Forum Barn


17 år, vad är det för fel på mig!!

Hej. Jag är en 17-årig tjej som i stort behov av hjälp.Jag har haft det väldigt stressigt under de senaste året och har ingen aning om ifall dessa symtom kan vara pga stress och ångest.Allt började med att jag fick ont i bröstet efter en joggingtur i maj/juni. Det var som en tryckande obehgalig känsla som till och med gjorde att jag fick tungt att andas när jag låg ner. Åkte in till akuten och där fick jag ta ekg och blodprov. Allt såg väldigt bra ut och de trodde att jag hade ett virus i kroppen (lite förkyld) och hade då joggat samtidigt och överansträngt mina bröstmuskler. Det kan mycket väl vara så för jag blev sjuk i en vecka efter de besöket. Hosta, snuva osv. Det gick över och jag mådde bra efter en vecka. Tog mig ut på en joggingtur igen men fick ont i bröstet igen. Vart skiträdd och sökte upp på google och började då tro att jag har hjärtfel, cancer osv. Åkte in till akuten och fick ett lugtn besked att jag skulle hem och vila och att det inte var något fel på mig. ÅKte hem, vilade och trycket vid bröstet blev bättre.Åkte till spanien i en vecka på semseter. Hade konstant yrsel i tre dagar och tyckte mig känna att härtat pumpade hårdare än vanligt. När jag kom hem till sverige igen efter en vecka mådde jag bättre, lite huvudvärk i ca 2 dagar men sen kände jag mig bra utan symtom. Väl hemma tog jag det lugnt och tränade inte förrän efter två veckor. Väl ute på denna joggingrunda så kändes de bra. När jag kom hem fick jag som ett hugg vid hjärtat (vet ej om det var hjärtat) och därefter stickningar i hela kroppen. Sökte på google och min ångest blev 1000 gånger värre.Jag åkte in till akuten IGEN dagaen efter denna händelse och tog ett nytt ekg på mig samt blodprover för vitaminbrist. Dessa prover var HELT felfria och de trodde inte att de var något allvarligt med mig. Jag fick dock en remiss skickad till min vårdcentral här där jag bor och har fått en tid nu den fjärde oktober.Efter att jag kom hem från läkaren så släppte mina stickningar i kroppen. Istället fick jag värk i käke, nacke och axlar. De gick också över men fick efter detta en konstig feberkänsla i kroppen. Värk i kroppen och kände mig febrig, trots att jag inte hade någon feber. ?Detta höll i sig i några dagar och har nu istället fårr ryckningar i muskler och myrkrypningar i kroppen. Har sökt på google en massa och nu är jag STÖRT rädd för att jag har MS eller ALS.Har känt mig svag i armarna men har inte tappat något direkt varit svag - utan mest känt mig svag.Jag har muskelryckningar överallt. Vader, fötter, armar, lår, rumpa - you name it.Skakar även om fingrar emellanåt. Åkte därför in till akuten igen för några dagar sedan och fick göra balansövningar, refelx, lysa i ögonen, sträcka ut tunga  etc. Fick även göra ett till ekg, en massa blodprover samt en lumbalpunktion. Jag berättade om min rädsla för als och ms men de sa att jag inte hade detta.De tog ryggmärgsprovet för att utesluta borelia. ALLT SÅG BRA UT.hur fan kan allt se bra ut när jag känner av så konstiga saker i min kropp?de sa att jag skulle sluta söka på google och att jag nu skulle vänta på min remisstid till vårdcentralen.Jag är fortfarande livrädd för ALS, MS och cancer.Nåt måste de ju vara eftersom att jag har ryckningar och konstiga symtom i hela kroppen. har alltså sen i juni haft olika symtom och tagit totalt 3 viloekg varav blodprov i mängder samt lumbalpunktion.Kan de vara så att de jag har någon sjukdom iallafall, som inte visar sig på blodprov? Orkar verkligen inte må såhär längre och är så sjukt rädd för ALS och alla dessa sjukdomar. behöver hjälp med va detta är!!

okej förstår verkligen att du är sjukt rädd jag lider av ångest oro och stress osv det som läkarna säger är rätt sluta söka på google gör själ lila dant men mår skit dåligt efterråt tankarna bara flyger runt i hjärnan är 16 år och är skit rädd för magsjuka idag går jagvhem med alla symptom på magsjuka är skit rädd söker på internetet hela tiden o det gör saken verkligen värre är du atressad över gymmnasiet? ag mår oclså ofta dåligt fick aödrig några s ar osv sedan blev jag skickad till BUP där jag väldigt ovöntat fick diagnosen ADHD ... mår sjukt dåligt idag och förstår di rädsla är inte så bra på at svara vad det är flr symptom hoppas det blir bättre och löser sig ta en varm dusch drick te försök att INTE tänka.


Skönt att jag inte är ensam om att lida av ångest och oro. Jo det har varit väldigt stressat på gymnasiet de senaste året. Usch dehär är inte kul. Har sån sjuk hypokondri och har sån dödsångest för vad mina symtom är. 


Tråkigt att höra finns här och pratar gärna om det könns bra att prata med någon jo hypokondri är ibte roligt har det också kanske inte jätte mkt men endå så att det finns i bakhuvudet... som sagt skitdd flr magsjuka o ingen i min närhet är sjuk vilket känns jobbigare då jag tror att det kanske kan vara någonting annat finns det något som får dig att slappna av? Kanske bara GÅ en promenad inte springa lyssna på din favorit musik ta en skön och varm bad/dusch drick gärna te :)! Om du känner flr att skriva finns jag här !


Hej Sjoberg!
Om läkarna inte hittar något direkt ”fel” så tror jag personligen att du har magnesiumbrist. Det mineralet behövs för musklerna, inklusive hjärtat. Själv hade jag okej värden (+ EKG, arbets-EKG, långtids-EKG, ultraljud på hjärtat mm) men när jag ändå började äta tillskott av magnesium så lugnade mitt hjärta ner sig så att jag för första gången på flera år (!) äntligen kunde sova. (Det är inte lätt att sova när hjärtat rusar som om man precis har sprungit ett maraton, och hoppar hårt och ojämnt så att man inte kan ligga stilla...). Då försvann också nervryckningarna i ögonen, domningarna i armarna och den allmänna svaghets- och ostadighetskänslan.  Och när jag blev starkare (och tryggare!) i min egen kropp så kom jag igång och kunde börja röra på mig mer (och bränna stresshormoner och öka de positiva!) och hela ”systemet” kom i balans, och jag blev också lugnare. Oron försvann förstås när det problemet försvann och kroppen fungerade igen.
Men det är så lätt att hamna i en negativ spiral när kroppen inte fungerar, och man inte vet vad som är fel - och därför inte har någon bot! Man blir orolig, ännu mer stressad och så får man ännu värre symptom. För stress ”äter” näring (som kroppen behöver för att fungera) och samtidigt får kroppen svårare att ta till sig den näring man äter – eftersom mag / tarm-systemet går på sparlåga under stress - som förr i tiden signalerade fara för livet, när vi kanske behövde mobilisera styrka och snabbhet för att springa ifrån ett farligt djur. Våra kroppar är fortfarande stenålder på så sätt. 
Mitt tips är att du går till hälsokosten och köper ett bra kosttillskott; t ex Supergreens från Helhetshälsa. Där ingår nog det mesta man kan behöva under påfrestande perioder (och kanske annars också, särskilt under tonåren). Men att du också under en period tar extra magnesium för att boosta upp ordentligt. Gå gärna in på t ex www.vitaminsidan.se och se om du har andra symptom som kan förklaras av brist på någon annan mineral eller vitamin. Står under "Brist på...". Förmodligen kan du behöva extra B-vitaminer också. Hitta en bra hälsokost så hjälper de dig.
Försök att inte oroa dig. Ät näringsrikt, drick ordentligt med vatten och gå ut och rör på dig varje dag. Har du ont eller känner dig svag – gå en liten promenad. Öka när du känner dig starkare. Variera efter dagsform. Skippa kaffe och annat (cola, Redbull mm förstås) som triggar nervsystemet.
Ta hand om din kropp, glöm inte vila och återhämtning; ha kul och lycka till!


Det är ju lättare sagt än gjort att inte oroa sig, men i det här fallet håller jag med läkarna - googla inte för det gör dig inte gott.När du sedan kommer till Vårdcentralen så kan du höra om långtids-ekg, du kan be dem ta kompletterande prover (tex magnesium men jag skulle också rekommendera sköldkörtelprover). Försök att ta det lugnt och inte stressa upp dig över skolan, kompisar, kärlek osv. Det är så väldigt, väldigt mycket stress i en tonårings liv och jag säger inte att dina symtom beror på det, även om de kan göra det, men dina symtom blir inte bättre av stress heller. Ta lite paus från tonårslivet ett tag, helt enkelt. Lätt va? ;)Lycka till!


åå tack så mycket för svaren!Nej jag vet att jag inte ska söka på google, speciellt inte när jag är en sådan hypokondrier, men de är så himla svårt!Och dehär med sköldkörteln samt vitaminbristerna, borde inte läkarna sett de på alla dessa blodprover som har tagits? Är så rädd och nu har jag hjärntumör också tror jag.. 


Det är inte så konstigt om man blir lite "hypokondriker" - självklart vill man ju veta vad som händer! Det vore ju knasigt om man ignorerade att kroppen försöker påkalla uppmärksamhet. Men det gäller förstås att hålla huvudet kallt och inte "gå igång" för mycket, eftersom oron i sig skapar negativa effekter i kroppen. Och då tappar man kanske omdömet och så har man verkligen alla de här livsfarliga sjukdomarna - i fantasin...
Låt läkarna göra alla sina test och utredningar, och hittar de ingenting så kan du förmodligen utgå från att du lider av en mental och / eller fysisk stress - och då hjälper näring, näring, näring och massor med motion. Och då får du bra vila/sömn på köpet, vilket också är en förutsättning för att hålla tanken skärpt och stressen borta.
Så kan du ju börja fundera på om du kan lägga något åt sidan nu under den här hektiska gymnasietiden - man måste ju inte göra allt på en gång! Ta en sak i taget och försök tänka att det du inte hinner nu kan du göra senare?
Läkarna är nog mest ute efter att hitta "sjukdomar", och har man "bara" lite obalans är det inte säkert att det syns på deras prover och test - även om symptomen är starka och jobbiga. När det gäller vitaminer och mineraler t ex så har jag hört att det som syns i blodprov inte nödvändigtvis visar vad som finns i cellerna - där det gör (mest) nytta. Sköldkörtelprov kanske inte är tagna, kanske är du för ung?
 


Tack så himla mycket för hjälpen.
Ja de känns som att de måste vara att jag inte mår så bra psykiskt av stress etc då verkligen alla prov jag tagit har varit näst intill perfekta.
Men för mig är de riktigt jobbigt att må såhär, de ända som finns i mina tankar är hjärntumör, ms osv.


Det så klart att det är jobbigt. Man kan tycka att det är trist att kroppen sviker när man behöver den som bäst. Men det är förmodligen därför den gör sig påmind - för att den blir pressad. Sköt om den lite så mår du snart bättre tror jag.  Prova gärna någon avslappningsCD när du ska sova (finns kanske på Apoteket forfarande?), och prova att skriva ner allt du tänker och känner i en dagbok. Det brukar fungera avslappnande på nervsystemet och en ventil för stress. När allt kommer omkring handlar det om biologi och fysik. Ju mer stress i ena änden - desto mer får man fylla på med vila, näring, motion, positiva upplevelser; dans, musik, galna youtubevideos eller vad man nu mår bra av, i den andra. Då brukar man få en bra distans till det som stressar. Det minskar liksom i betydelse mot allt det positiva. Promenera i skogen brukar vara avslappnande och renar tankarna. Provat yoga? (finns också på DVD på t ex Åhléns.
 

Annons
Annons
Annons