Fakta | Lymfom

Malignt lymfom hos barn


Uppdaterad den: 2012-11-01
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är malignt lymfom hos barn?

Malignt betyder elakartat, eller cancer. Maligna lymfom omfattar Hodgkins lymfom och icke-Hodgkins (non-Hodgkin-lymfom). Det handlar i båda fallen om cancerutveckling som först och främst drabbar lymfvävnad och "besläktad" vävnad. Det gäller lymfkörtlar, blod, benmärg och mjälte. De två huvudtyperna av maligna lymfom delas in ytterligare i undergrupper.

Hur vanligt är malignt lymfom hos barn?

I Sverige får cirka 50 barn lymfom årligen. Hos barn är non-Hodgkin-lymfom vanligare än Hodgkins lymfom, men förekomsten av Hodgkins lymfom ökar i tonåren.

Orsak

Cancercellerna bildas i lymfvävnad och börjar dela sig okontrollerat. Efter hand ersätts den normala vävnaden av cancerceller. Det är hittills oklart vad som egentligen orsakar den okontrollerade celldelningen. Senare i förloppet kan sjukdomen även sprida sig och påverka blodkropparna så att dessa inte längre fungerar normalt.

Annons
Annons

Några säkra orsaker till sjukdomen finns inte. Det är föreslaget att mikroorganismer kan orsaka lymfom. I synnerhet har Epstein Barr-virus (samma virus som orsakar körtelfeber) föreslagits som orsak, men inga säkra slutsatser har kunnat dras.

Vilka är symtomen?

Barnet klagar oftast över, eller föräldrarna märker, en förstorad och oöm lymfkörtel. Denna sitter ofta i nacken eller i armhålan. Problemet är att nästan alla barn har förstorade lymfkörtlar i nacken eller på halsen. Det är vanligt att vänta några veckor innan det blir aktuellt med vidare undersökningar, för att se om knölen försvinner av sig själv. Omkring 25 % av barnen har ytterligare symtom som feber, viktminskning, nattliga svettningar, klåda och trötthet när diagnosen ställs. Vid non-Hodgkin-lymfom har många av barnen symtom från cancerspridning till centrala nervsystemet, huden, skelettet eller lungorna.

Hur diagnostiseras malignt lymfom hos barn?

Symtomen väcker ofta misstanke om sjukdomen. Många av barnen har också dålig tillväxt. Barn som har haft sjukdomen en längre tid har ofta symtom som orsakas av att benmärgen är drabbad:

Annons
Annons
  • Anemi (blodbrist) gör barnen bleka och håglösa/trötta.
  • Nedsatt infektionsförsvar gör att många av barnen ofta får infektioner.

Vid läkarundersökning går det ofta att känna en oöm lymfkörtelsvullnad. Hos en del av barnen finns tecken på spridning. Det kan vara utslag, nervbortfall, andningsproblem, biljud från lungorna eller smärtor i skelettet.

När det gäller blodprover tas sänka och CRP för att se om det finns några tecken på infektion i kroppen. Dessutom mäts antal och fördelning av olika blodkroppar. Det är viktigt att titta på blodet under mikroskop, i ett så kallat blodutstryk. Då kan lymfom skiljas från andra liknande tillstånd, till exempel leukemi och infektioner. Läkaren vill även se på benmärgen under mikroskop. En av de viktigaste undersökningarna innebär att en vävnadsbit från en förstorad lymfkörtel tas ut och analyseras under mikroskop för att bedöma om det faktiskt rör sig om lymfom eller om det är något annat. Ofta tas röntgen av lungorna och datortomografi av mage och bäcken för att titta efter förstorade lymfkörtlar och eventuell spridning.

Behandling

Denna cancerform kan vara svårare att behandla än andra cancerformer hos barn. Det gäller särskilt non-Hodgkin-lymfom. Behandlingen syftar till att göra barnet helt friskt, men det är en tuff behandling med stor risk för följdskador orsakade av själva behandlingen. Behandlingen kan bestå av cellgifter och strålning.

Prognos

Tillståndet försämras gradvis och delas in i olika sjukdomsstadier beroende på hur många ställen det finns cancerceller på. Stadierna har betydelse för vilken behandling som väljs:

  • I stadium ett finns bara cancerceller i lymfkörtlarna i ett begränsat område.
  • I stadium två finns cancerceller i två eller fler lymfkörtelområden ovanför mellangärdet.
  • I stadium tre finns cancerceller både ovanför och nedanför mellangärdet (i magen).
  • I stadium fyra, som är det allvarligaste stadiet, har cancercellerna spridit sig till vävnad utanför lymfkörtlarna.

Prognosen för sjukdomen varierar med vilket stadium patienten befinner sig i. Av patienterna med Hodgkins lymfom grad ett och två överlever 90 % sjukdomen, medan motsvarande siffra för grad tre och fyra är omkring 50 %. Bland patienterna med non-Hodgkin-lymfom botas omkring 70 % av barnen.

Att vara så allvarligt sjuk kan ge rädsla för återfall. Tuff behandling med följdskador kan begränsa livskvaliteten. Det är viktigt att vara uppmärksam på detta och att arbeta för att barnen ska få en så positiv vardag som möjligt. Behandlingen i sig orsakar flera komplikationer. Lokala, lättare vävnadsskador kan uppstå i områden som bestrålas. Huden blir ofta torr och hård. Hormonrubbningar kan förekomma. En av de vanligaste är minskad produktion av tyroxin (ett ämnesomsättningshormon). Funktioner i centrala nervsystemet, såsom minne, uppmärksamhet och inlärningsförmåga kan påverkas. Ett fåtal barn får också förlamningar eller epilepsi. Några få av barnen som behandlas får andra cancerformer senare i livet. Det är dock svårt att säga om detta orsakas av behandlingen eller om de skulle ha fått dessa cancerformer ändå.

Att leva med malignt lymfom hos barn

Sjukdomen påverkar ofta normal tillväxt och utveckling och det är viktigt att fokusera på detta så att det inte blir ett problem för barnet senare i livet. Det är också viktigt att vara uppmärksam på att en del barn drabbas av psykiska störningar i samband med sjukdomen.


Annons
Annons
Annons