Artikel | Myelom

Därför blir man infektionskänslig och får sämre immunförsvar vid myelom

Att man blir infektionskänslig vid blodcancersjukdomen multipelt myelom kan både bero på själva sjukdomen och behandlingen man får. Det finns dock flera olika sätt att förebygga och behandla infektioner på, vilket du kan läsa mer om i den här texten.  


Publicerad den: 2021-12-13
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons

Multipelt myelom är en form av cancer där en viss typ av vita blodkroppar som finns i benmärgen, så kallade plasmaceller, har omvandlats till cancerplasmaceller. 

Plasmaceller har normalt en viktig funktion i kroppens immunförsvar, då de tillverkar antikroppar som kan neutralisera sjukdombringande inkräktare, såsom virus och bakterier. 

Vid myelom delar sig cancerplasmacellerna i benmärgen okontrollerat och trycker då undan andra viktiga celler i benmärgen. Brist på röda blodkroppar ger exempelvis anemi (blodbrist). 

Eftersom de canceromvandlade plasmacellerna inte heller fungerar som vanliga plasmaceller, kommer de producera ”sjuka” antikroppar. Det blir då mindre mängd och variation av friska antikroppar, vilket i sin tur kan leda till sämre immunförsvar och göra patienten mer infektionskänslig. Låga nivåer av normala antikroppar kallas för hypogammaglobulinemi

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område

Behandling vid myelom kan försämra immunförsvaret

Även behandlingar som ges vid myelom kan påverka produktionen av vita blodkroppar negativt, vilket försämrar motståndskraften mot inkräktare. 

Halten av olika vita blodkroppar kan mätas i blodprov för att se om immunförsvaret är nedsatt och görs regelbundet vid behandling av myelom.

Bakterier ofta boven till infektioner vid myelom

Utlösande faktor för infektioner vid myelom är bakterier som Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae och gramnegativa bakterier.

Haemophilus influenzae och Streptococcus pneumoniae kan exempelvis ge symtom som bihåleinflammation, öroninflammation och lunginflammation.

Gramnegativa bakterier är en grupp bakterier som kännetecknas av att de inte har ett tydligt hölje som många andra bakterier har. Det påverkar i sin tur vilka antibiotika som kan bekämpa bakterien. Penicillin, som är den vanligaste antibiotikasorten, har till exempel oftast ingen eller dålig effekt på gramnegativa bakterier.

Enligt nationella vårdprogrammet för myelom ska så kallade bredspektrumantibiotika sättas in vid misstanke om infektion. Bredspektrumantibiotika är antibiotika som kan påverka och bekämpa flera olika typer av bakterier, till skillnad från antibiotika med ett smalt spektrum som endast kan påverka en mindre grupp bakterier. 

Annons
Annons

Var rädd om dig, men undvik isolation

När immunförsvaret är nedsatt kan man bli sjuk av mikroorganismer som man normalt inte blir sjuk av. Med ett friskt immunförsvar kan kroppen nämligen hålla mikroorganismerna i schack, bland annat tack vare våra vita blodkroppar. Har man däremot låga nivåer av vita blodkroppar kommer kroppen att vara mer utsatt för infektioner. 

Om man är infektionskänslig är det därför viktigt att vara uppmärksam på symtom som kan tyda på infektion. Om man upplever infektionssymtom ska man kontakta vården för rådgivning. 

Symtom på en infektion kan exempelvis vara feber, hosta, snuva, halsont, kräkningar eller diarré. 

Så kan du förebygga infektioner

Infektioner kan förebyggas genom att man undviker nära kontakt med personer som är sjuka. God handhygien är också viktigt – tvätta och/eller sprita händerna regelbundet. 

Under perioder när man är extra infektionskänslig kan det vara bra att undvika att vistas med många människor i slutna rum, exempelvis bussar, tåg, tunnelbana, köpcentrum eller restauranger. 

Har man husdjur bör man försöka undvika de bakterier som de har i munnen, samt låta någon annan tömma och göra rent kattlådan. 

Behandling vid myelom kan ge ökad risk för herpes zoster

Under vissa behandlingar vid myelom, såsom behandling med proteasomhämmare (proteasominhibitorer) och högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation (ASCT), får myelompatienter även antiviral profylax (förebyggande behandling som kan bromsa virusets tillväxt i kroppen) för att minska risken för herpes zoster (bältros).  

Förebyggande behandling för att undvika lunginflammation

Pneumocystis jirovecii är benämningen på en svamp som kan ge infektion i lungorna hos personer med nedsatt immunförsvar. Förebyggande behandling (profylax) mot Pneumocystis jirovecii bör därför ges efter högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation (ASCT). 

För personer som har låga nivåer av normala antikroppar (hypogammaglobulinemi) och återkommande bakteriella luftvägsinfektioner kan så kallad profylaktisk immunglobulinbehandling behövas. Immunglobulinbehandling syftar till att återställa nivåerna av antikroppar i blodet så att kroppen kan bekämpa bakterier bättre.

Annons
Annons

Vaccinationer som rekommenderas för personer med myelom

Personer med cancer och tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling rekommenderas ofta att vaccinera sig mot olika sjukdomar. 

Viktigt att veta är att personer med ett kraftigt sänkt immunförsvar inte alltid får lika god effekt av vaccinationer som personer med ett normalt fungerande immunförsvar får.

Rekommendationer rörande olika vaccinationer är ofta individuella och utgår från sådant som personens sjukdomstillstånd, ålder samt om personen har fler sjukdomar. 

Vaccinationer som ofta rekommenderas för personer med myelom är årlig vaccination mot säsongsinfluensan. I rådande pandemi rekommenderas även vaccination mot covid-19. 

Enligt de nationella vårdprogrammet kan vaccination mot pneumokocker (som bland annat kan ge lunginflammation) också ha ett värde för personer med myelom. Studier har dock visat att många med myelom svarar dåligt på pneumokockvaccination, vilket innebär att de inte får ett bra skydd, trots vaccination. I vårdprogrammet skriver man ändå att: ”Pneumokockvaccination bör med hänsyn till låg kostnad, minimal toxicitet och möjlig effekt ändå övervägas”.

Efter en högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation (ASCT) bör man även vaccineras mot/få påfyllnadsdos av vaccination mot stelkramp, difteri och polio samt pneumokocker.

Viktigt att människor i omgivningen också vaccineras

Eftersom många vaccin inte får lika stor skyddseffekt hos personer med myelom som hos friska personer, kan det blir aktuellt med extradoser i syfte att öka effekten.

Det kan också vara bra att folk i ens närmaste omgivning vaccinerar sig, exempelvis mot säsongsinfluensa. På så sätt minskar risken ytterligare för att man ska bli smittad och få en infektion.

Läs fler texter om myelom här!

 

    Källor

  • Folkhälsomyndigheten.se
    - https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/vaccination-mot-covid-19/information-for-dig-om-vaccinationen/


    https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/pneumocystisinfektion/

    https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/pneumocystisinfektion/



  • Nationellt vårdprogram för myelom
    - https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/myelom/vardprogram/understodjande-vard/#chapter-16-2-Infektionsprofylax

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu