Nedsatt immunförsvar och vaccination vid KLL – det här behöver du tänka på

Vita blodkroppar (lymfocyter) är som soldater i kroppens immunförsvar. I en frisk kropp  kämpar de mot inkräktare såsom virus, bakterier, svampar och parasiter. 

Vid KLL har det dock skett ett eller flera fel i en lymfocyt, mer specifikt i en så kallad B-lymfocyt eller B-cell. Dessa defekter kan bland annat göra att cellen inte dör som den ska, vilket på sikt gör att det ansamlas onormalt mycket B-eller, så kallade KLL-celler (cancerceller). 

Sjukdomen gör en infektionskänslig

Vid KLL kan själva sjukdomen i sig göra att man blir mer mottaglig för infektioner, bland annat på grund av att de B-celler som omvandlats till cancerceller inte fungerar som de ska – men också för att cancercellerna tar upp onormalt mycket plats och tränger undan andra viktiga blodceller som är viktiga för kroppen och kroppens immunförsvar. 

KLL-sjukdomen kan också leda till autoimmuna-reaktioner, vilket innebär att kroppens egna immunförsvar angriper och förstör de egna cellerna. Exempel på det är att man kan få anemi (blodbrist, lågt blodvärde) på grund av att immunförsvaret förstör röda blodkroppar (autoimmun hemolys). Eller att immunförsvaret attackerar kroppens blodplättar så att det blir brist på dem (autoimmun trombocytopeni).

Kort sagt kan immunförsvaret bli ”underbemannat” hos personer med KLL och det kan då vara svårt för kroppen att bekämpa strider mot virus, bakterier och svamp. Man blir alltså känslig för infektioner.

Hos många personer med KLL är sjukdomsprocessen långsam. Det innebära att det kan ta flera år innan några symtom uppstår och behandling krävs. Cirka en tredjedel av KLL-patienterna behöver aldrig få någon behandling. Hos andra KLL-patienter utvecklas sjukdomen i en snabbare takt och de behöver då få behandling för sin sjukdom.  

Vill du lära dig mer om KLL och så kallad ”watch and wait”? Läs mer här!

Behandlingar som kan göra en mer infektionskänslig

Vissa KLL-behandlingar kan också påverka immunförsvaret negativt, eftersom de påverkar kroppens celler.

Det vanligaste exemplet är behandling med olika cellgifter vars mål är att skada och döda cancerceller. Tyvärr är cellgifterna inte bara skadliga mot  cancerceller, utan även för friska celler. Viktiga celler som är involverade i kroppens immunförsvar skadas försämras också motståndskraften mot infektioner.

Behandlingar med FCR (Fludarabin cyklofosfamid rituximab), BR (Bendamustin rituximab) eller klorambucil i kombination med monoklonala antikroppar gör att immunförsvaret blir sämre. Det ger i sin tur ökad risk för virusinfektioner (exempelvis herpes), svampinfektioner och infektioner orsakade av bakterier. Ofta drabbas luftvägarna.

Om man fått kemoimmunterapi är man också extra känslig för infektioner, under behandlingen och upp till 3–6 månader efter avslutad behandling. Man kan också bli känslig mot infektioner vid behandling med höga kortisondoser. 

Vill du läsa mer om olika typer av behandlingar vid kronisk lymfatisk leukemi, KLL? Klicka här!

Förebygg infektioner i samband med behandling 

I samband med behandling är det viktigt att förebygga infektion, alltså försöka undvika att bli smittad av exempelvis virus. Vara därför noga med att tvätta och sprita händerna och undvika att umgås med människor som är sjuka/förkylda. Behandlas du exempelvis med med steroider eller om du har långvarig neutropeni (brist på en typ av vita blodkroppar som kallas neutrofila granulocyter) har du en ökad risk att drabbas av svamp i munnen och svalget. 

För att undkomma svamp kan din läkare ordinera antisvamp-läkemedel. Det finns också svamp som kan ge upphov till lunginflammation, vilket också ska behandlas med förebyggande behandling (profylaktisk behandling).

Om du haft hepatit B och ska genomgå antikroppsbehandling bör du också ges förebyggande antiviral medicin mot sjukdomen. Vid tidigare herpesinfektioner rekommenderas förebyggande behandling (profylax) oavsett vilken KLL-behandling som ges.

Prata alltid med din läkare om vilka biverkningar behandlingarna kan ge och vad man kan göra för att förebygga infektioner

Rekommenderade vaccin vid KLL 

Vaccination är en av de mest effektiva medicinska åtgärderna för att förebygga smittsamma sjukdomar. I och med den ökade infektionsrisken som KLL innebär är det extra viktigt att ta del av de vaccin som rekommenderas. För bästa effekt bör vaccination ges tidigt i sjukdomsförloppet.

Influensavaccin 

Alla som fått diagnosen KLL blir rekommenderade att vaccinera sig mot säsongsinfluensan varje säsong – även om många med sjukdomen ofta svarar dåligt på vaccin, speciellt efter behandling med kemoterapi. Därför är det bra om även närstående vaccinera sig mot influensan.

Covid-19-vaccin 

I och med ökad risk att drabbas av svår sjukdom rekommenderas alla med KLL att ta vaccin mot Covid-19. Samtidigt kan tillstånd och behandlingar som sänker immunförsvaret ge kraftigt försämrad effekt av vaccinet. Därför ska du vara extra försiktig och på alla tänkbara sätt undvika att bli smittad. Följ allmänna rekommendationer för din riskgrupp. 

Pneumokockvaccin 

Idag rekommenderas pneumokockvaccin generellt till alla över 65 år och till andra riskgrupper. Även här finns dock risk att KLL-sjukdomen försämrar vaccinets effekt, även innan en behandling. Därför bör två olika typer av vaccin kombineras – polysackarid- och konjugatvaccin. 

Antigenvaccinet Shingrix

Det relativt nya antigenvaccinet Shingrix, har visat sig ha god förebyggande effekt av både herpes och smärtor efter en herpesinfektion – postherpetisk neuralgi. Enligt flera studier är effekten god även bland personer med blodsjukdomar. Idag finns ingen allmän rekommendation för just personer med KLL, utan en individuell bedömning görs i varje fall. I nuläget är vaccinet inte subventionerat. 

TBE-vaccin 

TBE, fästingburen hjärninflammation, orsakas av ett virus som sprids från fästing till människa. De allra flesta som smittas får lindriga symtom, men varje år finns det också en grupp som blir allvarligt sjuka. Vaccinet ger ett gott skydd, och bor du i ett riskområde bör du absolut överväga att ta det. Rekommendationerna om TBE-vaccin är samma för personer med KLL som för den övriga befolkningen.

Brist på antikroppar ses hos många

Personer med KLL kan också få så kallad hypogammaglobulinemi, vilket betyder att man har en generell brist på antikroppar (immunglobuliner), alltså brist på alla olika typer av antikroppar. Bristen beror på att de lymfocyter (vita blodkroppar) som normalt har till uppgift att tillverka antikroppar har blivit omvandlade till cancerceller, alltså KLL-celler. Det produceras därför inte tillräckligt med friska antikroppar. 

Antikroppar är viktiga för kroppens immunförsvar då de ”hänger sig fast” vid inkräktare, såsom exempelvis virus, och gör det på så sätt lättare för andra celler att upptäcka och döda viruset. 

Enligt det nationella vårdprogrammet för KLL ses hypogammaglobulinemi hos 85 procent av patienterna med KLL. 

Som patient kan man få så kallad immunglobulinbehandling där man får extra antikroppar direkt i blodet, men det finns inga generella rekommendationer gällande sådan behandling som gäller alla med KLL. Varje enskilt fall bedöms individuellt. 

Behandlingen kan övervägas vid svåra bakteriella infektioner, upprepade antibiotikakrävande luftvägsinfektioner och dålig utläkning trots korrekt och rätt genomförd antibiotikabehandling. 

Om patienten också har annan lungsjukdom ger det ett ytterligare skäl till att starta immunglobulinbehandling. 

Sänkta immunglobuliner ses efter behandling med CD20-antikroppar (antikroppar är riktade mot en struktur på ytan av KLL-cellerna som kallas CD20) och även i dessa fall kan behandling övervägas om bristen ger symtom.

Läs mer om behandlingar vid KLL – klicka här!