Fakta | Hudcancer

Aktinisk keratos

Aktiniska keratoser är solorsakade förstadier till skivepitelcancer i huden. Det kan låta dramatiskt, men dels är aktiniska keratoser mycket vanligt hos medelålders-äldre personer, dels är de att betrakta som relativt banala åkommor, som bör behandlas inom ca ett till två år.

Mats Berg, Docent och hudläkare, Uppsala universitet och hudmottagningen Skindoc, Danderyd, Hudkliniken Sörmland
Uppdaterad den: 2016-04-21
Författare: Mats Berg, Docent och hudläkare, Uppsala universitet och hudmottagningen Skindoc, Danderyd, Hudkliniken Sörmland

Annons

Aktinisk keratos är en kronisk solskada i yttersta hudlagret, som är mycket vanlig över 60-70 års ålder, men som även kan förekomma tidigare. Det är dock relativt ovanligt innan 30-40 års ålder. Den aktiniska keratosen uppkommer lättare om man vistats mycket ute i solen (t.ex. yrkesmässigt) eller om man har ett dåligt skydd mot ultraviolett ljus (som ljushyllta individer).

Symtom

Aktinisk keratos är vanligast på hud som utsätts mycket för solljus, dvs i ansiktet, på skalpen på tunnhåriga män och på handryggarna. Den ter sig som lätt rodnade skrovligheter som inte läker på sex till tolv månader.

Diagnos och undersökning

Den vane läkaren (framför allt hudläkaren) ställer diagnosen på undersökningsfynden ovan (rodnad och skrovlighet). Ibland kan det vara aktuellt att verifiera diagnosen med hudbiopsi (ett vävnadsprov) för mikroskopisk undersökning, något som dock vanligen inte är nödvändigt. Aktiniska keratoser kan ibland misstolkas som eksem, varför det ofta är klokt att behandla misstänkta fläckar med receptfri hydrokortisonkräm i några veckor innan man söker läkare.

Annons
Annons

Prognos

En stor tendens till självläkning finns, varför man gärna kan avvakta några månader innan man söker läkare för rodnade, fjällande förändringar i ansiktet. Det finns ingen anledning till oro för dessa relativt banala förändringar, samtidigt som man förstås inte helt ska nonchalera dem. Rimligt är att söka sjukvård inom några månader till ett år. Det finns ett flertal botande behandlingar för de enstaka förändringarna. Personer med sänkt immunitet, t.ex. p.g.a. sjukdom/behandling eller personer >90-95 år löper större risk att utveckla aggressiva skivepitelcancer från aktiniska keraoser. Det finns alltså, tvärtemot vad många tror, större anledning att behandla riktigt gamla personer med aktiniska keratoser.

Behandling

Denna är beroende på keratosens utbredning, lokalisation på kroppen, läkarens erfarenhet och, till en del, patientens önskemål.

Att operera bort förändringarna är oftast direkt felaktigt eftersom keratosen inte är en distinkt tumör, utan mer representerar ett solskadat område, som oftast är större än det man kan se med blotta ögat.

Annons
Annons

En vanlig behandling hos hudläkare har varit att frysa förändringarna med flytande kväve (nästan 200 minusgrader). Detta är en snabb och effektiv behandling, men lämnar ofta vita ärrförändringar och är bara en punktbehandling, det vill säga man kan ha solskador även alldeles utanför området som fryses.

Har man flera förändringar är så kallad områdesbehandling att föredra. Detta sker oftast med specifika krämer mot aktiniska keratoser, som appliceras på huden allt från ett par dagar till flera veckor.

Ett alternativ till ovanstående är att belysa huden med starkt synligt färgat ljus föregånget av insmörjning med kräm innehållande ämnen methylaminolevulinat eller aminolevulinat, så kallad fotodynamisk behandling (PDT).

Ytterligare alternativ kan vara att skrapa och bränna på huden eller etsa kemiskt med triklorättiksyra.

Förebyggande råd

Det viktigaste är att vara försiktig med solandet använda solskyddskrämer (faktor 30/50), begränsa antalet timmar i sol och använda skyddande kläder. När man väl börjar få dessa förändringar är det i regel ett tecken på att det finns solskador även på andra ställen på huden, det vill säga att man kan förvänta sig att få nya förändringar med tiden. Om man i det läget ändrar sina solvanor, så tar det några år innan man ser några större förbättringar. Golfare och seglare som tillbringar många timmar utomhus, liksom de som arbetar mycket utomhus, till exempel lantbrukare, barnskötare etc är ofta drabbade. Viktigt att tunnhåriga män skyddar skalpen med keps eller liknande.

Övriga tips

Även om aktiniska keratoser sällan leder till förändringar som skadar hälsan eller förkortar livet, som däremot den farliga hudcancern malignt melanom kan göra, kan det vara nog så besvärligt och opraktiskt att få mängder av aktiniska keratoser eller de liknande förändringarna basaliom eller skivepitelcancer. Solskyddsmedel hjälper, liksom kläder. Man bör skydda speciellt känsliga ställen som näsan eller skalpen hos tunnhåriga och var extra försiktig om man vistas mycket utomhus på grund av yrke eller hobbys. Man kan gärna prova med receptfri hydrokortisonkräm om man är osäker på diagnosen.

Sök inte sjukvård för tidigt, eftersom det finns en stor tendens till självläkning. Vänta gärna några månader.


Annons
Annons