Fakta | Lymfom

Hodgkins lymfom

Hodgkins sjukdom, eller Hodgkins lymfom, är en typ av cancer som uppstår i lymfvävnaden.

Uppdaterad den: 2020-12-22
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om dina rättigheter här!

Vad är Hodgkins lymfom?

Animation av Hodgkins lymfom

Hodgkins lymfom är en form av cancer med kraftig och okontrollerad tillväxt av lymfceller. Den kan uppträda lokalt i några få lymfkörtlar eller vara spridd i stora delar av kroppen. Sjukdomen delas in i olika stadier.

  • I stadium I är sjukdomen bara påvisad i ett enda lymfkörtelområde.
  • I stadium II finns sjukdomen i flera lymfkörtelområden på samma sida om diafragman.
  • I stadium III finns sjukdomen på båda sidor om diafragman men inte utanför lymfkörtlar eller mjälte.
  • I stadium IV finns sjukdomen även utanför mjälte och lymfkörtlar.
  • Sjukdomen klassificeras även som A om det inte finns allmänsymtom och som B om det finns allmänsymtom.

I Sverige inträffar årligen cirka 200 nya fall av Hodgkins lymfom. Sjukdomen är vanligast i åldersgrupperna 20–30 år och över 50 år. Många får Hodgkins lymfom som unga och överlevnaden är god. Därför finns ganska många personer som har eller har haft Hodgkins lymfom, cirka 5 000 personer i Sverige.

Orsak

Cancercellerna börjar dela sig okontrollerat och ersätter den normala vävnaden. Senare i förloppet kan sjukdomen sprida sig och påverka blodkropparna så att dessa inte längre fungerar normalt.

Annons
Annons

Epstein Barr-virus (EBV), som orsakar körtelfeber, verkar vara kopplat till Hodgkins lymfom. Även ärftlighet kan ha viss betydelse. Hodgkins lymfom är också vanligare bland personer där immunförsvaret är påverkat, som vid hiv-infektion och vissa autoimmuna sjukdomar, exempelvis reumatoid artrit.

Symtom

Hos de flesta börjar sjukdomen med en förstorad lymfkörtel som inte ömmar. Den sitter oftast i halsregionen eller i armhålan. Utbredd sjukdom kan ge smärtor på grund av spridning till skelettet, eller lokala smärtor om tumören trycker på omgivande vävnader. Vanliga allmänsymtom som kan tillkomma är feber, nattliga svettningar, klåda, viktminskning och orkeslöshet. Vid större tumörer i bröstkorgen kan det uppstå bröstsmärtor, hosta och andningssvårigheter.

Diagnos

Patientens symtom kan väcka misstanke om sjukdomen. Vid undersökning kan läkaren finna svullna lymfkörtlar. Stora, oömma, knöliga och fastsittande lymfkörtlar väcker misstanke om cancer. Hårda knölar i magen kan orsakas av att cancerceller spridit sig till levern eller mjälten. Ibland kan tumören trycka på nerver och göra att hud eller muskler domnar. Det kan också uppstå tecken på blodbrist, anemi. 

Annons
Annons

Med ett vanligt blodprov mäts hemoglobin (Hb, eller "blodvärde"), vita och röda blodkroppar samt blodplättar. Ofta tas också blodprov för bedömning av lever- och njurfunktion. Diagnosen ställs på grundval av mikroskopi av vävnadsbitar (biopsi) som tas från lymfkörteln. Om biopsin har påvisat Hodgkins lymfom görs också datortomografiundersökning av hals, bröstkorg och mage för att kartlägga sjukdomen.

Behandling av Hodgkins lymfom

De allra flesta med Hodgkins sjukdom blir botade. Även om den första behandlingsomgången misslyckas blir patienten ofta frisk i nästa omgång. Standardbehandlingen är en kombination av strålbehandling och cellgifter (cytostatika). I svåra fall, till exempel vid återfall, är det aktuellt med benmärgstransplantation.

Prognos

Utan behandling är tillståndet 100 procent dödligt. De allra flesta botas dock med behandling. Ju tidigare behandlingen kommer igång, desto bättre är prognosen för tillfrisknande. Femårsöverlevnaden i Sverige för Hodgkins lymfom är närmare 90 procent.

Genom den förbättrade behandlingen och längre överlevnaden har det med tiden uppmärksammats att behandlingen i sig själv kan leda till komplikationer. Särskilt strålbehandlingen verkar kunna medföra långtidsskador. Bland annat kan hjärtats klaffar uppvisa skador många år efter strålning. 

Patienter som behandlats med strålning och cellgifter har också påvisats ha en något ökad risk för kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Sedan tidigare är det också känt att patienterna löper ökad risk att drabbas av en ny cancersjukdom, särskilt bröstcancer och lungcancer. Många får också låg ämnesomsättning på grund av strålning mot sköldkörteln.

Numera är man mycket noggrann med att ge en stråldos som är tillräckligt hög för att förstöra cancercellerna, men samtidigt så låg som möjligt för att motverka långtidskomplikationer.