Fakta | Allergi

Allergi

Allergi beror på att immunförsvaret reagerar felaktigt på ett ämne som kroppen kommer i kontakt med. Vanliga symtom är nysningar, klåda, hosta, utslag och astma (svårigheter att andas). Genom att undvika ämnet som utlöser symtomen och med hjälp av läkemedel kan man få allergin under kontroll.

Uppdaterad den: 2020-12-10
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är allergi?

Allergi är ett tillstånd som beror på en överkänslighet (hypersensitivitet) mot vissa ämnen vi kommer i kontakt med. Sådana ämnen kallas för allergener och är vanligen proteiner. De kan finnas i saker vi äter (födoämnen), andas in, får i ögonen, näsan eller som kommer i kontakt med huden. Man kan också vara allergisk mot läkemedel.

När man har allergi ser immunsystemet allergenet som en inkräktare och en reaktion påbörjas för att avvärja angreppet. Det är dock en felaktig reaktion, eftersom allergenerna inte bör aktivera immunsystemet. För att man ska kalla det för allergi ska det uppstå symtom eller tecken på allergi, såsom klåda eller utslag. De vanligaste allergiska besvären är hösnuva, eksem, astma och födoämnesallergi.

Allergi är mycket vanligt. Hos barn förekommer astma hos cirka sex procent, eksem och hösnuva är vanligare med upp till 15 procent av barnen som är drabbade. Cirka tio procent av vuxna har astma och 30 procent har hösnuva. 

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område
Annons
Annons

Symtom

Symtomen vid allergi beror på var det finns en reaktion mellan det allergiframkallande ämnet och immunförsvaret:

  • Hösnuva beror på att luftburet pollen orsakar reaktioner i näsan och/eller i ögonen. Hösnuva leder till kliande ögon och näsa, rinnande ögon och näsa, nästäppa och ibland symtom som trötthet och huvudvärk. 
  • Astma kan uppstå om pollen eller delar från pälsdjurs hud, hår, saliv eller urin har andats in orsakar en allergisk reaktion i luftvägarna. Astma kan ge svårigheter att andas (känsla av att andas genom ett sugrör, flåsighet, pipig andning) och nedsatt förmåga till fysisk aktivitet.
  • Vid födoämnesallergi kan symtom uppstå i tarmen såsom diarré eller kräkningar, men det kan också ge hudutslag, astma eller en allvarlig allergisk reaktion (anafylaxi, se nedan).
  • Eksem kan yttra sig genom röd, torr och fjällande hud som kliar mycket. Vid allergiskt kontakteksem kan det uppstå röd och svullen hud med finnar, plitor eller blåsor. Det beror på att huden utsätts för ämnen som den reagerar allergiskt på. 

Allvarlig allergi

Ibland uppstår en mycket kraftig reaktion i kroppen när man utsätts för ett ämne. Sådana reaktioner är vanligare vid till exempel allergi mot nötter eller allergi mot gift som getingar sprutar in i huden.

Symtom som kan uppstå är till exempel svårigheter att andas, klåda och svullnad i halsen, yrsel, diarré, kräkningar och medvetandeförlust. En mycket svår allergisk reaktion kallas också for anafylaxi.

Annons
Annons

Orsak

Vanligtvis ska immunförsvaret skydda oss mot angrepp från mikroorganismer som bakterier och virus. Det görs genom att specifika celler i immunsystemet (B-celler) skapar antikroppar mot bakterier, virus, svampar eller parasiter. Antikropparna dödar eller neutraliserar de här mikroorganismerna. 

Vid den vanligaste formen av allergi (IgE-medierad allergi) skapas antikroppar mot allergener, ämnen som normalt är ofarliga. När kroppen kommer i kontakt med allergenerna frisätts ämnen såsom histamin som orsakar de allergiska symtomen. Histamin är ämnet som också frisätts vid ett myggbett och leder till bland annat svullnad och klåda. 

Risken för allergier är större om man har andra allergiska sjukdomar eller om man har familjemedlemmar som också har allergiska sjukdomar. 

Diagnos

I vanliga fall kan en allergidiagnos ställas med hjälp av en sjukdomshistoria och en undersökning av kroppen. Proverna behövs inte för att ställa diagnosen allergi. 

