Fakta | Allergi

Allergi, mer om


Uppdaterad den: 2012-12-07
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är allergi?

Allergi är ett tillstånd som beror på överkänslighet (på engelska hypersensitivity) mot olika ämnen. Det kan till exempel vara en reaktion på födoämnen, insektsstick, läkemedel, ämnen som kommer i kontakt med huden och ämnen som vi andas in.

Ämnen som kan framkalla allergi kallas för allergener. Ett allergen är i regel ett protein, men det kan också vara kemikalier som är bundna till proteiner. När kroppen reagerar mot allergener sker det en felreaktion i immunsystemet mot något om egentligen inte är särskilt skadligt. I vanliga fall producerar immunsystemet antikroppar för att skydda oss mot mikroorganismer. Hos allergiska personer kan sådana antikroppar gå till angrepp mot ofarliga ämnen, allergener. Hos icke-allergiker bildas det däremot få eller inga antikroppar mot sådana allergener. Därför uppstår det heller ingen reaktion hos dem.

Även om de flesta allergityper beror på antikroppsproduktion hos B-celler mot allergener finns vissa allergityper där så inte är fallet. Ett exempel är kontaktallergi där den allergiska reaktionen istället beror på T-celler.

Annons
Annons

Allergi skiljer sig från från autoimmunitet som är en reaktion mot den egna vävnaden.

Vem blir allergisk?

Orsaken till att vissa reagerar på enstaka allergener medan andra inte får någon reaktion är oklar. Det är dock känt att både arv och miljö, till exempel mängden exponering för ett allergen, kan spela en roll i utvecklingen av allergi.

Allergi är ett vanligt tillstånd. Ett av tio barn kan ha symtom på astma eller eksem. Ännu fler har symtom på hösnuva. Undersökningar visar att om en av föräldrarna till ett barn har allergi är det cirka 50 % risk att barnet utvecklar allergi. Men om båda föräldrarna är allergiska ökar risken till cirka 75 %. Hos 10-20 % av dem som har allergi finns det däremot ingen allergi i familjen. Allergier är i allmänhet mest uttalade i barn- och ungdomsåren. I vuxen ålder minskar ofta besvären.

Annons
Annons

Symtom på allergi

Symtomen som uppstår vid allergi beror både på typen av antikropp och var i kroppen reaktionen mellan antikropp och allergen sker. Vid matallergi kan symtomen uppstå i tarmen. Allergenerna kan också tas upp i blodet och ge hudsymtom, astma och anafylaxi. Vid hösnuva kan luftburet pollen orsaka reaktioner i näsan och/eller i ögonen. Vid astma kan pälsdjursepitel eller pollen som andats in orsaka en reaktion i lungorna.

Vid en allergisk reaktion kan cellerna i immunsystemet frigöra ämnen (bland annat histaminer) som orsakar de allergiska reaktionerna. De kan till exempel bestå av utsöndring av vätska och slem i näsa och ögon (hösnuva), sammandragningar av luftrören så att det blir svårare att andas (astma) och hudförändringar som rodnad, svullnad och klåda (eksem).

De vanligaste allergiska besvären är hösnuva, eksem, astma och matallergi.

Indelning av allergier

De flesta allergiska reaktioner kan kopplas till antikroppen IgE. Allergier delas därför ofta in i IgE-medierade och icke-IgE-medierade allergier.

IgE-medierad allergi

Tillstånd som beror på IgE-medierad allergi (allergi typ 1) är till exempel hösnuva, insektsstick, läkemedelsreaktioner, eksem, anafylaxi och vissa typer av matallergi.

När ett allergen tränger in i kroppen kan det transporteras med lymfkärlen till lymfknutorna. Där stimulerar allergenet en T-cell som aktiverar en B-cell så att den producerar IgE-antikroppar. IgE-antikropparna förs sedan med blodet till mastceller som finns ute i vävnaden. IgE-antikroppen binds till mastcellen.

Kroppens första möte med allergenet och produktionen av IgE ger inte någon allergisk reaktion. Detta kallas för sensibilisering. En ny kontakt med allergenet ger däremot en allergisk reaktion. Detta kallas för symtomfasen. Orsaken till att vissa får en allergisk reaktion och andra inte ligger bland annat i mängden IgE som bildas. Icke-allergiker får ingen eller svag T-cellsreaktion när de är i kontakt med allergenet. Därmed bildas det lite eller inget IgE.

När allergiker kommer i kontakt med allergenet en andra gång finns det redan IgE-antikroppar som har bundits till mastcellerna i vävnaden. Allergenet, som är ett antigen, binder till antikropparna. För att det ska ske en reaktion måste många IgE-antikroppar vara bundna till mastcellerna. Om det däremot endast finns ett litet antal bundna IgE-antikroppar, vilket är fallet hos icke-allergiker, händer ingenting. Reaktionen som utlöses hos allergiker när allergenet binder till antikropparna kallas mastcellsdegranulering. Det innebär att små ”korn”, som kallas granula, inne i cellen töms ut. Granula innehåller bland annat ämnena histamin och serotonin. De här ämnena ger till exempel en ökad sammandragning av musklerna i luftvägarna så att det blir svårare att andas, och genomsläppligheten från kärlen och ut i vävnaden blir större. Därför kan till exempel mer vätska läcka ut och det kan uppstå ödem, vätskeansamling i vävnaden, som leder till svullnader. Vid en allergisk reaktion frisätts också en rad andra ämnen. Detta kan bland annat ge ökad slembildning i luftvägarna och anafylaxi.

Icke-IgE-medierade allergier

Ett exempel på den här typen av allergi är allergiskt kontakteksem. Första gången man kommer i kontakt med allergenet, till exempel en klocka som innehåller nickel, får man inte någon reaktion. Däremot bildas det efter några dagar minnes-T-celler hos vissa personer som vid en senare kontakt får en allergisk reaktion med bland annat lokal inflammation. Det är inte känt varför vissa reagerar allergiskt medan andra inte får någon reaktion.

Behandling av allergi

Det är viktigt att kontakta läkare så att en eventuell allergidiagnos kan bekräftas. Ofta är det onödigt att göra ytterligare undersökningar, eftersom läkaren kan bekräfta diagnosen från upplysningar om hur tillståndet har yttrat sig. I andra fall kan det däremot vara nödvändigt att göra ytterligare undersökningar i form av blodprov, hudtest och lungfunktionsmätning med spirometri. Det kan också i vissa fall vara lämpligt att ta reda på exakt vilket eller vilka allergen en person reagerar på.

När man har påvisat orsaken till allergin eller när man har en misstanke om vilket allergen det rör sig om är den viktigaste behandlingen att undvika det aktuella allergenet eller allergenerna. Ofta kan det dock vara svårt att finna orsaken till vad personen reagerar på och det kan också vara svårt att undvika allergenerna, till exempel om det är pollen eller pälsdjur. Då kan det vara aktuellt att använda läkemedel.

Grundbehandlingen vid allergi är antihistaminer. Dessa läkemedel lindrar allergiska reaktioner. Dessutom kan medel för lokalt bruk i form av nässpray, ögondroppar, inhalationspreparat och kortisonsalvor användas.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons