Varje vardagsmorgon skickar Netdoktors redaktion ut ett nyhetsbrev som ger en snabb sammanfattning av morgontidningarnas artiklar om hälsa, sjukdomar och medicin.
För att läsa nyheter inom Transplantation, bläddra mellan nyheterna längre ned på sidan.
För att läsa alla nyheter i kronologisk ordning gå till Startsidan, och klicka på Nyheter.
För att prenumerera på nyhetsbrevet, ange din mejladress i nyhetsbrevsrutan i högerkolumnen.
Senaste nytt
Allt färre organdonationer
För andra året i rad minskade antalet organdonationer i Sverige, enligt statistik från Donationsrådet. I Sverige är det inte tillåtet att vårda patienter som inte har någon chans att överleva, bara för att tillvara ta deras organ. I dag väntar omkring 750 personer på ett eller flera nya organ, men hittills i år finns bara 50 donatorer, rapporterar Ekot. – Problemet de som står i kö för donation är så många att det här inte räcker på långa vägar, säger Michael Wanecek, överläkare på Karolinska Sjukhuset i Stockholm och donationsansvarig Stockholms Läns landsting, till Ekot.
För att bli aktuell som donator måste man dö i respirator eftersom kroppens funktioner då kan hållas vid liv även efter patienten blivit hjärndöd. Michael Wanecek menar dock att reglerna är otydliga. Sjukvården har ett tydligt uppdrag att främja organdonation men samtidigt säger hälso- och sjukvårdslagen att all sjukvårdsbehandling ska vara till för patientens egen skull.
Socialstyrelsens riktlinjer säger att det inte är tillåtet att låta en patient ligga kvar i respirator om man vet att hon eller han inte kommer att överleva, endast för att kunna ta tillvara denna persons organ. Det är en väldigt problematisk situation och Michael Wanecek anser att lagen borde ses över. Även Donationsrådet, som har som uppgift att se till att Sverige blir bättre på donation, anser att lagen är otydlig.
Anders Prins, avdelningschef för avdelningen regler och tillstånd på Socialstyrelsen, låter dock meddela till Ekot att Socialstyrelsen inte har några planer på att ändra sina riktlinjer. – Att organen ska doneras är inte inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen och syftet med hälso- och sjukvården i Sverige, säger han.
Askmolnet från den isländska vulkanen stoppade under helgen en hjärttransplantation vid Skånes universitetssjukhus i Lund. – Vi stod på tur. Nu gick hjärtat till ett annat sjukhus, säger Carsten Lührs, klinikchef vid thoraxkliniken i Lund, till Kvällsposten.
Sjukhuset där hjärtat fanns ligger inte inom bilavstånd och att flyga hjärtat till Lund gick inte på grund av askmolnet. Det får ta maximalt 2–2,5 timmar från det hjärtat lämnar donatorns kropp tills det når thoraxkliniken i Lund. – Eftersom det inte gick att få hit hjärtat inom den tiden var vi tvingade att tacka nej, säger Carsten Lührs.
Skadade hornhinnor kan lagas med hjälp av den synskadades egna stamceller. En ny studie som presenteras på en stamcellskonferens i Stockholm visar att tre av fyra har synen kvar tio år efter ingreppet. – Det är jätteintressant att så många har synen kvar efter så lång tid. Det visar att det är en värdefull teknik som fungerar, säger Per Fagerholm, professor vid ögonkliniken i Linköping.
Hos ett friskt öga förnyas det yttre lagret på hornhinnan regelbundet av stamceller. Om ögat skadas av kemikalier eller infektioner riskerar stamcellerna att slås ut. På sikt förstörs hornhinnan och den drabbade kan förlora synen på det skadade ögat.
Michele de Luca och hans kolleger vid universitetet i Modena och Reggio Emilia har utvecklat en metod där de använder stamceller från det friska ögat hos den synskadade personen. Enligt en ny ännu opublicerad studie har forskarna räddat synen på 84 av 112 personer. – Vi tar ett millimeterstort vävnadsprov med stamceller i utkanten av den friska hornhinnan. Sedan odlar vi fram en ny yttre hinna som vi fäster ovanpå det skadade ögat, berättade Michele de Luca när han talade vid Nobelkonferensen om stamcellsforskning i Stockholm.
