Fakta | Lymfom

Non-Hodgkin-lymfom

Hos många patienter är en svullen, oöm lymfkörtel det första tecknet på non-Hodgkin-lymfom. Dessutom finns ofta allmänsymtom som nattsvettningar, viktminskning och feber.

Uppdaterad den: 2020-12-26
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Multipelt myelom och coronapandemin: Hur har pandemin påverkat dig som lever med myelom?

Vad är non-Hodgkin lymfom?

Non-Hodgkin-lymfom är en typ av cancer med okontrollerad tillväxt av celler i lymfvävnad. Lymfvävnad är vävnad som deltar i immunförsvaret och finns bland annat i lymfkörtlar, benmärg, blod och mjälten. 

Hos många patienter är en svullen, oöm lymfkörtel det första tecknet på non-Hodgkin-lymfom. Allmänsymtom som nattsvettningar, viktminskning och feber är vanliga. Om benmärgen är angripen kan personer som har sjukdomen få anemi (blodbrist), blödningar i huden och frekventa infektioner.

I Sverige får årligen cirka 1 700 nya personer non-Hodgkin-lymfom. Sjukdomen kan uppträda i alla åldrar men är vanligast hos personer som är äldre än 40 år.

Annons
Annons

Orsak

Lymfcellerna utvecklas normalt från stamceller i benmärg och tymus. Från omogna lymfceller utvecklas de till olika grader av specialiserade lymfceller. På olika nivåer av denna mognadsprocess kan utvecklingen gå fel och leda till att omogna cancerceller börjar dela sig okontrollerat och bilda tumörer.

Non-Hodgkin lymfom har visst samband med infektion med viruset HTLV 1, infektion med magsårsbakterien Helicobacter pylori, hiv, behandling med läkemedel som hämmar immunförsvaret, infektion med Epstein Barr-virus (det virus som orsakar körtelfeber), och celiaki (glutenintolerans).

Animation av non-Hodgkin lymfom

Diagnos

Sjukdomshistorien kan väcka misstanke om sjukdomen men är inte tillräcklig för att ställa diagnos. Läkarundersökningen kan påvisa svullna lymfkörtlar, viktminskning, tecken på anemi och förstorad lever och mjälte. Tidigt i sjukdomen finns ibland inga eller mycket lite symtom.

Annons
Annons

Vissa fynd kan göras om tumören trycker på andra strukturer. Till exempel kan ansiktet svullna om tumören stoppar blodflödet från huvudet. Det kan finnas smärtor i magen och ryggen om förstorade lymfkörtlar i magen växer och trycker mot ryggraden. Om lymfkärlen blockeras kan det samlas vätska i buken.

Det är vanligt att ta blodprov som mäter hemoglobin (Hb, "blodvärde"), blodplättar, vita blodkroppar, sänka, lever- och njurfunktion för att se om några andra organ eller blodets funktion har påverkats av sjukdomen. För att slutgiltigt fastställa sjukdomen måste en bit av tumören tas ut (biopsi) som sedan granskas i mikroskop.

Om biopsin har påvisat non-Hodgkins lymfom brukar sjukdomen kartläggas med datortomografiundersökning av hals, bröstkorg och mage. Andra undersökningar som kan vara aktuella är benmärgsprov, magnetkameraundersökning eller prov från ryggmärgsvätska.

Behandling

Om utredningen visar att sjukdomen kan botas, sätts intensiv behandling in. För de patienter där det inte är realistiskt att tro på tillfrisknande inriktas behandlingen på lindring för att den återstående livstiden ska bli så bra som möjligt.

Beroende på olika faktorer, bland annat typ och utbredning av lymfomet ges olika behandling. Behandlingsalternativ för non-Hodgkin lymfom är strålbehandling, cytostatika, immunhämmande behandling och benmärgstransplantation.

Prognos

Förloppet vid non-Hodgkin-lymfom varierar betydligt beroende på hur elakartat, aggressivt, lymfomet är. Femårsöverlevnaden i Sverige för alla non-Hodgkins lymfom är 71 procent för män och 75 procent för kvinnor.

Komplikationer är utveckling av andra cancersjukdomar i blodet eller i andra organ. Skador kan också orsakas av strålningen eller cellgiftsbehandlingen, exempelvis infertilitet, skada på hjärtklaffar, lungor och hud.