Fakta | Barn

Barnet under skoltiden

Det är en stor omställning för barn att börja skolan. För vissa går övergången från förskola till skola relativt lätt, men för andra upplevs skolstarten som jobbig.

Uppdaterad den: 2012-03-07
Författare: Stefan Grass, läkare
Uppdaterare: Stina Almkvist-Osterman, specialistläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset, Stockholm, Sachsska Barnsjukhuset

Annons

Det är kanske första gången barnet ska klara sig helt själv, utan sina föräldrar, och barnet kan uppleva samvaron med de andra barnen mer som ett hot än som en möjlighet.

Barnet förändras i skolåldern

Barn i skolåldern har normalt ett stort intresse av att lära sig nya saker hela tiden. Barnet suger åt sig kunskap och behåller den. Iakttagelseförmågan och minnet ökar och förmågan att lära sig utantill är större än någonsin.

Barnets känsla av egen identitet växer och det blir också medvetet om sitt kön.

Annons
Annons

Könsroller i skolåldern

Även om det har skett en viss utjämning av könsrollsmönstret, är det – generellt sett - fortfarande pojkarna som leker de vilda och våldsamma lekarna, ropar och skriker, medan flickorna oftast föredrar att hoppa rep, spela boll och leka med dockor. Pojkar leker helst med pojkar och flickor med flickor. Men givetvis finns det undantag, och det är naturligtvis helt normalt.

Trivs barnet i skolan?

Om barnet trivs i skolan och kommer bra överens med lärare och kompisar, kommer de flesta föräldrar uppleva att barnet kommer in i en lugnare och mer stabil period. Det är annorlunda och mer besvärande för de barn och föräldrar som upplever skolstarten som jobbig.
De krav som barnet ställs inför avslöjar kanske att barnet har svårare att klara sig, än föräldrarna från början hade räknat med. Tillvaron upplevs ur en helt annan synvinkel. Barnets prestationer jämförs med andra barns.

Vad kan vara fel?

Problemet kan handla om hur väl barnet hänger med i undervisningen. Barnet skolkar kanske då och då, och föräldrarna kan upptäcka att deras barn ljuger, stjäl och deltar i ofog och ”dumheter” tillsammans med sina klasskompisar.

Annons
Annons

Detta är kanske bara ett uttryck för osäkerhet eller att barnet har inlärningssvårigheter. Dessa innefattar framförallt läs- och skrivsvårigheter. Var tionde barn har svårt att följa med i ett normalt tempo i undervisningen i läsning och stavning. Dessa barn har inte bara svårt att hänga med i svenska, utan saknar ofta lusten att läsa överhuvudtaget. De mister lusten till skolarbete och upplever kanske sig själva, totalt felaktigt, som dumma.

Hur kan föräldrarna och skolan hjälpa?

I dessa situationer vilar ett stort ansvar både på skolan och föräldrarna. Ju tidigare läs- och skrivsvårigheter upptäcks och hjälp ges, desto större möjligheter finns det att minska problemet och inhämta något av det förlorade. Samtidigt som barnet växer, sker det också en mognad. Och det är just mognaden som är ett återkommande debattämne mellan föräldrar och skola, i frågan om när barnet ska börja skolan.

Om det vid skolstarten ställs krav på barnet som det ännu inte är moget att klara av, måste man sätta av mycket tid och kraft för att uppnå samma resultat som de andra, mogna, barnen klarar med större lätthet och på kortare tid. Om barnet känner att det inte kan leva upp till kraven, får det ett sämre självförtroende och blir mer osäkert. Det kan resultera i nervösa symtom, som att barnet suger på fingrarna, biter på naglarna, blir irriterat och rastlöst, eller får koncentrationssvårigheter och sömnlöshet.

Skoltiden är för barn en tid med stora utmaningar, men det är också en tid som innebär många krav och plikter. De flesta barn klarar dessa utmaningar, medan det för andra kan vara en början till nervösa och psykiska problem som, om barnet inte får hjälp, kan fortsätta senare i livet.


Annons
Annons