I vissa fall kan dock en utredning behövas för att ta reda på om besvären beror på allergi. I sådana fall kan man göra vissa tester för att se om kroppen har sensibiliserats (se nedan) mot ett visst ämne. Vanliga sådana tester är pricktest eller ett blodprov. Tolkningen av en sådan utredning är komplicerad och kräver en läkarbedömning.

I andra fall kan ytterligare undersökningar behövas i form av spirometri (lungfunktionsmätning) eller lapptest (ämnen som läggs mot huden). I vissa fall kan det även vara viktigt att ta reda på exakt vilket eller vilka ämnen man reagerar på för att undvika att utsättas för dessa, till exempel vid födoämnesallergi. 

Om man har typiska symtom på hösnuva och det passar rätt in i tiden (till exempel varje år när det finns mycket björkpollen) så behövs ingen särskild utredning. Om man är osäker om symtomen beror på en allergi ska man kontakta sjukvården. 

Korsallergi

I vissa fall kan kroppen tro att den utsätts för det ämnet man är allergisk på, men i själva verket är det ett annat ämne som kroppen inte kan skilja från det ämne man verkligen är allergisk mot. Det kallas för korsallergi och är vanligt förekommande. Många personer med björkpollenallergi kan känna av obehag och klåda i munnen när man äter ett äpple. Det kallas för det orala allergisyndromet. Oftast brukar det lindriga symtom från läppar, mun och svalg. Man är i sådana fall inte allergisk mot äpple och kan äta äpplen som andra personer. Om man är osäker på om det handlar om en korsallergi eller en äkta allergi kan man kontakta sjukvården för att bedöma om en utredning behövs. 

Sensibilisering 

Sensibilisering innebär att kroppen har börjat göra antikroppar mot vissa ämnen, vilket ska tolkas som en tendens till överkänslighet. Det är dock inte samma som att vara allergisk. Vissa personer som har en sensibilisering mot ett visst ämne får nämligen aldrig några symtom och, i ovanliga fall, kan det uppstå symtom utan att man kan se någon sensibilisering mot ett ämne.

Det finns många fler personer som har antikroppar mot ämnen som finns i vår miljö än personer som har allergier. För diagnosen allergi krävs att man får symtom när man kommer i kontakt med ett allergen. Därför är det viktigt att alltid bedöma hela sjukdomshistorien.

Om man inte har en stor misstanke om allergi och testerna inte visar någon förhöjd nivå på antikroppar mot det misstänkt utlösande ämnet så är risken för allergi mycket låg. Om man å andra sidan har typiska och/eller allvarliga symtom kan det mycket väl handla om en allergi, trots att proverna är negativa.

Nya behandlingar mot atopiskt EKSEM – är de för dig? Här får du som lever med atopiskt eksem koll på läget »

Behandling av allergi

Vid tecken på allvarlig allergi ska man omedelbart kontakta sjukvården genom att ringa 112.

När man tillsammans med läkaren har listat ut vad man reagerar på, eller har en rimlig aning om vilka allergener det kan röra sig om, är den viktigaste behandlingen att helt undvika detta/dessa allergen. Det kan vara pollen, pälsdjur, födoämnen, läkemedel och annat. Ofta är det svårt att ta reda på vad man reagerar på och det kan även vara svårt att undvika dessa ämnen. Det gäller till exempel pollen. 

Om man trots att man försöker undvika de ämnen som utlöser allergi ändå får symtom kan man överväga läkemedel. Vilka läkemedel man ska ta beror på vilken form av allergi man har.

Vanliga allergiläkemedel är så kallade antihistaminer som tas som en tablett. Det är läkemedel som hindrar frisättningen av histamin och därmed lindrar allergiska reaktioner.

Andra mediciner är olika läkemedel som ges via nässprej eller ögondroppar, läkemedel för inhalation och krämer/salvor. Vid mycket svåra besvär kan allergivaccination (immunterapi, hyposensibilisering) vara effektivt. Det är en behandling som går ut på att ständigt utsätta kroppen för låga doser av ämnet som man reagerar på vilket gör att reaktionen minskar. Allergenerna ges som en tablett under tungan eller med hjälp av en tunn nål direkt under huden.