Covid-19: Ökar pollenallergi risken för allvarlig sjukdom?

Ökar risken för att bli smittad eller allvarligt sjuk av coronaviruset om man har pollenallergi?

Eftersom coronaviruset och sjukdomen covid-19 är så nytt, finns det idag väldigt lite forskning på området, menar Athena Adeli som är legitimerad läkare och ansvarig för covid-19-ansvarig på Bonnier Healthcare.

– Det man kan teoretisera kring är att slemhinnan är mer irriterad vid en pollenallergi, och skulle på så sätt lättare kunna ta upp virus. Men det finns inget samband bekräftat som visar att pollenallergiker enklare blir sjuka med coronavirus, säger hon. 

Efter att en artikel publicerades i Läkartidningen, där två forskare skriver om en teori rörande pollens påverkan på coronainfektion, har många frågor väckts. Författarna till artikeln menar att de har sett ett samband mellan länder med höga dödstal och höga halter av pollen i luften. De presenterar även en idé om varför just pollen skulle skapa allvarligare sjukdom, oavsett om man är allergisk eller inte.

– Det sambandet som artikeln behandlade är inte vetenskapligt bekräftat på något sätt. Det skulle kunna vara en slump, som att sjukdomen exempelvis kom senare på våren till dessa länder. Det skulle också kunna bero på andra faktorer som inte är kopplade till pollen, såsom att man räknar dödstal olika eller har olika tillgång till sjukvård. Man behöver, som påpekats i originalartikeln, undersöka sambandet närmare för att kunna veta, säger hon.

Hur vet jag skillnaden på pollenallergi och covid-19?

– Det snabba svaret är att man egentligen inte kan veta utan ett test. Men man kan se att vissa symtom stämmer mer överens med covid-19 än med pollenallergi, säger Athena Adeli.

Symtom som muskelvärk och feber är vanligare för covid-19 än för pollenallergi. Det är ytterst ovanligt att få muskelvärk och feber vid pollenallergi. Vid symtom som hosta är dock lite lurigare.

– Torrhosta är vanligare än slemhosta vid covid-19, och torrhosta kan också uppkomma vid allergi till följd av en kliande, torr hals. Däremot brukar slemhosta vara mer ett tecken på infektion. Men vissa får slemhosta vid allergi också, säger Athena Adeli och fortsätter:

– Ont i halsen talar mer för covid-19 än allergi, men torr hals förekommer även vid allergi. Vid covid-19 verkar nysningar vara ovanliga, men ses desto mer vid pollenallergi. Inget är dock hugget i sten och det kommer säkerligen finnas många situationer där man inte kommer kunna skilja på pollenallergi och covid-19, säger hon.

Stanna hemma eller inte vid misstänkt pollenallergi?

Enligt Folkhälsomyndigheten ska man stanna hemma även om man har milda symtom som snuva, hosta, eller ont i halsen. Om man misstänker att det rör sig om pollenallergi ska man medicinera som vanligt mot allergin. Om medicinen hjälper och man själv bedömer att symtomen sannolikt beror på allergin behöver man inte stanna hemma. 

Om man får nya symtom som inte går att koppla till pollenallergin, såsom till exempel feber, ska man stanna hemma till symtomen försvinner och ytterligare två dagar efter det. 

Finns det läkemedel mot pollenallergi som jag bör undvika under pandemin?

– Gällande anti-histaminer, kortisonnässpray, kortisoninhalationer och ögondroppar finns det inga restriktioner med tanke på coronaviruset. Snarare tvärtom, det är alltid bra att vara välbehandlad i sina underliggande tillstånd, säger Athena Adeli. 

Däremot är det lite mer speciellt med kortison i tablettform, alltså inte inhalationer och nässpray, menar Athena Adeli.

– Kortison i tablettform ges ibland som en stötbehandling under pågående allergi för att dämpa symtomen när den vanliga behandlingen, trots höjda doser, inte räcker till. Det kan ibland ges vid allergisk astma då det blir så pass tufft med andningen att inhalationer inte råder bot på symtomen. Når man dessa stadier är det troligen bäst att äta sin kur kortison ändå, men man kanske ska tänka över nödvändigheten och se över om de andra åtgärderna är gjorda innan man väljer att behandla med kortison i tablettform. Den dialogen bör man föra med sin behandlande läkare, säger hon. 

Hur ska jag som gravid och pollenallergiker tänka under coronkrisen?

För närvarande finns det begränsad information om covid-19 och graviditet.  Enligt den data som finns tillgänglig idag har man inte sett något samband mellan allvarlig sjukdom i covid-19 och graviditet. Man har heller inte sett något samband mellan pollenallergi och svårare covid-19-sjukdom, menar Athena Adeli. 

– Majoriteten av gravida kvinnor som smittas med covid-19 kommer troligtvis få ett milt sjukdomsförlopp. Men vid graviditet applicerar man oftare försiktighetsprincipen när man inte vet hur fostret påverkas, säger Athena Adeli. 

Läs mer om pollenallergi, graviditet och läkemedel mot pollenallergi här!

Hur ska jag tänka om jag har en underliggande sjukdom och pollenallergi?

Enligt Athena Adeli finns det idag inget som tyder på att pollenallergi skulle öka risken för svår coronainfektion ytterligare hos personer som redan lever med underliggande sjukdomar. 

– En underliggande sjukdom som ingår i de identifierade riskgrupperna för det nya coronaviruset kan i sig öka risken för allvarligare sjukdom, jämfört med om man inte hade haft grundsjukdomen. Men pollenallergi ska inte ha någon ytterligare påverkan, säger Athena Adeli. 

Riskgrupper: 

Personer som ingår i en eller flera av nedanstående grupper har ökad risk för allvarlig sjukdom i covid-19, enligt Socialstryelsen. 

• Ålder 70 år och däröver 
• Aktiv cancersjukdom 
• Pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdom (utom hormonell adjuvant behandling) 
• Samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom (kärlkramp, hjärtsvikt, stroke), hypertoni, diabetes med komplikationer, kronisk njursjukdom och njursvikt, kronisk lungsjukdom (annan än astma) eller kronisk leversjukdom 
• Fetma (BMI 40 och däröver) 
• Neuromuskulär sjukdom (ex. Parkinson, MS, ALS) • Intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning) 
• Annat allvarligt hälsotillstånd som innebär ökad mottaglighet för nya coronaviruset och som kan öka risken för allvarliga sjukdom. Exempel på sådana tillstånd och behandlingar är immunbristsjukdomar, sjukdomar eller resttillstånd efter sjukdomar som allvarligt påverkar viss organfunktion, ryggmärgsskada med behov av kontinuerligt andningsstöd samt behandling som kan försämra kroppens försvar mot virusinfektioner. 

Så kan vi hjälpas åt att minska smittspridningen

Här är Folkhälsomyndighetens allmänna råd för att minska smittspridningen. Råden gäller fram till 31 december.

• Stanna hemma vid symtom, även om de är milda

• Tvätta händerna ofta med tvål och vatten, i minst 20 sekunder.

• Håll avstånd till andra - både inomhus och utomhus.

• Håll avstånd till andra i kollektivtrafiken (bussen, tåget, tunnelbanan, spårvagnen och andra allmänna färdmedel).

• Undvik större tillställningar (fester, begravningar, dop, kalas eller bröllop).

• Håll avstånd till andra på idrottsplatser, badhus och gym och undvik att byta om i allmänna omklädningsrum.

• Res inte i rusningstid om du kan undvika det.

• Res bara om det är nödvändigt.

• Är du 70 år eller äldre är det extra viktigt att du begränsar dina sociala kontakter och undviker platser där människor samlas.