Vaccinationer – så fungerar det
Vid en vaccinering tillförs kroppen antigener eller antikroppar för att uppnå ett bättre skydd mot infektionssjukdom. Förenklat uttryckt tränar en vaccination kroppens immunförsvar så att det bättre kan känna igen och bekämpa bakterier, virus och andra mikroorganismer.
Det finns två huvudtyper av vaccinationer:
Sveriges största vårdcentral – alltid i din mobil.
Hos oss får du snabb tillgång till legitimerad läkare eller barnmorska, när det passar dig. Min Doktor har öppet dygnet runt och dessutom gratis för barn och ungdomar under 20 år.
- vaccination med levande, icke sjukdomsframkallande mikroorganismer.
- vaccination med inaktiva, döda mikroorganismer
Olika vaccin skyddar olika länge och många behöver tas i upprepade doser. I Sverige vaccineras barn med trippelvaccination mot difteri, stelkramp, och kikhosta och mot mässling, påssjuka, röda hund och polio. Ibland ges också BCG-vaccination mot tuberkulos. Vaccin mot livmoderhalscancer erbjuds i barnvaccinationsprogrammet till alla flickor födda 1999 eller senare från och med 2010.
Se rekommendationer för vaccination vid utlandsresa »
Vad är antigener och antikroppar?
Vid en vaccination tillförs antigener, som framkallar ett skyddande immunsvar i form av antikroppar oftast i sprutform eller som drickbart vaccin. Antikroppar kan tillföras utifrån i form av immunoglobulin (passiv vaccination) till exempel gammaglobulin.
Antigener är ämnen (molekyler) som stimulerar kroppens produktion av antikroppar (ett slags protein). De startar alltså en reaktion i kroppens immunförsvar och tillsammans ger antigener och antikroppar ett försvar mot sjukdom.
Vid en vaccination tillförs kroppen antigen från sjukdomsframkallande mikroorganismer, bakterier, bakteriers toxin (gift) eller virus. De är behandlade på ett sätt som gör att de inte kan framkalla sjukdom samtidigt som de har tillräcklig styrka att starta en immunologisk reaktion.
Vaccinationen sätter igång immunförsvaret
Kroppens immunförsvar identifierar vaccinationens antigener och antikroppar och lär sig hur sjukdomen kan bekämpas. Reaktionen går snabbt och den vaccinerade personen känner sig inte sjuk. Vissa lindriga biverkningar, som övergående feber och ömhet vid insticksstället kan förkomma.
Nästa gång kroppen kommer i kontakt med liknande antigener från sjukdomsframkallande mikroorganismer har vaccinationen resulterat i att immunförsvaret känner igen och kommer ihåg hur de ska bekämpas. Vaccination skyddar därmed mot den sjukdom som annars skulle kunna bryta ut genom att antikropparna binder till mikroorganismen och neutraliserar den.
-
Allergisk snuva (hösnuva)
Allergisk snuva (hösnuva) är en överkänslighetsreaktion mot luftburna ämnen, som drabbar de övre luftvägarna (näsa, bihålor, strupen och även ögonen).
-
Celiaki (Glutenintolerans)
Gluten finns i mat med vete, korn och råg. Minst en av hundra svenskar tål inte gluten - och de blir allt fler.
1 Kommentarer -
Laktosintolerans (mjölksockerintolerans)
Huvuddelen av jordens vuxna befolkning kan inte dricka mjölk på grund av oförmåga att bryta ner laktos/mjölksockret i mag- och tarmkanalen. Dock inte här i norden även om allt fler byter ut sina vanliga mjölkprodukter mot havre-, ris- eller sojaalternativ.
-
Pollenbiologens bästa tips
Besvärades du mycket av björkpollen i fjol? Då kan du trösta dig med att det troligen blir lite lugnare i år. Det säger biologen Agneta Ekebom som gör pollenprognoser.
-
Födoämnes-allergi
Vid födoämnesallergi (matallergi) reagerar kroppen mot något i kosten som man är överkänslig för. Det är lätt att förväxla detta med födoämnesintolerans.
-
Kvalsterallergi
Vid kvalsterallergi kan exponering för kvalster orsaka symtom från luftvägar och hud. Husdammskvalster är viktigast när det gäller allergi i den allmänna befolkningen.
-
Getingstick och insektsbett
Många insektsbett ger en eller flera kliande, röda utslag. Ibland är de även smärtsamma. Oftast finns det ett litet hål i mitten av bettet och ibland sitter gadden kvar.
-
Nässelutslagen fick Lina att klia sönder sin kropp
Klådan kom från ingenstans. Lina Griph hade precis dragit sängtäcket om sig när det började att klia intensivt på ena handen. ”På vårdcentralen sa man att det var eksem, men jag visste att det här var något annat”, säger hon.