Forum Artros


Fibromyalgi?

Jag har under två års tid fått mer och mer problem med smärtöverkänslighet. Över hela kroppen, men speciellt på ryggen är jag så känslig för tryck att jag får knappt uthärdlig smärta bara någon knuffar till mej eller tar tag i mej. Ibland gör det så ont att tårarna rinner och jag får svårt att andas. Det har gått så långt att det räcker med att någon nuddar mej för att jag ska rycka till. Känner någon igen det här? Jag har oxå vandrande smärta/värk i axlar, handleder, fingrar, höfter, rygg och ben. Kan det vara fibromyalgi? Känner någon igen sig???

hej du! känner igen mig... har ont som du och är i perioder med mkt värk också mer känslig för smärta rent allmänt och beröring kan också vara svårt fast jag har nog inte fullt så ont som du beskriver, men att oförberett bli tagen på eller knuffad eller dyl. kan ju vara väldigt obehagligt då. tror att värk överhuvudtaget gör att man spänner sig en del omedvetet också och lättare får ont på fler ställen i kroppen jag har märkt att jag mår bättre av massage ( mer taktil så´n ) och träning ( konditionsträning genom promenader och varmvattenträning, Qi gong är också en "snäll" träningsform med sköna rörelser ... jag tror sätten att hantera värken är lika många som vi i min stad finns en "värkstad" genom primärvården som man kan gå på, prata med andra och få råd och tips kanske det finns nå´t sånt där du bor? önskar dig lycka till! mvh p.


Känner igen mej, bitvis... Här finns en bra sida för dej att läsa, där stämmer det mesta av vad som står, in på mej. http://www.fibromyalgi.nu/fms_symptom.asp


Ja, jag känner igen det, har fibromyalgi, fick diagnos 2003. Ta kontakt med en fibromyalgiförening. Jag fick klarhet i mkt då jag kom i kontakt med fibroföreningen, och att träffa andra som berättar om samma smärta som jag själv upplever, det är så skönt att veta att det är inte jag som är tokig, för ibland kan man faktiskt undra... Ömmhet i huden, känsla av ömma luftkuddar under fötterna, och den träningsvärks-mjölksyre-influensa liknande värk som emellanåt drar sönder kroppen, man blir helt lamslagen... och koncentrationssvårigheter.mm. Ha de bra!


Tack för era svar! Kan man få någon hjälp om man går till läkaren? Gillar inte att gå dit i onödan, men vissa dagar så känns det inte så onödigt. Mitt problem är att när jag sitter där med läkaren så gör det nästan aldrig ont och då har jag så svårt att stå på mig... Jag vill inte bli sedd som en klagande hypokondriker, och min egen inställning är alltid att de som är sjuka ("på riktigt") inte skulle klaga om de mådde som jag...


det är just det som är "grejen" med reumatiska besvär, de kommer och går. oftast är det så, för mig, i alla fall, att jag har fått beskriva i efterhand hur det har varit för när man väl har fått en tid hos doktorn, så har det hunnit klinga av. att skriva en värkdagbok kan vara ett bra sätt att komma ihåg i efterhand hur det egentligen varit. ibland kan jag tycka att jag varit hur pigg som helst i evigheter men i själva verket var det bara ett kort tag se´n jag var jättekass, eller hade inflammation här eller där, man glömmer fort bort det tråkiga, för så´nt vill man ju inte tänka på längre när man är bra igen, och när man inflammationer mer eller mindre på många ställen i kroppen, kan det va lätt att missa att berätta när man väl sitter där, då tar man det som är mest aktuellt just nu. se´n kan det ju ta lång tid att få diagnos när besvären pekar på fler olika sjukdomar och blodprover och annat inte visar på något, tydligen inte så ovanligt, men det kan löna sig i alla fall att gå till doktorn. jag har för min del fått mediciner och hjälp med träning och annat för att lära mig leva med eländet, fast jag saknar ett namn på det, så jag rekommenderar dig att i alla fall söka hjälp för dina besvär, de är ju högst påtagliga när du har dem.


Att skriva en värkdagbok är en jättebra grej, ta med den till läkaren och låt honom/henne läsa, det har jag gjort, det är lättare att skriva ner hur man mår och hur det känns, än att sitta och berätta, man glömmer viktiga saker och man kan lätt känna sig "gnällig". Fibromyalgi är lömskt, man kan känna sig riktigt bra, för att i nästa stund vara helt förstörd...oberäknelig är denne följeslagare...


Ja. På 60-talet fanns det en patient på en avd. jag arbetade på, som hade en ovanlig sjukdom sas det. Hon var mycket känslig för beröring och kunde bara ha ett eget tunt nylonnattlinne i sängen. Hon grät varje dag, stackarn. Jag hade då "bara" internutbildning, så jag visste inte vad det var. Men mamma kände henne sedan de var unga. Jag tror det var någon sorts neuralgia fibromyalgia tillhör ju de neurologiska sjukdomarna. Oooops ! Fick en tanke nu: Alexf, Du har inte bältros ? Man kan ha en form av inre bältros, som inte syns , men upptäcks genom olika prover. Svårt att här säga, vad det kan vara, förstår du.


Vet du vad för test som kan visa bältros? Jag har varit sjukskriven i 6 mån nu för utbrändhet. Under hösten/vintern 2007 var jag inne var tredje vecka och tog nya prover för att hitta vad det var som gjorde mina blodvärden helt kass. De hittade inget, men i januari tog det totalt stopp för mej. Efter det säger min läkare att allt jag känner, värk/smärta/tinnitus/konstanta magproblem/osv beror på min utbrändhet. Men i så fall undrar jag ju hur länge man kan vara utbränd, för jag orkar ju arbeta mina två timmar om dagen nu. Allt i mitt liv har förändrats sedan januari och jag har lärt mej att prioritera mej och säga NEJ. Så varför försvinner inte värken/smärtan osv...? Jag har det ju så bra nu!


Det tar lång tid att hämta sig efter utbrändhet. Mellan ett och två år har jag hört. Det viktiga är nog att ha tålamod och kanske att skriva ner när du känner dig bättre, för det är lätt att glömma när det kanske inte är lika ofta som när man mår dåligt.

Annons
Annons
Annons