Fakta | Barn

Diabetes hos barn (diabetes typ 1)

Barn drabbas nästan alltid av den typ av diabetes som kallas typ 1 diabetes (barndiabetes), som orsakas av att bukspottkörtelns insulinsekretion förstörs. Orsaken till att detta sker är inte klarlagd, men beror förmodligen både på arv och miljö.


Uppdaterad den: 2008-03-31

Annons

En årstidsvariation kan ses, med fler som insjuknar i diabetes under vinterhalvåret. Det finns inga könsskillnader.

Diabetes typ 1 kan uppstå i alla åldrar, till och med redan från födseln.

Symtom på diabetes typ 1

Diabetes uppstår ofta i samband med en infektionssjukdom med feber, och utvecklar sig med symtom typiska för diabetes inom en eller ett par veckor.

Annons
Annons

Symtomen på diabetes typ 1 är:

  • Trötthet
  • Törst
  • Frekventa toalettbesök för att kissa
  • Minskad aptit och viktminskning
  • Klåda vid könsorganen
  • Ökad benägenhet att få infektioner på huden eller i munnen
  • Ont i magen (ibland).

Viktigt att veta som förälder till barn med diabetes

Det finns mycket att lära om diabetes, både för föräldrar och barn. Man måste lära sig en del om kroppens funktioner, och många praktiska saker om kost, blodsockermätning och insulin, så att både barnets och föräldrarnas tillvaro underlättas så mycket som möjligt. Det är viktigt att ta vara på den hjälp man kan få och den undervisning som behövs, så att man så fort som möjligt lär sig vad det innebär att ha ett barn med diabetes.

Det är viktigt att lära sig att:

Annons
Annons
  • Känna igen symtom på för högt och för lågt blodsocker.
  • Mäta blodsockret regelbundet och lära barnet att göra det själv.
  • Druvsocker ska alltid finnas i närheten, så att lågt blodsocker (insulinkänning) kan behandlas.
  • Gå regelbundet till läkare och diabetessjuksköterska.
  • Uppsöka läkarvård om barnet får en annan sjukdom.
  • Informera skola och umgängeskrets om att ditt barn har diabetes och påpeka att de bör vara uppmärksamma på symtom på för lågt blodsocker.
  • Man kan bli medlem i Diabetesföreningens barn- och ungdomsavdelningar.

Diabeteskost

Det är viktigt att äta en sund och varierad kost med mycket fibrer och långsamt förbrännbara kolhydrater. Kostintaget beror givetvis på barnets ålder, men också på barnets vikt. Kostintaget fastställs i samråd mellan dietist och föräldrar. Kosten beror också på nivån av fysisk aktivitet - extra bröd, juice och andra kolhydrater ska ätas i samband med motion.

Tre huvudmåltider och 2-3 mellanmål rekommenderas. Hela familjen bör äta samma kost som barnet. Förr var godis helt bannlyst, men nu har man fått en klar bild av verkningsmekanismerna bakom insulin, så man kan äta lite godis ibland, och i samband med detta ge mer insulin.

Man kan ansöka om vårdbidrag från Försäkringskassan. Ersättning för vård av barn utgår också för vårdtiden och den närmaste tiden efter hemkomsten. Insulin och hjälpmedel för att tillföra detta, såsom pumpar och insulinpennor liksom testmaterial för blodsocker- och urinsockermätning fås kostnadsfritt på Apoteket.

Fysisk aktivitet sänker blodsockret

Gör fysisk aktivitet till en vanesak i vardagen för ditt barn. I samband med skolans gymnastiktimmar eller vid fysisk aktivitet på fritiden kan det vara nödvändigt att minska mängden insulin. Aktivitet och rörelse innebär en risk för lågt blodsocker - därför bör barnet få extra energitillskott (till exempel en frukt eller en extra smörgås) vid dessa tillfällen.

Hur behandlas diabetes hos barn?

Diabetes hos barn behandlas alltid med insulin samt kost och fysisk aktivitet. Det kan förekomma en kortare period efter diagnosen då barnet inte behöver så mycket insulin. Behovet ökar dock efter några månader eller ibland efter något år.

Insulinpump

När små barn (under 7 år) får diabetes idag, erbjuds i princip alltid insulinpump. Man får vanligen ett mer välbalanserat blodsockervärde hos små barn med insulinpump än med sprutor och man skräddarsyr behandlingen ner till 0,025 enheter insulin åt gången.

Detta leder till att basaldoserna kommer att följa kroppens behov och pumpen kan i princip betraktas som en ersättande bukspottskörtel som bärs utanpå kroppen (oftast i ett mjukt bälte kring midjan eller nerstoppad i byxfickan). Pumpen kräver dock mer av föräldrarna, eftersom man måste vara mer alert och mer insatt i hur kroppen fungerar samt hålla ordentligt reda på hur mycket kolhydrater barnet får i sig (man ger insulin efter antal intagna gram kolhydrater i förhållande till aktivitet, hälsa, tillväxt etc).

Med insulinpumpen följer ett infusionsset som man vanligen byter en gång var 3-4:e dag. Det innebär alltså ett nålstick lika ofta, att jämföra med ca 5-6 stick om dagen annars. När man byter infusionsset kan man bedöva med emlakräm först - därmed kommer barnets diabetesvård att bli relativt smärtfri, och övergången från att ha haft ett friskt barn till att ha ett barn med ett medicinskt handikapp blir enklare för föräldrarna.

Insulinpenna

Om barnet skall injicera insulin (med insulinpenna) bör barnet så fort som möjligt lära sig att själv ta sitt insulin. Insulin injiceras i underhuden, antingen i låret eller i magen, men kan egentligen ges överallt där det finns mycket underhud.

Dosering av insulin

Insulinbehandlingen är vanligen en kombination av snabbverkande och långverkande insulin, till att börja med 2-3 gånger dagligen. När barnet börjar komma upp i puberteten består behandlingen av snabbverkande insulin i samband med måltid, och långverkande insulin till natten. Detta innebär 4-5 doser dagligen.

Framtidsutsikter

Man bör försöka hålla sitt barns blodsockernivå så nära den normala som möjligt, för att undvika skador på ögon och njurar, vilket kan ses från tidiga puberteten. Man rekommenderar regelbunden kontroll på barndiabetesmottagning, minst var tredje månad.

Komplikationer

Eftersom diabeteskomplikationer först uppstår efter ett antal år med diabetes görs inga undersökningar för utveckling av dessa förrän i 9-12-årsåldern. Därefter görs undersökningar regelbundet. Man undersöker för äggviteämnen/protein i urinen och undersöker ögonbottnarna. Små förändringar i ögonen är inte skadliga, men senare kan det vara nödvändigt att behandla med laser för att förhindra blindhet.

Vilken medicin kan ges?

  • Snabbverkande insulin som injektion
  • Långtidsverkande insulin som injektion
  • Kombinationsinsulin som injektion.

Annons
Annons