Inflammatorisk multiorgan-sjukdom hos barn, MIS-C
MIS-C är en mycket sällsynt nyupptäckt sjukdom som ses hos barn och ungdomar. Kan uppstå i veckorna efter genomgången covid-19.
Vad är MIS-C?
MIS-C är en ny sjukdom som kan uppstå hos barn och ungdomar efter infektion med SARS-CoV-2. Förkortningen MIS-C är bildad av det engelska sjukdomsnamnet: "Multisystem Inflammatory Syndrome in children". Sjukdomen är ett inflammatoriskt tillstånd i flera organ: hud, slemhinnor, hjärta, lungor, mag-tarmkanalen, lever, njurar.
Tillståndet är sällsynt och ses efter att man haft covid-19. De första fallen beskrevs i Storbritannien i mars 2020. På liknande sätt har liknande fall rapporterats i de flesta länder med en hög förekomst av covid-19. I USA registrerades 570 fall under månaderna mars-juli 2020. I Sverige finns enstaka fall rapporterade.
Symtom och tecken
Världshälsoorganisationen (WHO) har skapat sina egna kriterie krav med en lista på 6 punkter som måste stämma för att diagnosen ska kunna ställas. Listan är:
- Ålder 0–19 år
- Feber i minst tre dagar
- Tecken på sjukdom i minst två olika organ (hud/slemhinnor/ögon, lågt blodtryck eller chock, hjärtsjukdom, blodkoagulationsproblem, akuta gastrointestinala problem
- Förhöjd sänkning eller CRP
- Ingen annan sannolik förklaring
- Positivt test för coronavirus, antingen virusdetektion eller antikroppar
Som regel förekommer symtomen 2–4 veckor efter covid-19. Alla hittills har haft feber i tre dagar eller mer när de blir inlagda, och nästan alla har haft magbesvär i form av magsmärta, illamående eller att de är lösa i magen. Runt hälften har också haft utslag på huden och/eller slemhinnorna i ögonen eller munnen. En betydande andel blir mycket dåliga och får så kallad chock - lågt blodtryck, snabb hjärtfrekvens med försämrad blodcirkulation, andningssvårigheter och nedsatt medvetande.
Fråga fysioterapeuten om barn och ungas motoriska utvecklig samt muskel- och ledbesvär
Nu kan du ställa en fråga till fysioterapeut Per Östberg med specialisering inom barn om motorisk utveckling i alla åldrar, samt besvär från muskler och leder i unga år.
Orsaker
Sjukdomen är ansedd vara en komplikation till covid-19. Orsaken till sjukdomsutvecklingen är inte känd. Det antas att kroppens immunsystem på något sätt överreagerar på coronavirus SARS-CoV-2 och startar en allmän inflammatorisk process som fortsätter efter att den akuta covid-19-sjukdomen är över.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Diagnostik
Diagnosen ställs enligt kriterierna enligt ovan, det vill säga en grundlig undersökning med blodprover och coronatest. Det är också viktigt att utesluta andra allvarliga sjukdomar som kan orsaka liknande symtom, såsom sepsis, tarminfektioner, allvarliga hjärt- och/eller lungsjukdomar. Barnen undersöks därför för ett antal olika virala och bakteriella sjukdomar, och ultraljudsundersökningar av hjärtat och röntgen av lungorna utförs.
Behandling
Sjukdomen har många gemensamma drag med en annan allvarlig immunologisk sjukdom hos barn som kallas Kawasakis sjukdomen. Nästan 50% av patienterna med MIS-C uppfyller också kriterierna för den diagnosen som också innebär att hjärtats kärl kan skadas. Alla patienter med MIS-C får därför samma behandling som Kawasaki-patienter, det vill säga immunoglobuliner direkt i blodet, och acetylsalicylsyra-tabletter, för att förhindra hjärtskador.
En stor andel av de patienter som hittills beskrivits (augusti 2020) har också behövt intensivvård, och många har behövt intravenös vätsketerapi och vissa har behövt andningshjälp (respirator). Dock har alla barn i Sverige tillfrisknat när detta skrivs.
Hur bra koll har du på RS-virus?
Vilka personer riskerar att drabbas hårdast av RS-virus? Hur skyddar man sig egentligen bäst för att slippa bli smittad? Här kan du testa dina kunskaper om RS-virus.
Förlopp och prognos
Den kortsiktiga prognosen är bra. Barnen är ofta allvarligt sjuka, men de flesta återhämtar sig snabbt och kan skrivas ut från sjukhuset efter cirka en veckas behandling.
Det är fortfarande för tidigt för att avgöra om sjukdomen har några långtidseffekter. Det finns bland annat oro för för att enstaka individer ska drabbas av koronarkärlsskada (det vill säga skada på kärlen till hjärtat).
