Fakta | Lymfom

Hodgkins lymfom

Hodgkins sjukdom, eller Hodgkins lymfom, är en typ av cancer som uppstår i lymfvävnaden.

Uppdaterad den: 2012-11-01
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är Hodgkins lymfom?

Animation av Hodgkins lymfom

Hodgkins lymfom är en kronisk sjukdom och en form av cancer med kraftig och okontrollerad tillväxt av lymfceller. Den kan uppträda lokalt i lymfkörtlarna eller vara spridd i stora delar av kroppen. Sjukdomen delas in i olika stadier.

  • I stadium I är sjukdomen bara påvisad i ett enda lymfkörtelområde.
  • I stadium II finns sjukdomen i flera lymfkörtelområden på samma sida om mellangärdet.
  • I stadium III finns sjukdomen på båda sidor om mellangärdet men inte utanför lymfkörtlar eller mjälte.
  • I stadium IV finns sjukdomen även utanför mjälte och lymfkörtlar.
  • Sjukdomen klassificeras även som A om det inte finns allmänsymtom och som B om det finns allmänsymtom.

I Sverige inträffar årligen cirka 2 000 nya fall av lymfom. Av dessa 2 000 är det cirka 13 % som har Hodgkins lymfom. Sjukdomen är något vanligare hos män än kvinnor.

Hodgkins lymfom är vanligast i åldersgruppen 20–30 år och över 50 år. Sjukdomen förekommer oftare bland personer som har andra sjukdomar som aids, celiaki (glutenintolerans) eller dermatitis herpetiformis.

Annons
Annons

Orsak

Cancercellerna börjar dela sig okontrollerat och ersätter den normala vävnaden. Det är hittills oklart vad som egentligen orsakar den okontrollerade celldelningen. Senare i förloppet kan sjukdomen sprida sig och påverka blodkropparna så att dessa inte längre fungerar normalt. Virus har föreslagits som en möjlig orsak till lymfom men detta är än så länge bara en teori.

Symtom och tecken

Hos de flesta börjar sjukdomen med en förstorad lymfkörtel som inte ömmar. Den sitter oftast i halsregionen eller i armhålan. Om tumören är stor kan den ge smärtor på grund av spridning till skelettet, eller ge lokala smärtor om tumören trycker på omgivande vävnader. Vanliga allmänsymtom som kan tillkomma är feber, nattliga svettningar, klåda, viktminskning och orkeslöshet. Vid större tumörer i bröstkorgen kan det uppstå bröstsmärtor, hosta och andningssvårigheter

Hur diagnostiseras Hodgkins lymfom?

Patientens symtom kan väcka misstanke om sjukdomen. Vid undersökning kan läkaren finna svullna lymfkörtlar. Stora, oömma, knöliga och fastsittande lymfkörtlar väcker misstanke om cancer. Hårda knölar i magen kan orsakas av att cancerceller spridit sig till levern eller mjälten. Ibland kan tumören trycka på nerver och göra att hud eller muskler domnar. Det kan också uppstå tecken på blodbrist, anemi. Typiska tecken är blek hud, sår i munvinklarna och sköra naglar.

Annons
Annons

Ofta undersöks blodkropparna. I ett vanligt blodprov mäts hemoglobin (Hb, eller "blodvärde"), vita och röda blodkroppar samt blodplättar. Ofta tas också leverfunktionsprover och njurfunktionsprover. Diagnosen ställs på grundval av mikroskopi av vävnadsbitar som tas från lymfkörteln. Ofta tas också benmärgsprov för mikroskopisk undersökning.

Behandling

De allra flesta med Hodgkins sjukdom blir botade. Även om den första behandlingsomgången misslyckas blir patienten ofta frisk i nästa omgång. Standardbehandlingen är en kombination av strålbehandling och cellgifter (cytostatika). I svåra fall, till exempel vid återfall, är det aktuellt med benmärgstransplantation.

Prognos

Utan behandling är tillståndet 100 % dödligt. De allra flesta botas dock med behandling. Ju tidigare behandlingen kommer igång, desto bättre är utsikterna för tillfrisknande. Av alla som fick diagnosen under 1996–2000 var 90 % friska vid uppföljningen efter 5 år. Även om sjukdomen är långt gången överlever omkring 50 %.

Genom den förbättrade behandlingen och längre överlevnaden har det med tiden uppmärksammats att behandlingen i sig själv kan leda till komplikationer. I synnerhet strålbehandlingen verkar kunna medföra långtidsskador. Hösten 2008 offentliggjordes resultaten från en uppföljning av patienter som behandlades vid Radiumhospitalet i Norge under 1980–1988. Analysen visar att det efter tio års uppföljning fanns läckage i hjärtklaffarna hos totalt cirka 30 %. Efter 20 års uppföljning har 40 % fått en förträngning i klaffen mellan hjärtat och stora kroppspulsådern (aortaklaffen). Detta tillstånd kan göra att hjärtat överbelastas och på sikt leda till hjärtsvikt om det inte behandlas.

Studien visar också att de patienter som behandlats med strålning och cellgifter har en något ökad risk för kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Sedan tidigare är det också känt att patienterna löper ökad risk att drabbas av en ny cancersjukdom, särskilt bröstcancer och lungcancer. Många får också låg ämnesomsättning på grund av strålning mot sköldkörteln.

Stråldoserna sänktes 1997 när de första rapporterna om strålskadorna blev kända.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons