Artikel | Lymfom

Symtom att ha koll på vid KLL

Du som har KLL, men ingen behandling, bör ändå ha kontakt med vården och gå på regelbundna kontroller. Om du upplever några typiska ”KLL-symtom” ska du kontakta din läkare för att i god tid upptäcka om sjukdomen blir mer aktiv. Här kan du läsa om vilka symtom du ska vara uppmärksam på samt vad prover kan visa. 


Publicerad den: 2022-06-23
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är en cancersjukdom vars sjukdomsförlopp är väldigt olika hos olika individer. Vissa behöver behandling direkt vid diagnostillfället, andra behöver behandling vid ett senare tillfälle och cirka en tredjedel behöver aldrig behandling för sin KLL. 

Om man inte har behov av behandling när diagnosen ställs kommer man att få gå på regelbundna kontroller, för att hålla kolla på sjukdomsutvecklingen. 

Varför behandling inte sätts in direkt vid diagnostillfället beror på att flera omfattande vetenskapliga studier har visat att för tidigt insatt behandling inte är till någon nytta för patienten. Därför ”väntar man och ser” vad som händer i sjukdomsutvecklingen. Det här brukar i KLL-sammanhang kallas för ”watch and wait”. Behandling startar enbart om symtom eller sjukdomstecken uppkommer. Så vilka tecken ska man var uppmärksam på?

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Annons
Annons

Vilka symtom bör man ha koll på?

Över tid utvecklar runt 65–70 procent av alla personer med KLL ett behov av behandling. Sjukdomen är ofta lugn (indolent) och långsam i utvecklingen. Medianålder vid behandlingsstart är ungefär 75 år.

Om man börjar få symtom som kan tyda på att sjukdomen börjar bli mer aktiv ska man prata med sin läkare, vårdkontak eller kontaktsjuksköterska. Som patient bör du vara uppmärksam på följande symtom:

  • Trötthet som inte har någon naturlig förklaring och som tycks bli värre med tiden.

  • Kraftiga svettningar på natten som håller i sig i flera veckor.

  • Fyllnadskänsla i buken 

  • Förstorade lymfkörtlar.

  • Ofrivillig viktnedgång.

  • Återkommande feber utan andra infektionssymtom.

Om man som patient exempelvis har besvär av förstorade lymfkörtlar, mjälte eller lever, kan det vara ett skäl till att starta behandling.

Annons
Annons

Det här kan prover visa

Under de regelbundna kontrollerna och provtagningarna kan vårdpersonalen uppmärksamma andra eventuella tecken på ökad sjukdomsaktivitet. Här är några exempel:

Sämre blodvärden (anemi)

Anemibetyder att det är för lite hemoglobin i blodet. Hemoglobin finns inne i de röda blodkropparna (erytrocyter) och har som uppgift att binda syre. Det innebär att hemoglobinet har den viktiga funktionen att transportera syre från lungorna till kroppens celler. 

Vid anemi är tillgången till syre minskad, vilket kan ge symtom som trötthet, blek hud och snabb andfåddhet vid ansträngning. Vid KLL kan man bland annat få sämre blodvärden på grund av dålig produktion i benmärgen. 

Låga värden av blodplättar 

Blodplättar (trombocyter) har som främsta uppgift att stoppa blödningar vid skada. Det gör blodplättarna genom att klumpa ihop sig (koagulera) och hejda blödningen. Blodplättar tycks också ha vissa uppgifter i kroppens immunförsvar. 

Om man endast har en lindring sänkning av värdet på blodplättar märker man oftast inte av det själv. Har man däremot mycket låga värden kan man lättare få blåmärken, blöda näsblod eller blöda mer än normalt när man exempelvis borstar tänderna. Vissa personer kan också få blödningar från tarmen, ökad menstruation eller blod i urinen.

Brist på blodplättar kallas för trombocytopeni. Lägre värden av blodplättar kan uppstå vid KLL på grund av sämre produktion i benmärgen. 

Hög nivå av vita blodkroppar

Höga nivåer av vita blodkroppar är i sig inte ett tecken på att man behöver starta behandling för KLL, men om nivåerna på de vita blodkropparna stiger snabbt över tid är det ett tecken på att sjukdomen börjar bli mer aktiv och det tyder då på att behandling kan behövas inom kort. 

Olika vita blodkroppar och vilka som omvandlas till KLL-celler

Vita blodkroppar (leukocyter) har en mycket viktig roll i kroppen immunförsvar. Likt Sveriges försvarsmakt har vita blodkroppar olika typer av ”soldater” som är specialiserade på olika uppgifter inom försvaret. 

De vita blodkropparna försvarar sig mot infektioner som bland annat orsakas av virus, bakterier, svamp och parasiter. De kan också förstöra kroppens egna celler om något blivit fel i cellerna. 

Så kallade granulocyter och monocyter har till uppgift att ”äter upp” bakterier och andra inkräktande mikroorganismer. Äta-upp-processen kallas fagocytos. 

Det finns också vita blodkroppar som kallas för lymfocyter, som i sin tur delas in i två grupper:

B-celler (kallas också B-lymfocyter) som producerar antikroppar (immunglobulin). Antikropparna klänger i sin tur sig fast vid inkräktande fiender, exempelvis virus, och gör det då lättare för andra celler att döda viruset. 

B-celler kan också (i ett mindre moget tillstånd) stöta på virus, ”kroka fast” i det och plocka isär viruset inne i B-cellen. Sedan presenterar B-cellen en liten bit av viruset för T-cellerna och uppmärksammar T-cellerna på att det finns ett specifikt virus i kroppen. 

T-celler (kallas också T-lymfocyter ) har många olika uppgifter. Bland annat som hjälparceller till andra celler (exempelvis B-celler, andra T-celler och monocyter eller makrofager).

De kan också lösa upp skadade eller felaktiga celler, såsom främmande celler, cancerceller eller celler som blivit infekterade av virus. Dessa t-celler kallas då för mördar-t-celler.  

Regulatoriska T-celler är lite av immunförsvarets ordningsvakter som kan förhindra andra celler att angripa kroppens egna vävnader, vilket innebär att de kan förhindra att autoimmuna sjukdomar uppstår. .

Hög nivå av vita blodkroppar kan vara tecken på flera olika tillstånd och sjukdomar, exempelvis infektioner eller allergi. Men det kan också vara tecken på allvarligare tillstånd, exempelvis någon form av blodcancer, leukemi. Leukemi kommer från grekiskan och betyder vitt blod, vilket syftar på att blodet innehåller onormalt många vita blodkroppar. 

KLL-uppstår i B-celler

Vid KLL har man högre nivåer av B-celler, eftersom det är i B-cellerna som cancern uppstår. Cancern har uppstått på grund av ett eller flera fel i en B-cells arvsmassa. Det främsta problemet med KLL-cellerna (canceromvandlade B-celler) är att de inte dör som de ska. 

Normalt åldras celler och dör när de inte behövs längre, men KLL-cellerna blir istället fler och fler och så småningom kan KLL-cellerna komma att utgöra stora delar av blodet. Hur snabbt denna ansamling går skiljer sig från patient till patient.

Autoimmun hemolytisk anemi - när kroppen bryter ner sina egna celler

Vid KLL kan ett tillstånd som kallas autoimmun hemolytisk anemi uppstå, det är dock mer ovanligt. 

Hemolytisk anemi är ett tillstånd där de röda blodkropparnas (erytrocyterna) livslängd är kortare än normalt. Själva anemin (lågt blodvärde) uppstår när nedbrytningen av de röda blodkropparna överstiger benmärgens produktion av nya röda blodkroppar.

Med autoimmun hemolytisk anemi menas en typ av hemolytisk anemi där kroppens immunförsvar angriper de röda blodkropparna. 

Ökad risk för infektion och hudcancer

Om man har KLL kan man vara mer infektionskänslig än vanligt. Risken för hudcancer och vissa andra cancerformer är dessutom ökad när man har KLL. Om man har nedsatt immunförsvar är det därför bra att hålla god handhygien och undvika att umgås med personer som är sjuka. För att minska risken för hudcancer bör man kontrollera sin hud regelbundet.

Läs mer om infektionskänslighet, vaccination och risken för hudcancer i följande artiklar: ”Nedsatt immunförsvar och vaccination vid KLL – det här behöver du tänka på” och ”Personer med KLL har ökad risk för hudcancer”

Läs mer om behandling vid KLL

I texten ”Behandling vid KLL – när och hur?” kan du läsa mer behandling vid KLL. 

 

    Källor

  • Cancercentrum, vårdprogram KLL - https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/kll/vardprogram/bilaga-2-information-till-dig-som-behandlas-for-kronisk-lymfatisk-leukemi/
  • Medibas, Hemolytiska anemier - https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/patientinformation/anemier/hemolytiska-anemier
  • Medibas, Lågt blodvärde: - https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/patientinformation/anemier/anemi
  • Blodcancerförbundet: - https://blodcancerforbundet.se/media/v4wjsdac/kll_broschyr_2020.pdf







  • Netdoktor, Behandling vid KLL, när och hur? - https://www.netdoktor.se/cancer/lymfom/sjukdomar/behandling-vid-kll-nar-och-hur-kunskapsbrev-kll-22/
  • Netdoktor, Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och ”watch and wait”

    - https://www.netdoktor.se/cancer/lymfom/sjukdomar/kronisk-lymfatisk-leukemi-kll-och-watch-and-wait-kunskapsbrev-kll-22/

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu