillverka antikroppar eller attackera och döda infekterade eller felprogrammerade celler.  

Fienden som kroppen kämpar mot kan vara kroppsfrämmande ämnen (inkräktare) såsom virus, bakterier, svamp eller parasiter som tagit sig in i celler. Ibland uppstår fel inne i cellerna som gör själva cellerna skadliga för kroppen. Även då finns det ”soldater” i immunförsvaret som har till uppgift att ta kål på dem.  

När man mäter nivåerna på vita blodkroppar kan man exempelvis bedöma om en personer har en pågående inflammation i kroppen (då kan man se en ökad nivå av vita blodkroppar) eller om immunförsvaret är nedsatt. Nedsatt immunförsvar kan man få om man har brist på vita blodkroppar och då kan man bli mer känslig för infektioner. 

Antal vita blodkroppar (leukocyter) per liter blod skrivs i miljarder per liter (109/L).

En miljard = 1 000 000 000 = 10

Referensvärden för LPK hos personer över 16 år är:

  • 3,5–10,0 x 109/L

  • Högre värden kan uppträda vid fysisk aktivitet, vid stress och efter måltider.

LPK kan också skrivas som B-LPK, där B står för blod/helblod.  


TPK – trombocyter (blodplättar)

Blodplättar, som också kallas för trombocyter, har som största uppgift att stoppa blödningar vid skada. Det gör blodplättarna genom att klumpa ihop sig (koagulera) och hejda blödningen. På senare tid har man även upptäckt att blodplättar har vissa arbetsuppgifter inom immunförsvaret.

Om man endast har en lindring sänkning av värdet på blodplättar märker man själv oftast inte av det. Har man däremot mycket låga värden kan man lättare få blåmärken, blöda näsblod eller blöda mer än normalt när man exempelvis borstar tänderna. Vissa personer kan också få blödningar från tarmen, ökad menstruation eller blod i urinen.

Antal trombocyter per liter blod skrivs i miljarder per liter (109/L).

En miljard = 1 000 000 000 = 10

Referensvärde för vuxna kvinnor och män är:

  • 145–390 x 109 /L
  • Hos kvinnor kan värdet vara en aningen lägre under de första dagarna i menstruationscykeln. 


M-komponenten

Vid myelom visar M-komponenten en onormal fördelning på en persons antikroppar och/eller fria lätta kedjor (delar av antikroppar). Läs mer här ovan. 

Den ovanligt stora mängden antikroppar eller fria lätta kedjor kan man se när man fraktionerade proteiner. Medproteiner menar man då antikroppar eller fria lätta kedjor. Man kan fraktionera proteiner i serum och i urin.

När man fraktionerar proteiner används metoden elektrofores (kallas också proteinelektrofores eller S-elektrofores). Elektrofores skiljer de olika proteinerna åt så att man kan se om det finns en onormal fördelning mellan dem. 

Om det finns ovanligt många proteiner av en viss typ syns det som en onormal ”topp” i resultaten (se bild). ”Toppen” kallas för M-komponent.

 

Det finns olika metoder som används för att avläsa M-komponenten: 

  • Fraktionerade proteiner i serum (blod) kallas även för S-elfores

  • Fraktionerade proteiner i urin kan kallas även för U-elfores. Fria lätta kedjor som utsöndras i urinen kallas även för Bence-Jones-proteiner.

  • Fria lätta kedjor i serum (blod), kallas för S-FLC (Serum - Free Light Chain)

Klicka här för att läsa mer om vad som händer i kroppen vid myelom och om vad M-komponent och fria lätta kedjor är.


Elektrolytstatus (elektrolytbalans eller elstatus)

Vid myelom tillverkar de cancercellerna defekta antikroppar som kan skada olika organ, bland annat njurarna. Att njurarna fungerar som de ska är viktigt för att kroppens vätske- och elektrolytbalans ska upprätthållas. 

 Med elektrolytbalans menas saltbalansen i blodet (elektrolyt = salter). Elektrolytbalans har även starka kopplingar till andra nivåer i kroppen, såsom syrabalansen och vattenbalansen. 

 Koncentrationen av olika salter och vätska i kroppen bör hållas konstant för att kroppens cellerna ska fungera normalt – och det är njurarnas uppgift att reglera balansen. De salter som man främst pratar om i samband med elektrolytbalans är natrium och kalium. 

Ojämn saltbalans kan leda till olika skadliga tillstånd. Exempelvis kan en för hög nivå av natrium i förhållande till vattnet i kroppen leda till ett tillstånd som heter hyponatremi. Tillståndet kan ge neurologiska symtom som trötthet, förvirring, muskelsvaghet, balanssvårigheter och kramper. 

Höga nivåer av kalium kan exempelvis leda till ett tillstånd som kallas hyperkalemi, som i värsta fall kan ge hjärtrytmstörningar. Låga värden av kalium kan ge störningar i nervernas och musklernas funktion och ge ökad risk för hjärtstillestånd.

Andra elektrolyter i kroppen förutom natrium och kalium är kalcium, magnesium, klorid, vätekarbonat och fosfat. 

Elektrolytbalansen (elektrolytstatus) undersöks med hjälp av blodprov. Man kan även skriva proverna för kalium och natrium som P/S-kalium och P/S-Natrium där bokstaven P står för plasma och bokstaven S står för serum.

Referensvärden för kalium är:

  • Vuxna kvinnor och män:

    • Mätt i plasma: 3,5–4,4 mmol/L 

    • Mätt i serum: 3,6–4,6 mmol/L 

  • Den övre gränsen för barn under ett år är omkring 6 mmol/L.

Referensvärden för natrium är:

  • Vuxna män kvinnor och män: 137–145 mmol/L. 

  • Nivåer lägre än 135 mmol/L definieras som hyponatremi. 

Vad betyder mmol/L?

Bokstaven L i mmol/L står för liter, men vad betyder mmol?

Du känner säkert till ordet ”dussin”. Om man har ett dussin ägg, betyder det att man har 12 ägg. Dussin är alltså samma sak som siffran 12. 

På samma sätt kan man använda enheten mol för att ange ett antal molekyler av ett visst ämne. Mol är samma sak som siffran 6 x 1023.  Skriver man ut alla nollor i talet blir det: 600 000 000 000 000 000 000 000, ett jättestort tal!

Millimol (mmol) är i sin tur en tusendel av mol, alltså 10-3 mol eller 0,001 mol.

Kreatinin (P/S-Kreatinin) – mäta njurfunktionen

För att undersöka njurarnas funktion undersöks halten av ett ämne som kallas kreatinin. 

Du kanske har hört talas om ett ämne med liknande namn: kreatin. Det är ett ämne som hjälper kroppen att omvandla lagrad energi till rörelseenergi. Kreatin finns i våra musklerna och i livsmedel såsom kött och fisk. 

Som en del av kroppens energilager lagras även en form av kreatin, som kallas kreatinfosfat. När kreatinfosfat bryts ner skapas en nedbrytningsprodukt som kallas kreatinin. 

Kreatinin filtreras genom njurarna och kissas normalt ut. 

Om blodprover visar ett högt värde av kreatinin kan det vara ett tecken på att njurarnas förmåga att filtrera bort ämnen ur blodet blivit sämre och att njurarna inte fungerar som de ska. Man kan därför mäta kreatinin för att mäta njurfunktionen. Provet kallas även för P/S-Kreatinin där bokstaven P står för plasma och bokstaven S står för serum. 

De antikroppar som cancercellerna vid myelom tillverkar kan ge upphov till skador i olika organ, som exempelvis i njurarna och i nerver.

Referensvärdet för kreatinin: 

Det är en stor individuell variation på kreatinin-nivåerna i kroppen, bland annat beroende på hur stor muskelmassa man har. Absoluta referensintervall är därför osäkra. Däremot är kreatininkoncentrationen relativt konstant om njurfunktionen är normal. 

  • Kvinnor äldre än 17 år:
    45–90 µmol/L.

  • Män äldre än 17 år:
    60–105 µmol/L.

  • Referensintervallet är sannolikt något större för personer över 70 år:
    60–125 µmol/L för män och 45–105 µmol/L för kvinnor.

Vad betyder µmol/L? 

Bokstaven L i µmol/L står för liter och µmol betyder mikromol.

Du känner säkert till ordet ”dussin”. Om man har ett dussin ägg, betyder det att man har 12 ägg. Dussin är alltså samma sak som siffran 12. 

På samma sätt kan man använda enheten mol för att ange ett antal molekyler av ett visst ämne. Mol är samma sak som siffran 6 x 1023.  Skriver man ut alla nollor i talet blir det: 600 000 000 000 000 000 000 000.

Albumin (P-albumin)

Albumin är ett protein i kroppen som bland annat har till uppgift att hålla vätska kvar i blodomloppet så att vätskan inte läcker ut till andra vävnader utanför blodkärlen. Albumin transporterar även olika substanser såsom salter, hormoner och mediciner. Om det finns för lite albumin i kroppen kan inte blodkärlen hålla kvar vätska i blodomloppet.  

Bakomliggande orsaker till albuminbrist kan vara flera saker, bland annat njurskador eller njursjukdomar som gör att albumin läcker ut med urinen. Albumin tillverkas i levern. Om levern inte fungerar som den ska kan även det leda till låga nivåer av albumin. 

Vid myelom blockeras tillverkningen av albumin. När myelomsjukdomen är aktivt, är också nivåerna av en kemisk ”budbärare” med namnet interleukin-6 (IL-6) förhöjda i blodet. 

IL-6 blockerar i sin tur produktionen av albumin, därför kan låga albuminnivåer tyda på en mer aggressivt myelomsjukdom.

Referensvärden för albumin:

Albuminhalten undersöks med hjälp av blodprov: 

  • För vuxna kvinnor och män 34–45 g/L.

  • Under graviditet kan en sänkning på 15–20 procent ske under den andra och tredje trimestern.

Albumin används för stadieindelning vid myelom

Albumin används som en av flera markörer för stadieindelning vid myelom, vilket man gör med hjälp International Staging System (ISS). 

Lågt albumin och högt beta-2-mikroglobulin kan tyda på mer aggressiv myelomsjukdom.

ISS stadium

Kriterier

l

S-beta2-mikroglobulin mindre än 3,5 mg/l och S-albumin 35 g/l eller mer

ll

Varken I eller III

lll

III S-beta2-mikroglobulin 5,5 mg/l eller mer

 Andra prognosmarkörer är som används för stadieindelning är laktatdehydrogenas (LD) där ett förhöjd LD är förenat med sämre prognos samt FISH (Fluoroscens In Situ Hybridisering) är en metod som används för att påvisa kromosomförändringar i cancercellerna. Läs mer om LD och FISH längre ner i texten.  


Beta-2-mikroglobulin

Beta-2-mikroglobulin är ett protein som sitter på ytan av celler. Nivån av beta-2-mikroglobulin kan vara förhöjt på grund av ökad produktion vid vissa sjukdomar, som vid myelom. Proteinet kallas även för β2-mikroglobulin eller S-beta-2-mikroglobulin samt Sβ2M.

Beta-2-mikroglobulin är en stark prognostisk markör vid nydiagnostiserat myelom och nödvändig när man ska ta reda på vilket stadium sjukdomen befinner sig i. 

För stadieindelning används International Staging System (ISS). Lågt albumin och högt beta-2-mikroglobulin kan tyda på en mer aggressiv myelomsjukdom. 

Beta2-mikroglobulin kan återspegla tumörbördan (antalet cancerceller, storlek på tumören eller mängden cancer i kroppen) och njurfunktionen. Beta-2-mikroglobulin kan också användas när man utvärderar sjukdomsaktiviteten och effekten av behandlingar.

Nivån av albumin(läs mer om albumin längre ner) är relaterad till patientens allmäntillstånd. 

ISS stadium

Kriterier

l

S-beta2-mikroglobulin mindre än 3,5 mg/L och S-albumin 35 g/L eller mer

ll

Varken I eller III

lll

III S-beta2-mikroglobulin 5,5 mg/L eller mer 

Referensintervall för S-beta2-mikroglobulin:

  • För personer yngre än 60 år – mindre än 1,9 mg/L

  • För personer mellan 60–70 år  – mindre än 2,1 mg/L

  • För personer äldre än 70 år – mindre än 2,4 mg/L

Andra prognosmarkörer som används för stadieindelning är laktatdehydrogenas (LD), där ett förhöjd LD är förenat med sämre prognos samt FISH (Fluoroscens In Situ Hybridisering), som är en metod som används för att påvisa kromosomförändringar i cancercellerna. Läs mer om LD och FISH här nedan. 


FISH (Fluoroscens In Situ Hybridisering)

FISH (Fluoroscens In Situ Hybridisering) är en metod som används för att hitta kromosomförändringar eller skador i myelomcellerna.  

När man söker efter kromosomförändringar eller skador i celler kan man färga specifika kromosomer eller delar av kromosomer i olika färger med hjälp av fluorescerande DNA-sonder (prober). Med ”fluorescens” menas ämnen som har absorberat och återutsänder ljus i olika våglängder, därav färgen. 

Proverna analyseras i speciella mikroskop där man sedan kan se de olika ljus-färgerna som DNA-sonderna ger ifrån sig.  

FISH-analyser kan göras på blodprov eller benmärgsprov. 

FISH – en prognosfaktor

Som nämns ovan i texterna om albumin och beta-2-mikroglobulin, görs stadieindelning av myelom med International Staging System (ISS), där lågt albumin och högt beta-2-mikroglobulin kan tyda på en mer aggressiv myelomsjukdom. 

I en nyare version av ISS som kallas (reviderat ISS eller R-ISS) har man även lagt till två andra markörer som ska hjälpa läkarna att ställa prognos vid myelom, nämligen kromosomala avvikelser (även kallat cytogenetiska avvikelser) som undersöks med FISH och laktatdehydrogenas (LD).

Om man har flera kromosomförändringar (avvikelser) är det förknippat med sämre prognos. Det finns framför allt några avvikelser vars förekomst är associerade med sämre prognos och kortare överlevnad. 

Sådana kromosomavvikelser beskrivs på ett enhetligt sätt där man anger vilken förändring som har skett. Det kan till exempel handla om att en del av en kromosom saknas (deletion, del), att vissa gener har flyttat till andra ställen i arvsmassan (translokation, t), att vissa gener har dubbel förekomst i arvsmassan (duplication, dup) eller att det finns tre kopior av en kromosom istället för normalt två (trisomi). Exempel på förändringar vid myelom är:

  • t(4;14)  

  • del17p

  • t(14;16)

  • dup1q21


Laktatdehydrogenas (LD eller LDH)

Laktatdehydrogenas, LDH eller LD är ett enzym som finns inne i kroppens alla celler. Om celler är skadade eller dör läcker LD ut i blodet och därför ökar LD i blodet, oavsett vilket organ cellskadan finns.

 Koncentrationen av LD är omkring 500 gånger högre inne i cellen än i plasma, vilket innebär att läckage vid en cellskada, även från mycket få celler, kan ge förhöjt P-LD (LD i plasma). 

Vid multipelt myelom är förhöjt LD förenat med sämre prognos, enligt Reviderat ISS (R-ISS). LD är ett dock ett ospecifikt tecken på cellskada och höga värden kan förekomma vid en rad olika tillstånd, det är därför viktigt att tolka resultaten tillsammans med annan information, prover och undersökningar.

Referensvärden:

Referensintervallet kan skillnader i intervall mellan olika laboratorier.

  • Kvinnor och män mellan 11–69 år: 1,8–3,4 µkat/L

  • Kvinnor och män äldre än 69 år: 1,9–4,3 µkat/L

Vad är ett enzym och vad betyder µkat/L?

µkat betyder mikrokatal och är en enhet för något som kallas katalytisk aktivitet. Bokstaven L i µkat/L står för liter. 

För att förklara katalytisk aktivitet ska vi först titta på hur enzymer i kroppen fungerar. Ett enzym är nämligen en så kallad katalysator. Vi ska också förklara vad en katal är. 

Vad är enzymer?

Enzymer är proteiner som katalyserar olika processer i kroppen. Det vill säga att enzymer kan göra så att det går åt mindre energi för att en kemisk process ska ske.. På det viset påskyndar enzymer olika processerna i kroppen, processen går snabbare än vad de annars hade varit utan enzymernas hjälp. 

Enzymer katalyserar dessutom utan att de själva förbrukas, de kan göra jobbet om och om igen. De kan till exempel hjälpa till att bryta ner eller bygga upp substanser som behövs i den specifika delen av kroppen, där enzymet befinner sig i och arbetar. 

Olika enzymer (katalysatorer) har olika arbetsuppgifter. Enzymer som arbetar med matspjälkning bryter exempelvis ner ett specifikt ämne (reaktanter) och omvandla det till mindre beståndsdelar (produkter). Ett vanligt exempel är laktas, ett enzym som gör att laktos kan brytas ner lättare. Personer med laktosintolerans har en brist på laktas som gör att det blir svårt att bryta ner laktos. Det i sin tur kan leda till symtom såsom magont och gaser.   

  • Ett enzym är en katalysator.

  • Ämnet som enzymet exempelvis ska snabba på omvandlingen av kallas för reaktant.

  • När ämnet (reaktanten) har omvandlats och blivit ett nytt ämne kallas det för en produkt. 

Vad är en katal?

En katal är en egenskap av en katalysator som beskriver katalysatorns förmåga att omvandla en mol*reaktant till en produkt per sekund, under specificerade omständigheter*. Katal ger svar på frågan om hur effektivt ett enzym är med att omvandla reaktanter till produkter. Vi kan gå tillbaka till exemplet med laktos. En mol laktos motsvarar cirka 342 gram laktos. Man tillsätter nu laktas och då bryts laktosen ner till två produkter – glukos och galaktos. När man mäter hur fort glukos och galaktos bildas kan man ge svar på hur effektivt enzymet laktas är på att omvandla reaktanter till produkter. 

Mol?

*Mol är en enhet som används för att beskriva ämnesmängd (läs mer om mol under rubriken ”Vad betyder mmol/L?”

Specificerade omständigheter?

*Hur snabbt omvandlingen av ett ämne sker med hjälp av ett enzym kan påverkas av pH och temperatur. Det finns optimala nivåer för pH och temperatur där olika enzymer fungerar bäst.  

µkat = mikrokatal

I medicinsk diagnostik, när man exempelvis tar prover och analyserar dem, mäts halten av ett enzym i blodplasma genom mätning av enzymaktiviteten. Resultatet anges då i antal µkat, det vill säga mikrokatal, vilket är en miljondels katal per liter.

En miljondels katal (mikrokatal) = 0,000 001 katal 


Kalcium (P-kalcium) 

Kalcium är en viktig byggsten för skelettet. Kalcium är också viktigt för celler, såsom nervceller och muskelceller, för att de ska kunna fungera normalt. Kalcium finns dessutom i blodet och nivåerna i blodet återspeglar delvis kalciumomsättningen i kroppen.

Kroppens skelett är faktiskt en levande benvävnad som genomgår en ständig förnyelse – det bryts ner och byggs upp på nytt. De celler som hjälper till att bygga upp ny benvävnad heter osteoblaster. Cellerna som bryter ner benvävnad heter osteoklaster. Om osteoklasterna bryter ner kalcium snabbare än osteoblasterna tillför kalcium blir skelettet svagare.

Vid myelom aktiverar cancercellerna de celler som bryter ner skelettet (osteoklasterna), vilket leder till att skelettet blir skört. Det kan i sin tur leda till skelettsmärta, benskörhet, sammanfall av kotor och frakturer. 

Enligt vårdprogrammet om myelom drabbas cirka en av tre myelompatienter någon gång under sjukdomsförloppet av hyperkalcemi, vilket innebär att kalciumvärdet i blodet är för högt. Hyperkalcemi kan ge symtom som muskelsvaghet, trötthet, depression, rubbningar i hjärtrytmen och illamående.

Kalciumnivån kan även påverkas negativt av försämrad njurfunktion.

Kaliumvärdet kontrolleras av sjukvården för att undersöka om det pågår en onormal nedbrytning av skelettet. Kalciumvärdet kan undersökas med hjälp av blodprov, i plasma (P-kalcium) eller i serum (S-kalcium).

Referensvärden för kalcium:

Det normala kalciumvärdet i blodet (referensvärdet) ska vara 2,15-2,50 mmol/l, och vid hyperkalcemi ligger värdet på över 2,50 mmol/l 


Sänka, SR (blodsänka, sänkningsreaktion, sänkreaktion) 

Sänka (SR) är ett prov som används för att undersöka blodets sammansättning av blodkroppar och proteiner. Provet kan på så vis användas för att påvisa och övervaka inflammationer i kroppen.

Det är inte ovanligt att myelom upptäcks av en slump i samband med annan provtagning, exempelvis vid fynd av mycket hög sänka.

SR har använts sedan början av 1900-talet, men numera finns det även andra prover som kan bedöma förekomsten av inflammation i kroppen.

Hur mäter man sänka?

När man mäter blodsänka mäter man hur snabbt de röda blodkropparna sjunker i ett rör med blod. Det här kallas för sedimentationshastighet.  

För att mäta sjunkhastigheten blandas blod i ett rör tillsammans med citrat (som gör att blodet inte koagulerar). Därefter får blodet sjunka ned i röret med hjälp av tyngdkraften. Överst i röret bildas då efter en stund en gul pelare som är fri från röda blodkroppar, det är blodplasma. Efter en timme mäter man blodplasma-pelarens höjd och skriver resultatet i millimeter (mm).

Sedimentationshastigheten ökar vid sjukdom. Ett förhöjt värde på mätningen kan alltså visa att det pågår en inflammation i kroppen, men det talar inte om vad för slags sjukdom som orsakat inflammationen. Det är därför ett mycket ospecifikt prov.

Referensvärden för sänka, SR:

  • Kvinnor:

    • 0–50 år mindre än 20 mm

    • >50 år mindre än 30 mm

  • Män:

    • 0–50 år mindre än 15 mm

    • >50 år mindre än 20 mm

  • Vissa personer har dock konstant högre värden utan att det betyder att någonting är fel.


CRP (C-reaktivt protein)

CRP står för C-reaktivt protein, som är ett protein som det tillverkas extra mycket av vid infektioner och vid inflammation, exempelvis inflammatoriska sjukdomar. Man mäter koncentrationen av CRP i blodplasma och använder resultatet som ett mått på inflammation i kroppen. Hos personer med myelom kan ökade nivåer av CRP tyda på ökad aktivitet i sjukdomen.

Plasmakoncentrationen är vid ett friskt tillstånd mycket låg (under 10 mg/L brukar räknas som normalt), men stiger vid alla typer av inflammatoriska reaktioner.

Analys av CRP görs i helblod, plasma eller serum. Likt resultaten för sänka är ett förhöjt värde på CRP ett ospecifikt fynd, i synnerhet ett lätt förhöjt värde. Koncentrationen av CRP skrivs i milligram per liter (mg/L).

Typiskt fynd vid maligna sjukdomar: 

  • 10 till 40 mg/L, men högre värden kan uppträda vid utbredda metastaser och hos patienter med myelom eller Hodgkins lymfom


Benmärgsprov

Benmärgsprov är avgörande prov för diagnostik vid myelom. Prover tas när man misstänker att en sjukdom har drabbat blodkropparna i benmärgen, såsom vid myelom. 

Vid benmärgsprov suger några milliliter av benmärgen. Ingreppet under lokalbedövning. Provet undersöks sedan i mikroskop. Vid myelom ses en ökad mängd av canceromvandlade plasmaceller.  

Benmärgsprov kan även tas vid utvärdering av behandlingar.  

För att myelom ska klassas som behandlingskrävande myelom (symtomatisk myelom) ska M-komponenten av antikropps-typerna IgG eller IgA vara:

  • 30 g/L eller mer i serumprover

  • eller 0,5 g per dygn eller mer av monoklonala lätta kedjor i urin

  • och/eller andelen klonala plasmaceller i benmärgen ska vara 10 procent eller mer.  

Dessutom ska personen ha drabbats av ett eller flera av följande tillstånd:

  • förhöjt kalciumvärde i blodet (hyperkalcemi)

  • njursvikt

  • lågt blodvärde (anemi)

  • skelettförändringar som syns på slätröntgen eller datortomografi.

Läs mer om M-komponent och fria lätta kedjor under rubriken ”M-komponenten” – klicka här! 


Leverstatus (levervärden eller leverprover)

Leverstatus, som även kallas för levervärden eller leverprover, är en grupp labanalyser som görs på blodprover. Proverna används för att mäta om det kan finnas skador på lever och gallvägar.  

Man undersöker följande värden:

  • Aspartataminotransferas (ASAT)

  • Alaninaminotransferas (ALAT)

  • Alkalisk fosfatas (ALP)

  • Gamma-glutamyltransferas (GT)

  • Bilirubin

Läs mer om de olika värdena här nedan.  


ASAT och ALAT 

ASAT är en förkortning för aspartataminotransferas och ALAT är en förkortning för alaninaminotransferas. ASAT och ALAT är enzymer som finns inne i leverceller (hepatocyter). Dessa enzymer kan hamna i blodet om levercellerna är skadade eller om leverceller dör, det vill säga om ett organ är skadat.

ALAT är mer leverspecifikt än ASAT eftersom ALAT bara har låga koncentrationer i vävnader utanför levern, medan ASAT finns i större mängder i skelett, hjärta och glatt muskulatur. 

Proverna kan ibland skrivas som P/S-ALAT och P/S-ASAT, där P står för plasma och S står för serum. 

Referensvärdena för ALAT

Referensvärdet kan skilja sig något mellan olika laboratorier

  • Män (vuxna): <1,10 µkat/L

  • Kvinnor (vuxna): <0,75 µkat/L

Referensvärden för ASAT:

  • Män: 0,25–0,75 µkat/L.

  • Kvinnor: 0,25–0,60 µkat/L.

Vad är ett enzym och vad betyder µkat/L?

µkat betyder mikrokatal och är en enhet för något som kallas katalytisk aktivitet. Bokstaven L i µkat/L står för liter. 

För att förklara katalytisk aktivitet ska vi först titta på hur enzymer i kroppen fungerar. Ett enzym är nämligen en så kallad katalysator. Vi ska också förklara vad en katal är. 

Vad är enzymer?

Enzymer är proteiner som katalyserar olika processer i kroppen. Det vill säga att enzymer kan göra så att det går åt mindre energi för att en kemisk process ska ske.. På det viset påskyndar enzymer olika processerna i kroppen, processen går snabbare än vad de annars hade varit utan enzymernas hjälp. 

Enzymer katalyserar dessutom utan att de själva förbrukas, de kan göra jobbet om och om igen. De kan till exempel hjälpa till att bryta ner eller bygga upp substanser som behövs i den specifika delen av kroppen, där enzymet befinner sig i och arbetar. 

Olika enzymer (katalysatorer) har olika arbetsuppgifter. Enzymer som arbetar med matspjälkning bryter exempelvis ner ett specifikt ämne (reaktanter) och omvandla det till mindre beståndsdelar (produkter). Ett vanligt exempel är laktas, ett enzym som gör att laktos kan brytas ner lättare. Personer med laktosintolerans har en brist på laktas som gör att det blir svårt att bryta ner laktos. Det i sin tur kan leda till symtom såsom magont och gaser.   

  • Ett enzym är en katalysator.

  • Ämnet som enzymet exempelvis ska snabba på omvandlingen av kallas för reaktant.

  • När ämnet (reaktanten) har omvandlats och blivit ett nytt ämne kallas det för en produkt. 

Vad är en katal?

En katal är en egenskap av en katalysator som beskriver katalysatorns förmåga att omvandla en mol*reaktant till en produkt per sekund, under specificerade omständigheter*. Katal ger svar på frågan om hur effektivt ett enzym är med att omvandla reaktanter till produkter. Vi kan gå tillbaka till exemplet med laktos. En mol laktos motsvarar cirka 342 gram laktos. Man tillsätter nu laktas och då bryts laktosen ner till två produkter – glukos och galaktos. När man mäter hur fort glukos och galaktos bildas kan man ge svar på hur effektivt enzymet laktas är på att omvandla reaktanter till produkter. 

Mol?

*Mol är en enhet som används för att beskriva ämnesmängd (läs mer om mol under rubriken ”Vad betyder mmol/L?”

Specificerade omständigheter?

*Hur snabbt omvandlingen av ett ämne sker med hjälp av ett enzym kan påverkas av pH och temperatur. Det finns optimala nivåer för pH och temperatur där olika enzymer fungerar bäst.  

µkat = mikrokatal

I medicinsk diagnostik, när man exempelvis tar prover och analyserar dem, mäts halten av ett enzym i blodplasma genom mätning av enzymaktiviteten. Resultatet anges då i antal µkat, det vill säga mikrokatal, vilket är en miljondels katal per liter.

En miljondels katal (mikrokatal) = 0,000 001 katal  


ALP och GT 

ALP, som är en förkortning för alkaline phosphatase som på svenska översätts till alkaliska fosfataser. ALP är ett enzym som finns i extra stor mängd i lever och i skelett. Mindre mängder av ALP finns i tarmar, njurar och vita blodceller. Förhöjda ALP-nivåer kan ses vid många olika sjukdomar och tillstånd.  

GT, som är en förkortning på gamma-glutamyltransferas (kan även förkortas: GGT, gamma-GT och γ-G) och är ett enzym som förekommer rikligt i levern, men även i njurar, tarmar, prostata och bukspottkörtel (pankreas). Nivåerna av GT kan ökas hos personer med leversjukdom.

ALP och GT görs ofta tillsammans

Ofta görs testerna ALP och GT samtidigt, då de tillsammans kan ge en fingervisning av var det finns en sjukdom eller skada. 

Om ALP är förhöjd men GT är normalt tyder det på att det förhöjda värdet inte orsakats av leversjukdom eller skada. Orsaken är då någon annan exempelvis skelettsjukdom.

Om både ALP och GT är förhöjda tyder det på skador eller sjukdom i levern.

Provet ALP och GT kan också skrivas som P/S-ALP och P/S-GT, där bokstaven P står för plasma och bokstaven S står för serum. 

Referensintervallen för ALP

Intervallet kan skilja sig på olika laboratorier, beroende på vilka mätmetoder som används. Nedanstående värden för vuxna gäller för IFCC-metoden vid 37 °C som är standard på svenska laboratorier. 

  • Kvinnor och män över 18 år – mellan 0,6–1,8 µkat/L.

Referensintervallen för GT

Intervall som anges kan skilja mellan laboratorier:

  • Män:

    • Yngre än 40 år – mindre än 1,4 µkat/L

    • Äldre än 40 år – mindre än 2,0 µkat/L

  • Kvinnor:

    • Yngre än 40 år mellan 0,2–0,75 µkat/L

    • Äldre än 40 år mellan 0,2–1,3 µkat/L

Vad är ett enzym och vad betyder µkat/L?

µkat betyder mikrokatal och är en enhet för något som kallas katalytisk aktivitet. Bokstaven L i µkat/L står för liter. 

För att förklara katalytisk aktivitet ska vi först titta på hur enzymer i kroppen fungerar. Ett enzym är nämligen en så kallad katalysator. Vi ska också förklara vad en katal är. 

Vad är enzymer?

Enzymer är proteiner som katalyserar olika processer i kroppen. Det vill säga att enzymer kan göra så att det går åt mindre energi för att en kemisk process ska ske.. På det viset påskyndar enzymer olika processerna i kroppen, processen går snabbare än vad de annars hade varit utan enzymernas hjälp. 

Enzymer katalyserar dessutom utan att de själva förbrukas, de kan göra jobbet om och om igen. De kan till exempel hjälpa till att bryta ner eller bygga upp substanser som behövs i den specifika delen av kroppen, där enzymet befinner sig i och arbetar. 

Olika enzymer (katalysatorer) har olika arbetsuppgifter. Enzymer som arbetar med matspjälkning bryter exempelvis ner ett specifikt ämne (reaktanter) och omvandla det till mindre beståndsdelar (produkter). Ett vanligt exempel är laktas, ett enzym som gör att laktos kan brytas ner lättare. Personer med laktosintolerans har en brist på laktas som gör att det blir svårt att bryta ner laktos. Det i sin tur kan leda till symtom såsom magont och gaser.   

  • Ett enzym är en katalysator.

  • Ämnet som enzymet exempelvis ska snabba på omvandlingen av kallas för reaktant.

  • När ämnet (reaktanten) har omvandlats och blivit ett nytt ämne kallas det för en produkt. 

Vad är en katal?

En katal är en egenskap av en katalysator som beskriver katalysatorns förmåga att omvandla en mol*reaktant till en produkt per sekund, under specificerade omständigheter*. Katal ger svar på frågan om hur effektivt ett enzym är med att omvandla reaktanter till produkter. Vi kan gå tillbaka till exemplet med laktos. En mol laktos motsvarar cirka 342 gram laktos. Man tillsätter nu laktas och då bryts laktosen ner till två produkter – glukos och galaktos. När man mäter hur fort glukos och galaktos bildas kan man ge svar på hur effektivt enzymet laktas är på att omvandla reaktanter till produkter. 

Mol?

*Mol är en enhet som används för att beskriva ämnesmängd (läs mer om mol under rubriken ”Vad betyder mmol/L?”

Specificerade omständigheter?

*Hur snabbt omvandlingen av ett ämne sker med hjälp av ett enzym kan påverkas av pH och temperatur. Det finns optimala nivåer för pH och temperatur där olika enzymer fungerar bäst.  

µkat = mikrokatal

I medicinsk diagnostik, när man exempelvis tar prover och analyserar dem, mäts halten av ett enzym i blodplasma genom mätning av enzymaktiviteten. Resultatet anges då i antal µkat, det vill säga mikrokatal, vilket är en miljondels katal per liter.

En miljondels katal (mikrokatal) = 0,000 001 katal 


Bilirubin

Bilirubin är en produkt som bildas vid nedbrytning av hemoglobin (protein som binder syre och som finns i hög halt i röda blodkroppar och som ger blodet den röda färgen). Bilirubin utsöndras från levern via gallan till tarmen. Om leverns inte fungerar som den ska kan utsöndringen av bilirubin i sin tur bli störd, vilket gör att värdet av bilirubin i blodet stiger.  

Provet kan även skrivas som P/S-Bilirubin, där bokstaven P står för plasma och bokstaven S står för serum. 

Referensvärde för bilirubin

Referensvärdet kan skilja sig något beroende på vilken metod som används.

  • Vuxna kvinnor och män över 18 år: 5–25 µmol/L.

Vad betyder µmol/L? 

Bokstaven L i µmol/L står för liter och µmol betyder mikromol.

Du känner säkert till ordet ”dussin”. Om man har ett dussin ägg, betyder det att man har 12 ägg. Dussin är alltså samma sak som siffran 12. 

På samma sätt kan man använda enheten mol för att ange ett antal molekyler av ett visst ämne. Mol är samma sak som siffran 6 x 1023.  Skriver man ut alla nollor i talet blir det: 600 000 000 000 000 000 000 000.

Datortomografi (DT), skiktröntgen eller computed tomography (CT)

När man utreder myelom är det standard att man gör en undersökning med datortomografi, DT, vilket är en typ av röntgen där man kan få tredimensionella bilder av kroppens organ. DT kallas även för skiktröntgen eller CT vilket står för engelskans computed tomography.  

DT kan ge tydligare bilder på skelettdestruktioner (skelettnedbrytning) än slätröntgen och kan även påvisa plasmocytomväxt som befinner sig utanför skelettet (extraskelettal). Vid myelom bildas oftast inga tumörer, men hos vissa personer med myelom bildas knölar/tumörer av de sjuka plasmacellerna (cancercellerna), dessa tumörer kallas för plasmocytom. 

Plasmocytom kan trycka på ryggmärgen och nerver, vilket kan leda till nedsatt känsel eller förlamning i benen.

DT används även i samband med PET-undersökning. Läs mer om det under rubriken FDG-PET-CT.


Magnetisk resonans-tomografi, MRT eller MR

MRT kan påvisa att benmärgen blivit påverkad av myelomsjukdomen, men har lägre sensitivitet än DT för att påvisa skelettdestruktioner (skelettnedbrytning). 

MRT används även vid misstanke om ryggmärgskompression och kan vid tidig utredning användas för undersökning av solitärt skelettplasmocytom (tumörer/knölar bildade av canceromvandlade plasmaceller).

Solitära skelettplasmocytom är oftast lokaliserade till kotpelaren, framför allt bröstryggen, och bäckenet. 

Extraskelettala plasmocytom (utanför benmärgen och skelett) är mer ovanliga än skelettala, de är främst lokaliserade i huvud-hals-området, framför allt i övre luftvägarna. De kan även vara lokaliserade i mag-tarmkanalen, lever, lymfkörtlar, testiklar, hud, lungor och centrala nervsystemet, men det är mer ovanligt.


FDG-PET-CT 

Vid en PET-CT-undersökning (eller PET-DT-undersökning) tas bilderna med en PET/CT-kamera. PET (positronemissionstomografi) är en metod som används för att undersöka ämnesomsättningen i olika organ. PET används även för att bedöma en sjukdom eller följa upp effekterna av behandling.

DT (datortomografi) eller CT (computed tomography) som är samma sak, används för att undersöka förändringar i kroppen. En PET/CT-kamera är en kamera där PET och DT är ihopsatta i samma enhet.

FDG är förkortning på fludeoxyglucose. FDG är en substans som är en variant av glukos (druvsocker) som tas upp av kroppens alla organ och celler (på samma sätt som vanlig glukos normalt gör). Inbyggt i FDG finns en isotop (radioaktiv markör) vars energi kan fångas i PET-kameran.

Cancerceller tar nämligen upp mycket mer glukos än vad friska celler gör, vilket kan fångas upp med PET-kameran. Man kan även se om det finns spridning av cancer (metastaser) i kroppen. 

I samband med PET görs samtidigt en DT-undersökning, som kan vara med eller utan röntgenkontrast beroende på vilken information din läkare behöver. 

Vid myelom kan FDG-PET-CT övervägas vid kartläggning av plasmocytom (tumörer bildade av canceromvandlade plasmaceller) eller extramedullär sjukdom (myelom utanför benmärgen). 

 

    Källor

  • Medibas - Medibas.se
  • Nationella vårdprogrammet för myelom
    - https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/blod-lymfom-myelom/myelom/vardprogram/nationellt-vardprogram-myelom.pdf
  • Karolinska, Mikroglobulin, beta-2-, S- - https://www.karolinska.se/KUL/Alla-anvisningar/Anvisning/9203
  • Akademinska,PET-CT-undersökning - https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/ditt-besok/undersokning/petdt-helkropp-med-sparamnet-fludeoxyglucose-fdg/
  • Nllplus.se - https://www.nllplus.se/For-vardgivare-inom-halso--och-sjukvard/Handbocker/Labhandbok/--Provtagningsanvisningar/Lab-dokument/--KLINISK-KEMI/Mikroglobulin-Beta-2--S-/

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu