Är en tjej på 32 år, som haft artros i ca 6 års tid i stortåleden, som behandlats med ortopediska skoinlägg samt kortisonsprutor. Har nu även fått diagnosen intervertebralledsartros, men i brevet som jag fick från vårdcentralsläkaren där diagnosen klargjordes, så skrev han bara att jag ska om möjligt fortsätta leva som vanligt. Men smärtan försvinner ju inte av att jag fått diagnosen och känns hopplöst att behöva äta Diklofenak periodvis, vilket ju inte är den snällaste medicinen, men det enda som hjälper emellanåt. Jobbar som sjuksköterska och har ju 33 år kvar i yrkeslivet, så undrar om det är några andra undersökningar/behandlingar/sjukgymnastik mm som jag ska kräva? Läser överallt att artros drabbar oftast äldre, eller yngre som skadat sina leder, men kan jag ha skadat tån och ryggen utan att veta om det, eller finns det andra orsaker hos yngre? (Har även ont i ena fotleden (stel vid yttre malleolen) , lederna mellan bröstbenen, halsryggen samt över höftkammen).
Artros kan drabba personer redan från 30- 35 årsåldern och uppåt. Om man drabbas i så unga år finns det oftast någon form av skada som ligger bakom. Om man inte vet om att det finns en sådan skada och om man har fortsatta besvär bör man bli undersökt också avseende reumatisk ledsjukdom hos reumatologspecialist.
För artros rekommenderas idag alltid olika typer av fysisk aktivitet och träning, det är ofta bra att inleda detta tillsammans med en sjukgymnast. Ev. övervikt bör också reduceras och man kan genomgå patientskola s k artrosskola. Mer information finns också på Reumatikerförbundet (www.reumatikerforbundet.org )
