Fakta | Barn

Andnöd hos barn, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2015-02-12
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är andnöd?

  • Andningssvårigheter eller andnöd är en subjektiv känsla av att få för lite luft. Andfåddhet eller ansträngd andhämtning är andra ord för samma sak. Inom vården kallas detta dyspné.

Förekomst

  • Det är inte ovanligt att man kontaktar läkare på grund av andnöd hos barn. Oftast handlar det om anfall av andningsbesvär.

Vad utlöser andnöd?

  • Känslan av andnöd kan bero på att barnet inte andas ut koldioxid ordentligt eller på syrebrist.
  • Syretillförseln och koldioxidavgivandet sker i lungorna med hjälp av blodomloppet. Med andra ord har både lungor och blodomlopp stor betydelse för syretillförseln.

Vad är orsaken till andnöd?

Vanliga orsaker hos barn

  • De vanligaste orsakerna till andnöd hos barn är astma och krupp.
  • Krupp (akut laryngit):
    • Uppstår hos småbarn i anslutning till en förkylning.
    • Barnet vaknar ofta efter några timmars sömn och har väsande andning och torr skrällande hosta. Febern är i regel lindrig och allmäntillståndet hos barnet är måttligt påverkat.
    • Tillståndet förbättras ofta fort när barnet kan andas in kall .
  • Astma:
    • Anfall med andningssvårigheter eller återkommande perioder med plågsam och långvarig hosta, tung andning, väsande och pipande ljud i bröstet.
    • Detta tillstånd kan utlösas av allergi, ospecificerad irritation och infektioner i luftvägarna samt av ansträngningar och psykiska förhållanden.
    • Barnet har i regel ingen feber, väsljudet uppstår när barnet andas ut, barnet andas snabbt och ansträngt.
  • Akut bronkiolit:
    • Småbarn på tre månader till två år är den mest utsatta gruppen.
    • Beror i regel på en infektion med RS-virus som leder till att små luftrör (bronker och bronkioler) blir trånga på grund av slem och inflammationsförändringar.
    • Tillståndet börjar ofta med en förkylning som efter några dagar försämras med snabb andning, väsljud och pipljud från bröstet och nedsatt allmäntillstånd.

Sällsynta orsaker

  • Främmande föremål i luftvägarna:
    • Yttrar sig som plötsligt uppträdande hosta, andningssvårigheter och barnet kan bli blått.
    • Hos vissa kan de första symtomen följas av en symtomfri period som varar i allt från dagar till veckor. Därefter ökande andnöd.
  • Lunginflammation:
    • Är ett förhållandevis sällsynt tillstånd hos barn.
    • Ger feber, nedsatt allmäntillstånd, ofta andnöd, hosta.
  • Struplocksinflammation (epiglottit):
    • Sällsynt tillstånd.
    • Barnet är medtaget, har hög feber, stora andningssvårigheter vid inandning, sväljningssmärtor.
    • Barnet sitter ofta i sängen och dreglar.
  • Medfött hjärtfel:
    • De flesta fall av medfött hjärtfel upptäcks runt förlossningen, bara i undantagsfall uppträder tecken på sådana tillstånd senare.
    • Huvudsymtomet är tung andning (snabb andning) vid mindre ansträngningar än vad som är vanligt bland jämnåriga barn.
  • Ångest:
    • Ångest kan visa sig som upplevelse av andnöd/känsla av att inte få luft.
    • Symtomen kan yttra sig som anfall och tillståndet kan också drabba små barn.

Vad kan man göra själv?

  • Det beror på orsaken till andningsbesvären.
  • Krupp:
    • Det finns många råd.
    • I lindriga fall räcker det ofta att ta upp barnet ur sängen och låta det sitta i knät. Föräldrarna bör försöka lugna barnet (och sig själva).
    • Kall luft är bra, ta med barnet utomhus eller stå framför ett öppet fönster. Kall vattenånga från frysskåp eller kylskåp kan också ha en gynnsam effekt.
    • Varm ånga, till exempel från varmt vatten i badkaret, verkar också lindra symtomen.
  • Astma:
    • I regel har diagnosen ställts tidigare. Följ i så fall råd från behandlande läkare
  • Främmande kropp i luftvägarna
    • Kan kräva snabb behandling.

När bör man kontakta läkare?

  • Akuta andningssvårigheter av okänd orsak hos ett barn kräver omedelbar läkarkontakt.
  • Ökande andfåddhet hos ett barn med nedsatt allmäntillstånd kräver också läkarövervakning.
  • Ett barn med känd astma eller falsk krupp kan behandlas enligt tidigare riktlinjer, med vid utebliven effekt från behandlingen bör läkare tillkallas.

Vad gör läkaren?

Sjukdomshistoria

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Kom andningssvårigheterna akut eller gradvis?
  • Vid akuta andningssvårigheter:
    • Kan barnet ha fått främmande föremål i luftrören?
    • Hur var barnet innan de akuta andningssvårigheterna uppstod? Är barnet förkylt?
  • Har barnet feber?
  • Verkar barnet medtaget?
    • Kan barnet leka och vara upptagen av saker?
  • Har barnet hosta?
    • Är hostan skrällande?
    • Är det torrhosta eller ”lös” hosta?
  • Vid återkommande andningssvårigheter:
    • Vad utlöser besvären?
    • Har barnet andningssvårigheter vid ansträngning?
  • Vid kroniska andningssvårigheter:
    • Vilka ansträngningar utlöser andnöden?

Läkarundersökningen

  • Läkaren undersöker barnets allmäntillstånd, hur snabbt barnet andas och letar efter utslag.
  • Läkaren tittar vanligen i halsen, lyssnar på bröstet, tittar i öronen.
  • Misstänker läkaren akut epiglottit, kan han eller hon vara försiktig med att göra undersökningar som kan försämra barnets tillstånd.

Andra undersökningar

  • I de flesta fall med akuta andningssvårigheter är det inte nödvändigt med andra undersökningar, men vid sjukhusinläggning är det aktuellt att ta röntgenbilder av lungor och luftvägar.
  • Vid långvarig feber och ökande andnöd är det aktuellt att ta enkla blodprov och hänvisa till röntgen av lungorna.
  • Vid misstanke om astma utförs lungfunktionsmätningar (spirometri).

Remiss till specialist

  • Vid akuta andningssvårigheter kan det i vissa fall vara aktuellt att lägga in barnet på sjukhus.
  • Vid återkommande andningssvårigheter är det aktuellt att remittera barnet till barnläkare eller lungläkare för utredning och testning.

Annons
Annons
Annons