Forum Artros


SKOSKAV

SKOSKAV Det gör ont att ha skoskav, fastän det inte syns utanpå. När bakkappan på skon får ligga emot hälen för länge och med fel belastning, blir det snart en äcklig blåsa på huden. Ju mer jag går, desto värre blir det. Men när fötterna ömmar av att skorna klämt, kan man inte bara sluta att gå. Istället får man leta efter någon sorts avlastning. Med enkla plåster blir lindringen oftast marginell, med apotekets dunderplåster går det bättre. Men bäst är ändå att låta hälen vara ifred. Sandaler som är öppna bak eller väl ingångna skor som inte trycker kan bli lösningen. Skoskav kräver skor som belastar på andra ställen. Energiläckage har många likheter med skoskav. Slitenheten syns inte, i alla fall inte vid en hastig titt, men känns för den som har drabbats. Belastningen har varit för hög, nötningen har pågått för länge och man stoppar inte förrän det är för sent. Man vet inte riktigt när det började, men upptäcker skadan när den redan är ett faktum. Det går inte att ignorera ett skoskav. Visst kan man strunta i det ett slag, men det ger sig inte förrän man gjort något åt det. Den som drabbats av energiläckage måste också ändra på förutsättningarna. Om jag inte kan ha de här skorna, får jag använda andra. Att en del av foten inte klarar mer tryck betyder inte att hela foten är obrukbar. För att kunna begripa vad det är jag fortfarande klarar av, måste jag hitta var min mentala skoskav sitter. Att vara närvarande kostar sårbarhet. Att hitta såret gör ont.

Visa ord! Har redan vidarebefordrat dem. De gäller nog både kropp och själ. Ibland vet man väl inte om värken startat i själen och gått vidare till kroppen.... eller startat i kroppen och gått vidare till själen. Men vi ska väl lära oss att respektera båda och inte nonchalera eller överbelasta dem. Tack imm!

Annons
Annons
Annons