T-cellslymfom

Lymfom är det gemensamma namnet för tumörer som utgår från kroppens immunsystem, från en typ av vita blodkroppar, lymfocyter. Knappt 2000 personer insjuknar i olika typer av lymfom i Sverige årligen, fördelat på ett 50-tal olika undergrupper. Vissa lymfomtyper är snabbväxande och kräver intensiv behandling, medan andra är långsamväxande, och behöver inte alltid behandlas över huvud taget.

Orsaker till T-cellslymfom

Lymfom beror på ohämmad tillväxt av vissa typer av vita blodkroppar, lymfocyter. Vi vet inte mycket om vad som är orsaken till T-cellslymfom, men för T-cellslymfom i tarmen är risken något ökad hos patienter med celiaki (glutenintolerans).

Symtom vid T-cellslymfom

T-cellslymfom visar sig ofta i form av förstorade lymfkörtlar på halsen, i armhålor eller ljumskar, men kan också ge upphov till tumörer i andra organ i kroppen, exempelvis tarm eller hud. Patienter kan också få så kallade B-symtom: feber, viktnedgång och kraftiga nattsvettningar. Trötthet och klåda är andra vanliga symtom.

Hur ställs diagnosen?

Ibland görs först en så kallad finnålspunktion av en förstorad lymfkörtel men om misstanken är stor tas lymfkörteln bort utan föregående finnålspunktion. Målet är att få ut vävnad att bedöma i mikroskop och därmed kunna fastställa typen av lymfom. Därutöver görs en allmän kroppsundersökning och röntgenundersökning av bröstkorg och buk (datortomografi eller PET/CT), för att kartlägga sjukdomens utbredning före start av behandling. Oftast utförs också en benmärgsundersökning för att se om det finns lymfomceller även där.

Behandling

T-cellslymfom behandlas i allmänhet med en kombination av cytostatika, vilken ges i form av dropp. Om sjukdomen har begränsad utbredning ges dessutom strålbehandling. Yngre patienter, upp till 65-70 år, får dessutom i många fall behandling med stamcellstransplantation.

T-cellslymfom i huden behandlas dock på annat sätt, ofta med lokal behandling med kortisonkrämer, eller med ljusbehandling.