Fakta | Lymfom

Non-Hodgkin-lymfom


Uppdaterad den: 2012-11-01
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är non-Hodgkin-lymfom?

Non-Hodgkin-lymfom är en typ av cancer som kännetecknas av okontrollerad tillväxt i lymfvävnad. Lymfvävnad är vävnad som deltar i infektionsförsvaret och det gäller främst lymfkörtlar, benmärg, blod och mjälten. Cancercellerna är oftast spridda runt om i kroppen.

Hos många patienter är en svullen lymfkörtel det första tecknet. Allmänsymtom som nattliga svettningar, klåda, viktminskning, trötthet och feber är vanliga. Om benmärgen är angripen kan personer som har sjukdomen få anemi (blodbrist), blödningar i huden och frekventa infektioner.

I Sverige inträffar årligen 2 000 nya fall av lymfom, varav cirka 87 % är non-Hodgkin-lymfom. Sjukdomen kan uppträda i alla åldrar men är absolut vanligast över 40 års ålder.

Annons
Annons

Orsak

Cancercellerna börjar dela sig okontrollerat och ersätter den normala vävnaden. Det är hittills oklart vad som egentligen orsakar den okontrollerade celldelningen. Senare i förloppet kan sjukdomen störa bildandet av andra blodkroppar så att dessa inte längre fungerar normalt. Cancercellerna har mycket ofta spridit sig även till annan vävnad än lymfvävnad när diagnosen ställs. Så är fallet för omkring 70 % av patienterna.

Orsaken är okänd, men non-Hodgkin-lymfom har samband med infektion med viruset HTLV 1, infektion med magsårsbakterien Helicobacter pylori, aids, behandling med läkemedel som sänker immunförsvaret, infektion med Epstein Barr-virus (det virus som orsakar körtelfeber), och celiaki (glutenintolerans).

Animation av non-Hodgkin-lymfom

Hur diagnostiseras non-Hodgkin-lymfom?

Sjukdomshistorien (anamnesen) kan väcka misstanke om sjukdomen men är inte tillräcklig för att ställa diagnos. Läkarundersökningen kan påvisa svullna lymfkörtlar, viktminskning, tecken på anemi – det senare ses ofta som blek hud, sköra naglar och sår i munvinklarna – förstorad lever och mjälte.

Annons
Annons

Speciella fynd kan göras om tumören trycker på andra strukturer. Svullnad i ansiktet om tumören stoppar blodflödet från huvudet. Smärtor i magen och ryggen om förstorade lymfkörtlar i magen växer och trycker mot ryggraden. Ansamling av väska i buken om lymfkärlen blockeras.

Det är vanligt att mäta hemoglobin (Hb, "blodvärde"), blodplättar, vita blodkroppar, sänka, lever- och njurfunktion för att se om några andra organ eller blodets funktion har påverkats av sjukdomen. Undersökning av blodet under mikroskop är viktigt för att utesluta andra sjukdomar, och är oftast normal vid non-Hodgkin-lymfom. För att slutgiltigt fastställa sjukdomen måste en bit av tumören tas ut (biopsi) och ett benmärgsprov måste tas. Båda proverna granskas sedan i mikroskop. Dessutom måste sjukdomens svårighetsgrad undersökas med hjälp av datortomografi av brösthåla, buk och bäcken.

Behandling

Omkring en tredjedel av alla som får sjukdomen kan botas. Om utredningen visar att det finns en möjlighet att bota sjukdomen, sätts intensiv behandling in. För de patienter där det inte är realistiskt att tro på tillfrisknande inriktas behandlingen på lindring för att den återstående livstiden ska bli så bra som möjligt. För patienten gäller det att inte utsätta sig för situationer där det finns risk för att få infektioner eftersom både behandlingen och sjukdomen i sig sätter ner immunförsvaret. Patienter med den mest långt gångna typen av sjukdom får cellgifter. Patienter med sjukdom i tidig fas behandlas främst med lokal strålning.

Prognos

Förloppet vid non-Hodgkin-lymfom kan variera betydligt, från mycket aggressiva till godartade former. Hos 70 % av alla med non-Hodgkin-lymfom har cancercellerna spridit sig till vävnader utanför lymfsystemet när diagnosen ställs. Prognosen beror i hög grad på hur allvarlig cancern är när behandlingen påbörjas, och inte minst av vilken undertyp av non-Hodgkin-lymfom det är fråga om. Vid de snällare formerna av non-Hodgkin-lymfom lever hälften av patienterna fortfarande efter tio år. Vid de mer aggressiva formerna kan cirka 40–50 % botas.

Komplikationer är utveckling av andra cancersjukdomar i blodet eller i andra organ. Det kan också vara skador som orsakas av strålningen eller cellgiftsbehandlingen. Sterilitet, tarmskador, skador på lungorna och huden som bestrålas, eller infektioner.

Att leva med non-Hodgkin-lymfom

Non-Hodgkin-lymfom är ett allvarligt tillstånd och en del patienter får därför psykiska problem. Det är viktigt att söka hjälp tidigt vid sådana problem. En eventuell benmärgssvikt gör ofta att patienten känner sig trött och nergången, och infektioner förvärrar det hela. Därför måste aktivitetsnivån ofta begränsas. Men så länge patienten inte utsätter sig för direkt infektionsrisk är det dock bra att utföra alla aktiviteter som det finns ork till.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons