Artikel | Lymfom

SVF, ledtider och MDK – orden som är bra att ha koll på vid KLL

Standardiserat vårdförlopp, kontaktsjuksköterska, ledtider och multidisciplinär konferens – vad är det? Här förklarar vi några av de ord som du med kronisk lymfatisk leukemi, KLL, kan komma att stöta på.


Publicerad den: 2022-05-17
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons

Standardiserat vårdförlopp, SVF

Ett standardiserat vårdförlopp, SVF är ett arbetssätt inom cancervården som används över hela Sverige. Det är som ett schema som syftar till att göra olika steg i cancervården smidigare och tydligare. På så sätt ska det minska onödig väntetid och oro för patienten. 

Schemat ser olika ut beroende på cancersjukdom

Olika cancersjukdomar har olika standardiserade vårdförlopp. I de olika förloppen finns scheman över vilka utredningar och behandlingar som ska göras för den specifika cancersjukdomen, samt hur lång tid det ska ta mellan de olika stegen (så kallade ledtider, läs mer om det längre ner).

Annons
Annons

Vid välgrundad misstanke om cancer

De flesta som har KLL har inga symtom när sjukdomen diagnostiseras, utan tillståndet upptäcks vid utredning av annan sjukdom.

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

KLL bör misstänkas vid lymfocytos, vilket innebär att mängden lymfocyter (en typ av vita blodkroppar) är förhöjt i blodet. Genom blodprov kan blodkropparna undersökas vilket gör att diagnosen kan ställas. Ibland undersöks också benmärgen.

Annons
Annons

Misstanken om att det handlar om KLL  ökar i kombination med symtom och/eller fynd som:

  • Förstorade lymfkörtlar på halsen, i armhålorna och i ljumsken. Lymfkörtlarna är då mjuka och oömma.

  • Benmärgssvikt med blodbrist (anemi), hudblödningar/blåmärken.

  • Nedsatt immunförsvar (är ovanligt i tidiga skeden av sjukdomen, men risken ökar efterhand).

  • Ofrivillig viktminskning.

  • Uttalad trötthet.

  • Påtagliga nattsvettningar

  • Förstorad lever och mjälte.

Om det finns en välgrundad misstanke om cancer ska man som patient snabbt få en remiss till utredning enligt det standardiserade vårdförloppet, och även följande information:

  • Att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om det rör sig om cancer eller inte.

  • Vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen.

  • Att man som patient kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon.

  • Att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Här hittar du vårdförloppet för KLL

Klicka här för att hitta det standiserade vårdförloppet för KLL. 

Ledtider 

Det finns så kallade ledtider som sjukvården utgår ifrån i det standardiserade vårdförloppet. Ledtider anger hur lång tid det max bör ta mellan olika steg inom vården. Det kan till exempel handla om hur lång tid det ska ta från att det finns en välgrundad misstanke om cancer till att man påbörjar sin första behandling (om man exempelvis har en behandlingskrävande KLL). 

Min vårdplan

Om man har cancer ska man få en skriftlig vårdplan, en så kallad ”Min vårdplan”. Vårdplanen ska utgå från patientens behov och ska tas fram i samråd med patienten. Man kan antingen få vårdplanen digitalt eller på papper. 

Det här ska finnas med i din vårdplan:

  • Tider för undersökningar och behandlingar.

  • Kontaktuppgifter till exempelvis läkare, kontaktsjuksköterska och kurator. 

  • Information om sjukdomen.

  • En rehabiliteringsplan.

  • Information om egenvård.

  • Råd och beskrivningar av åtgärder under utredning, behandling och rehabilitering.

  • Information om praktiska frågor och om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient.

Vid avslutad behandling:

  • Information om hur uppföljningen kommer se ut.

  • Information om vad du som patient bör tänka på.

  • En sammanfattning av den vård och behandling du tidigare fått.

Multidisciplinär konferens, MDK

En multidisciplinär konferens är när flera olika läkare med kunskap inom olika medicinska områden träffas och diskuterar en patients tillstånd. Den gemensamma bedömning ska på så sätt bidra till att patienten får så bra behandling som möjligt. Ibland kallas den här sammansättningen av olika läkare och sakkunniga även för multidisciplinära team. 

Diagnosen KLL är som oftast lätt att ställa men om det uppstår tveksamheter kan en konferens med hematopatolog vara av nytta. En hematopatolog är en person som analyserar blodprover för att fastställa sjukdom. 

Eftersom många som får diagnosen KLL inte är behandlingskrävande vid diagnostillfället behövs oftast inte en multidisciplinär konferens till en början. Däremot kan en sådan konferens behövas i ett senare skede om sjukdomen blir behandlingskrävande. En stor andel, cirka en tredjedel av alla personer med KLL, behöver dock aldrig behandlas.  

SVF-koordinator

En SVF-koordinator är den som har en helhetssyn på en patients standardiserade vårdförlopp. Koordinatorn ska kontrollera att förloppet går som det ska och kontrollera att vårdförloppet följer det utsatta tiderna i schemat. Koordinatorn ska:

  • boka undersökningar som ingår i det standardiserade vårdförloppet.

  • se till att vårdförloppet följs och att beställda undersökningar genomförs utan onödig väntan.

  • se till att patienten får strukturerad och individanpassad information om tider för sina undersökningar och utredning.

  • hjälpa till att göra övergångarna mellan olika vårdgivare så smidiga som möjligt.

  • som patient ska man få ett direktnummer till koordinatorn.

Kontaktsjuksköterska

Enligt den nationella cancerstrategin ska alla med cancer erbjudas en kontaktsjuksköterska. Syftet med kontaktsjuksköterskan är att kommunikationen mellan patienten (och närstående) och hälso- och sjukvården ska bli smidigare. 

Kontaktsjuksköterskan ska bidra till att du som patient ska känna dig trygg och delaktig i din vård och behandling. Kontaktsjuksköterskan ska bidra till extra tillgänglighet och kunna svara på patienters och anhörigas frågor samt informera om vilka steg som ska tas i patientens vård och behandling.

Din kontaktsjuksköterska ska:

  • vara tydligt namngiven för dig som patient.

  • vara extra tillgänglig, och ska kunna hänvisa till en annan kontakt om hon eller han inte är tillgänglig.
     

  • informera om kommande steg i behandlingen och vården.

  • ge stöd till dig och dina närstående.

  • göra evidensbaserade bedömningar av vilka behov du har, samt hjälpa dig med passande åtgärdar. Vilket kan innebära att hen exempelvis kontaktar andra yrkesgrupper inom vården, såsom kurator, fysioterapeut och dietist.

  • säkerställa din delaktighet och inflytande i din vård.

  • aktivt bevaka ledtider i samverkan med SVF-koordinatorn.

Kontaktsjuksköterskan ska även:

  • ha ett tydligt skriftligt uppdrag.

  • ha kunskaper som regleras av innehåll och avgränsningar i varje patientprocess.

  • ansvara för aktiva överlämningar till en eventuell ny kontaktsjuksköterska.

  • delta i multidisciplinära möten.

Andra vård- och hälsokontakter

Om behovet uppstår ska du som cancerpatient få träffa en fysioterapeut, kurator, dietist och/eller en arbetsterapeut. 

Samtalsstöd

Varje mottagning som vårdar patienter med cancer ska ha en kurator i teamet och alla patienter som vårdas på mottagningen ska få skriftlig information om hur de kan kontakta kuratorn. Som närstående har man också möjlighet att få samtalsstöd.  

En kurator kan hjälpa till med stödsamtal, krissamtal och bearbetande samtal. Hen kan också ge information om och samordna samhälleliga insatser och myndighetskontakter. 

Fysioterapeut

Att vara fysiskt aktiv när man har cancer är inte farligt, tvärtom. Fysiskt aktiv kan minska risken för fatigue (hjärntrötthet/kraftigtrötthet), depression och illamående.

Genom att röra på sig minskar också risken för komplikationer som har koppling till inaktivitet, såsom förlust av muskelmassa. Det är extra viktigt under högdos steroidbehandling. 

En fysioterapeut kan hjälpa dig att hitta rätt träningsform för dig och motivera dig till att fortsätta med eller öka din fysiska aktivitet. 

Tips: Här ger tre fysioterapeuter råd om träning samt visar några träningsövningar som passar dig som lever med cancer.

Arbetsterapeut

En arbetsterapeut hjälper människor som lever med skador, sjukdomar eller funktionsnedsättningar att få en fungerande vardag. Målet med arbetsterapi är att patienten ska bli så självständig som möjligt utifrån de egna behoven och möjligheterna. 

Dietist

När man är sjuk och går på behandling är det inte ovanligt att ha sämre aptit än vanligt, kroppens ämnesomsättningen kan dessutom fungera annorlunda. Under cytostatikabehandling är det inte ovanligt att man blir illamående. Det kan man förebygga med antiemetika (läkemedel mot illamående och kräkningar). 

Man kan också få förebyggande kostråd för att minska risken för illamående. En dietist kan också ge råd om vilka kosttillskott som skulle kunna behövas.

Läs också:

 


 

    Källor

  • Cancercentrum - https://cancercentrum.se/
  • Nationella vårdprogrammet för KLL - https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/kll/vardprogram/
  • Standardiserade vårdförloppet - https://cancercentrum.se/samverkan/cancerdiagnoser/blod-lymfom-myelom/kronisk-lymfatisk-leukemi-kll/vardforlopp/

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu