Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Artikel | Lungcancer

Lungläkaren svarar på frågor om lungcancer

Vad innebär genförändringar vid cancer? Och ser man all cancer på röntgen? Det är några frågor som kommit in från läsare till Ronny Öhman, överläkare i lungmedicin på Skånes Universitetssjukhus. Här nedan kan du se vad han svarat på frågorna.


Publicerad den: 2022-11-25
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons

Frågorna här nedan har skickats in av prenumeranter av Netdoktors kunskapsbrev om lungcancer. Vill du också prenumerera på kunskapsbrevet och få möjlighet att ställa frågor till Ronny Öhman? Bli prenumerant här!

Annons
Annons

”Hur har behandlingar för lungcancer förändrats sedan 50-talet?”

Läsarfråga:

Hej!  

Jag undrar hur behandlingen mot lungcancer förändrats sedan 50-talet? Har behandlingarna också på något sätt blivit mer kvinnoanpassade? Jag förstår det som att fler kvinnor än män numera drabbas av lungcancer, förut var det väl tvärtom? 

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Tack för svar! / G-M

Ronny Öhman svarar:

Hej!

På 50-talet fanns i princip bara behandling mot lungcancer i form av kirurgi, dvs borttagning av lunglob eller i vissa fall en hel lunga. Om lungcancern var avancerad fanns inte någon behandling att erbjuda mot lungcancer förutom smärtstillande läkemedel. Viss möjlighet för strålbehandling började komma. 

På 60-talet tillkom möjlighet att behandla med cellgifter/cytostatika. Först bara mot småcellig lungcancer. Behandling med cellgift/cytostatika mot icke-småcellig lungcancer kom först i mitten av 70-talet. 

Sedan dröjde det till 2004 innan det första läkemedlet i tablettform s.k. målriktad behandling kom och det var Tarceva. Då kom också ett cellgift/cytostatika som heter Pemetrexed/Alimta. Pemetrexed har haft stor användning sedan dess. 2016 började immunterapi användas vid behandling mot lungcancer. De sista tio åren har ett flertal tablettläkemedel mot s.k. målriktad behandling tillkommit. 

Det är korrekt att fler och fler kvinnor drabbas av lungcancer. Det beror främst på ändrade rökvanor där lungcancer kommer 30–40 år efter rökdebut. Kvinnor röker mer än män idag och man menar att det är ett viktigt skäl till att kvinnor nu är i majoritet av de som drabbas av lungcancer.

Kvinnor har generellt sett bättre effekt av insatt lungcancerbehandling än män vilket gör att kvinnor lever genomsnittligt längre än män efter konstaterad lungcancer.

Med vänliga hälsningar
Ronny Öhman

Annons
Annons


”Vad avgör om lungcancer går att bota eller inte?”

Läsarfråga:

Hej!
Vad är det som avgör om lungcancer går att bota och inte? Hur länge kan man leva med lungcancer om man inte kan bota det? 

Hälsningar Tommy

Ronny Öhman svarar:

Hej!

Avgörande för möjlighet till botande behandling vid lungcancer är i vilket stadium sjukdomen är vid diagnos. Botande behandling innebär som regel att lungtumören går att operera bort. I vissa fall kan man även bota med hjälp av strålbehandling.  

Avgörande är om lungcancern har hunnit sprida sig eller inte och att metastaser har bildats på andra ställen i kroppen än där den började. Vid botande behandling kan man leva ett normalt liv. 

Tyvärr är 70–75 procent av alla patienter som drabbas av lungcancer så pass avancerade vid tidpunkten för diagnos att botande behandling inte finns att erbjuda. Vi får dock fler och fler behandlingsalternativ där vi med hjälp av framförallt olika cancerläkemedel kan hålla lungcancersjukdomen under kontroll med god livskvalitet som följd. 

Man kan idag i många fall leva i flera år med en lungcancerdiagnos. Tyvärr finns dock former med ett aggressivt förlopp där insatta behandlingar inte fungerar så bra.

Med vänliga hälsningar
Ronny Öhman


 ”Kan du berätta kort om genförändringar vid lungcancer?”

Läsarfråga:

Som jag förstår det kan förändringar i gener har en betydelse vid lungcancer och på vilken behandling man kan få. Kan du berätta lite kort om det. Finns det ”bättre” och ”värre” genförändringar? Hoppas på svar! / Mia 

Ronny Öhman svarar:

Hej!