Eftersom forskarna använder den synskadade personens egna stamceller minskar risken för att kroppen stöter bort den nya hinnan. Varje år får omkring 500 personer i Sverige en ny hornhinna på grund av ögonsjukdom eller skada. Lika många står i kö för att få en ny hornhinna. Försök görs med konstgjorda hornhinnor men främst används donerade hornhinnor från avlidna i samband med transplantationerna. – Det är svårt att säga hur många som kan bli aktuella för den nya metoden. Men stamcellstekniken kommer att bli rutin i framtiden för att bota vissa skador och sjukdomar, säger Per Fagerholm.
Daniel Westlings uppmärksammade njurtransplantation får folk att anmäla sig till donationsregistret.
– Vid varje kampanj eller uppmärksammat fall i media märker vi en ökning, säger Susanne Kato, handläggare för registret.
Sent i går eftermiddag hade 565 nya givare anmält sig till donationsregistret. Det är fler än fem gånger så många som en vanlig vardag. När donationsregistret kör en kampanj, eller när media uppmärksammar organtransplantationer, noteras alltid ökningar i antalet registreringar. Ett exempel är SVT:s dokumentärserie ”På liv och död” som sändes februari-april. Då anmälde sig flera hundra personer dagarna efter att ett nytt avsnitt sänts.
Flest anmälningar till donationsregistret, 6 400 stycken, gjordes 22 september 2006 då Aftonbladet publicerade en artikel om en åttaårig flicka som dog i väntan på ett nytt hjärta. För tillfället står cirka 550 personer i kö för ett nytt organ, störst är behovet av en ny njure.
Förra året genomfördes 681 organtransplantationer i Sverige vilket är en ökning på 10 procent jämfört med året innan. Njurtransplantationer är som tidigare den vanligaste typen. År 2008 genomfördes 419 njurtransplantationer varav 136 från levande donatorer. Enligt Socialstyrelsens donationsråd som presenterar statistiken är organbristen fortfarande stor, i synnerhet när det gäller njurar.
I Tyskland har en leukemisjuk patient fått en transplantation av benmärg. Man tror nu att han inte bara blev av med sin blodcancer, utan även sin hiv-infektion. Men svenska forskare säger att fallet är för ovanligt för att ha praktisk betydelse. – Fynden är inte alldeles överraskande men att effekten av benmärgstransplantationen har varit så pass dramatisk är överraskande. Det är väl också därför man gått ut med den här nyheten, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet. Idag, 20 månader efter operationen, är patienten fortfarande fri från både leukemi och hiv-smitta.
För första gången i Skandinavien har ett helt hjärta tagits ut och ersatts av ett konstgjort. Det är en 31-årig man som var döende efter en svår icke botbar tvåkammarsvikt sedan ett år tillbaka. – Hans lever- och njurfunktion har förbättrats och han andas själv, men han har en god bit kvar. Det är inget bagatellartat ingrepp han har utsatts för, säger thoraxkirurgen Hans Lidén som var med under operationen. Nu väntar mannen på att få genomgå en hjärttransplantation.
En israelisk forskare, Amir Arav, har lyckats transplantera en grislever efter att den varit nedfrusen. Nu väcks förhoppningar om att processen ska kunna upprepas med mänskliga organ. Nyckeln till framgång var att frysa ned organet mycket långsamt, så att vävnaden inte tog skada. I dag förstörs en lever som har tagits ut ur en människa på 24 timmar. Om det gick att frysa ned organet skulle det underlätta logistiken vid transplantationer. Experter på området betonar dock att det krävs mycket forskning för att avgöra om metoden kan vara användbar för människan.
En ny kartläggning från Donationsrådet visar att det i Sverige bör finnas runt 224 medicinskt lämpliga organdonatorer. Som möjlig donator har man definierat en avliden intensivvårdspatient med pågående respiratorbehandling där total hjärninfarkt fastställs och den avlidne identifierats som medicinskt lämplig som organdonator. År 1989-1991 gjordes förra kartläggningen av antalet möjliga donatorer och då låg siffran på 250-300 per år. Donationsrådet tror att den lägre siffran i den nya studien kan ha att göra med den striktare definitionen av begreppet donator. I Sverige tas varje år organ från runt 135 avlidna människor om hand.
Svårt med dialys på semestern
Många av landets dialysavdelningar är hårt belastade och har därför svårt att ta emot gästpatienter som är i orten på semester. De patienter som behöver dialys kan vara tvungna att stanna hemma eller förkorta sina resor. Gotland och Strömstad är två ställen som anser sig ha plats, men oftast är det svårt att få dialys.