Det finns idag möjlighet att påvisa genetiska förändringar i lungcancerceller där det finns specifika läkemedel som kan blockera cancersjukdomen. Vi kallar dessa läkemedel för målriktade läkemedel. Det kommer hela tiden nya läkemedel inom denna grupp. För närvarande finns 40–50 olika läkemedel som kan användas vid nio olika genetiska former av lungcancer. 

Vi testar rutinmässigt för dessa genetiska förändringar. Det är viktigt att inte missa någon sådan genetisk förändring då prognosen om man kan behandla med dessa målriktade läkemedel generellt sett är mycket bättre jämfört med om man är hänvisad till behandling med cellgift/cytostatika och/eller immunterapi. De genetiska förändringar vi har längst erfarenhet av är de som kallas EGFR-positiv lungcancer och ALK-positiv lungcancer. För dessa former av lungcancer finns ett flertal läkemedel att använda.

Om ett läkemedel fungerar bra under en tid men sedan börjar svikta, kan man ofta byta till ett annat liknande läkemedel med fortsatt god behandlingseffekt. På så vis kan man uppnå god sjukdomskontroll under flera år. 

För de nyare läkemedlen som används vid andra genetiska former av lungcancer har vi ännu inte så lång uppföljningstid, så där är långtidsprognosen lite mer osäker.

Med vänliga hälsningar
Ronny Öhman


”Är det vanligt att man knappt får några symtom?”

Läsarfråga:

Min mor har precis fått besked om att hon har lungcancer. Symtom hade hon inga. Hon gick till läkaren för sin hosta och bad själv om en röntgen o då upptäckte de cancer i lungan. Är det vanligt att man knappt får några symtom? Kan lungcancer vara ärftligt? Min mormor har inte rökt på 10 år, men var rökare tidigare. Hur stor chans är det att det går att bota? Tack! Emma

Ronny Öhman svarar:

Hej!

Ja, tyvärr är det mycket vanligt att man inte har några symtom så länge lungcancer bara finns i ena lungan. Det är först då lungcancer har spridit sig utanför lungan som den ger symtom. Det är huvudorsaken att 70–75% av alla lungcancerpatienter inte går att operera vid diagnos beroende på att den redan har hunnit sprida sig. 

Det finns inte några genetiska test man kan ta för att se om man har anlag för att utveckla lungcancer senare i livet. Det viktigaste är att inte röka. En viss ökad risk att utveckla cancer i olika former finns i vissa familjer, medan andra familjer inte har några cancersjukdomar alls.

På så vis kan man säga att det finns viss ärftlighet för att kunna utveckla cancer. Men det behövs något mer för att lungcancer ska utvecklas. Ofta är tobaksrökning inblandat, men det finns andra miljöfaktorer som kan spela roll. Möjlighet till botande behandling är helt beroende på tumörstadium vid tidpunkten för diagnos.

Med vänliga hälsningar
Ronny Öhman

 


”Jag får panik när jag inte kan svälja”

Läsarfråga:

Hej, är en kvinna på 62 år som fått problem med att svälja viss mat och bara ibland, pommes och hamburgare, pyttipanna mm. Det blir stopp och jag kan inte ens svälja vatten då. Om jag trycker emot halsen/struphuvudet tar ett tag innan det släpper, det gör så ont och jag får panik när jag inte kan svälja. Kan det vara bråck eller cancer? Mvh Janet

Ronny Öhman svarar:

Hej!

Svårigheter att svälja har oftast med irritation i matstrupen att göra. Det kan vara bråck på matstrupen som oftast sitter vid övergången mot magsäcken. Svårigheter att svälja kan också bero på kramp i muskulaturen som sitter i svalget. Bästa sätt att utreda detta är att genomföra gastroskopi vilket innebär att man för ner ett böjligt instrument i halsen och vidare ner i matstrupen. Det är en snabb undersökning som tar 10-15 minuter. Då kan man också utesluta cancer som orsak till dina besvär.

Med vänliga hälsningar
Ronny Öhman 


”Ser man allt på röntgen?”

Läsarfråga:

Hej Ronny. Vad kan dom tidiga symtomen vara, vad kan/bör man vara vaksam på? Ser man ”allt” på en röntgen? Vänligen Anders 

Ronny Öhman svarar:

Hej!

Tidiga symtom på lungcancer är hosta som inte vill gå över, långdragna infektioner. Men lungcancer kan också vara förrädiskt på så sätt att det inte finns några symtom alls i tidigt skede. Senare symtom är viktnedgång och smärtor, men då är lungcancer ofta mer avancerad.

Lungröntgen kan påvisa tumörer som sitter i lungans mitt och i delar närmare bröstkorgen. Centralt växande tumörer kan missas på lungröntgen. Där är det bättre med datortomografi där man kan se hela lungorna på ett bättre sätt. Dock är stråldosen för datortomografi högre jämfört med lungröntgen varför man på yngre personer ofta vill göra lungröntgen först.

Med vänliga hälsningar
Ronny Öhman


”Är lungcancer ärftligt?”

Läsarfråga:

Min pappa fick småcellig lungcancer som spred sig enormt fort. Han avled ca 6 månader efter diagnos. Men min fråga är då, är det ärftligt? Dvs kan jag som dotter ha det ligga ”latent”?

Ronny Öhman svarar:

Hej!

Det finns inga belägg för att småcellig lungcancer är ärftligt. Småcellig lungcancer är den lungcancerform där relation till tobak och rökning är starkast. Det viktigaste faktorn för att minska risken för framtida insjuknande i lungcancer, och i synnerhet småcellig lungcancer, är att avstå från rökning.

Med vänliga hälsningar
Ronny Öhman


”Är det vanligt att man får den här reaktionen efter strålning mot lungan och lymfkörtlarna i lungan?”

Läsarfråga:

Hej! Jag har behandlats för EGFR-mutation, i lungan. Färdigbehandlad i januari, 35 strålningar, samtidigt som jag fick Cisplantin var 3 vecka totalt 3 ggr. Däremellan vinorolbain (osäker på om det stavas så). Också cellgift men i tablettform. Har sedan i mars haft besvärlig hosta. Blev ordinerad 40 mg kortison som sänktes varje vecka.

Blev efter ett tag sämre och hade förhöjt CRP, fick antibiotika och ökad kortisondos till 30 mg/ dygn. Nu håller jag jag på att försöka sätta ut det genom att minska 5 mg varje vecka. Är nere på 10 mg. Slemmet inte lika mycket nu. Men hostar upp av och till. Min läkare sa i våras att det är en strålningsreaktion. Hur länge kan man gå med det?

Är det vanligt att man får den här reaktionen efter strålning mot lungan och lymfkörtlarna i lungan? Man kan kalla det avancerad cancer stadie 3. Och behandlingen var kurativ. Kan det bli så att man aldrig blir av med slembildningen och hostan? Eller är det vanligt att det blir segdraget?

Jag är röntgad en gång efter behandlingen i april och lymfkörtlarna hade reverserat och tumören i lungan var också botad enligt plan. Och den förtätning man såg i lungan bedömde läkaren som en inflammation till följd av strålningen.

Vänligen Elisabeth

Ronny Öhman svarar:

Hej!

Inflammatorisk reaktion i lungan efter genomförd strålbehandling är ganska vanligt och drabbar 30–40 procent. Kommer oftast 3–6 månader efter genomförd strålbehandling. Inflammationen kan variera stort i hur det påverkar patienten. Vanligast är torrhosta men ibland förekommer även slembildning och andfåddhet. Dessa symtom kan behandlas med kortison där man börjar med högre dos och därefter minskar dosen stegvis när symtomen minskar. Kortisonbehandling kan behöva pågå 2–6 månader. Inflammatorisk reaktion efter strålning går över för de flesta även om det kan ta upp till 6 månader.

Med vänliga hälsningar
Ronny Öhman


”Vilka fler behandlingsalternativ finns?”

Läsarfråga:

Hej Ronny!
Min bror 40 år har fått diagnosen småcellig lungcancer. Han är under behandling på Onkolog endokrionologen i Uppsala. Han har fått 3 olika former av cellgifter under snart ett års tid och de hade till en början viss effekt men verkar nu ha sluta verka. Senaste röntgen visade att tumörerna i buken vuxit. Han har nu svåra smärtor i magen och äter morfin. Min fråga är nu vilka fler alternativ finns det förutom det som provats hittills? Finns det alternativ som man själv får bekosta och borde inte läkarna i så fall informera om det?

Tacksam för svar
Silja 

Ronny Öhman svarar:

Hej Silja!

Det är lite svårt för mig att kunna svara på frågan om det finns andra behandlingsmöjligheter kvar att prova när jag inte vet vilka läkemedel din bror har fått. Det läkemedel som man oftast brukar använda är Karboplatin + Etoposid som är den cytostatikakombination som är vanligast att använda. 

Därefter kan Topotecan/Hycamptin användas som är cytostatika i tablettform. Sedan finns en annan kombination av cytostatika som brukar förkortas COAV som innehåller fyra olika sorters cytostatika. 

Man kan också använda immunterapi och då oftast Atezolizumab/Tecentric som ges i kombination med cytostatika. Tyvärr förekommer det att behandlingar som fungerar bra i början sedan slutar att ha effekt på grund av att resistens uppstår. Då får man byta behandling och prova något nytt. Morfinpreparat i rätt dos kan ofta lindra smärtor bra.

Med vänliga hälsningar
Ronny Öhman 


”Har fått förklarat av onkolog att man kan få slembildning efter strålningen”

Läsarfråga:

Hej!
Diagnos lungcancer med spridning 2010. Har överlevt mot alla odds. Har fortfarande besvär av slembildning och hart upprepade lunginflammationer efter 11 år med strålskador. 

Senaste behandlingen cytostatika var 2012. Strålning 2010. Det tycks som om kortison hjälper och det har jag ätit i omgångar med doser upp till 30 mg periodvis. Har också PMR varför predisolen har satts in av reumatolog. Efter lång tids användande och nedtrappning har jag nu 5 mg Predisolon. Klarar inte att ta bort det helt då jag mår så dåligt (sjukdomskänsla).

Tycker att slembildningen (mycket segt slem i svalget, från näsan och från luftvägarna) låter väldigt mycket i bröstet men brukar lossna. Ca en till två gång om dagen kommer det en rejäl loska med segt slem. Det känns då bättre efter det. Är besvärad på kvällar och nattetid av detta. Tar kortison på morgonen.

Jag har också blivit hård och något öm på vänster sida av halsen och omkring struphuvudet.

Har fått förklarat av onkolog att man kan få slembildning efter strålningen. Jag har också fått cytostatika. Tycker att det på sätt och vis är mer besvärande ju längre tiden går. Har fått vilket jag använder Giona Easyhaler och Acetylcystein som jag tar. Tycker dock inte att det hjälper mina besvär kvällar och nätter.

Hörde av en läkare att flimmerhåren förstörs av strålning och cytostatika vilket gör att man är mer infektionsbenägen. Stämmer det? Stämmer det att flimmerhårtet inte växer ut igen? Finns det något mer man kan göra för slembildningen? Under infektioner är det såklart värst.

Med vänlig hälsning
Karin

Ronny Öhman svarar:

Hej Karin!

Strålbehandling kan tyvärr ge upphov till strålskador som du tycks ha drabbats av. Samtidigt har du uppenbarligen haft nytta av den behandling du tidigare gått igenom. Slembildning kan mycket väl bero på tidigare genomgången strålning. Man kan då prova inhalationsläkemedel dels med kortison där Giona ingår. Man kan också prova luftrörsvidgande läkemedel så kallade B2 läkemedel exempelvis Buventol. Kortison i tablettform Prednisolon/Betapred är oftast ändå det som ger bäst effekt mot slem. 

Tyvärr ger kortison också upphov till biverkningar varför det är av vikt att hitta lägsta möjliga dos som ändå hjälper. Ibland kan en kur med kortison som ges med hög dos initialt och sedan minskas under 10–14 dagar vara bättre för att snabbare kunna minska slembildning. 

För att skydda skelettet från benskörhet kan man sätta in läkemedel mot benskörhet exempelvis Alendronat och kalk med D-vitamin. Om skelettet tagit skada av långvarig behandling med kortison kan kontrolleras med bentäthetsmätning. 

Flimmerhår i luftvägar har till uppgift att transportera upp slem från nedre delar av lungorna. Flimmerhår kan skadas av strålning men kan reparera sig själva och återkomma. Rökning av tobak skadar också flimmerhåren. När man slutar röka så kommer flimmerhåren tillbaka inom 3–6 månader. När man slutar röka kan man ibland märka att man under en period får mer slem jämfört med när man rökte. Det beror på att flimmerhåren kommer tillbaka. 

Slem som ligger kvar nere i lungorna är näringsrikt och ökar risken för att man kan drabbas av infektioner med bakterier, då bakterier trivs i slemmet. Ett sätt att bättre kunna få upp segt slem är att använda ett litet rör som kallas PEEP-ventil. Det är ett rör som ger ett motstånd när man blåser ut luft från lungorna. Du kan fråga din doktor om du kan få ett sådant rör. Man kan uppnå samma effekt genom att blåsa i ett sugrör. Syftet är att mobilisera slemmet så att det lossnar och då går lättare att hosta upp.

Med vänliga hälsningar
Ronny Öhman 


Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons