Knäskada - korsband

Det finns två korsband i knät, ett främre och ett bakre korsband. Dessa säkrar tillsammans med menisken, yttre ledband och muskler, stabiliteten i knät.

Korsbandsskador

Vid sträckning av det främre korsbandet blir knät instabilt, så att skenbenet kan glida framåt i förhållande till lårbenet. Detta sker oftast vid vridningsrörelser i idrott, men det kan även hända vid vardagliga aktiviteter.

Vid sträckning av det bakre korsbandet kan skenbenet glida bakåt i förhållande till lårbenet. Denna skada är mycket ovanligare än sträckning av det främre korsbandet. Medan skador på det främre korsbandet oftast uppstår i idrottssammanhang, krävs värre tillbud, till exempel trafikskador, för att det bakre korsbandet skall förstöras. Vi kommer därför i fortsättningen att koncentrera oss på främre korsbandsskada.

Främre korsbandsskador

Skada på det främre korsbandet uppstår oftast i idrottssammanhang , i en situation där underbenet "står fast" i förhållande till lårbenet. Till exempel kan skadan uppstå i handboll om en spelare i hög fart landar på benet och samtidigt får en knuff. Överkroppen fortsätter då framåt, medan underbenet står fast på golvet. Det kan även röra sig om fotbollstacklingar, där spelaren går in i en tackling med böjt ben eller vid en vridningsrörelse i skidåkning eller badminton. Om korsbandsskadan är kombinerad med meniskskada och/eller skada på yttre ledband, kan det vara nödvändigt att göra en titthålsundersökning (artroskopi) ganska snart efter olyckan.

Om det bara rör sig om en främre korsbandsskada, är det ingen id&eacute att påskynda en titthålsundersökning. Dels för att korsbandsrekonstruktioner, det vill säga nytt korsband, gjorda i tidig fas ofta ger sämre resultat, med sammanväxningar inne i knät med dålig rörlighet som följd, dels för att vissa får så små problem av skadan att det räcker med träning och därmed är en operation onödig.

Om operation där man måste göra korsbandsrekonstruktion är nödvändig, kan man inte bara sy ihop korsbanden igen. Flera undersökningar har visat att man inte har någon nytta av att sy ihop korsbanden. Det ger inte bättre resultat än i fall där man låter bli att operera. Korsbandet läker inte heller av sig självt.

Vilka är symtomen på en främre korsbandsskada?

Ofta känner man en smäll i knät, följt av smärtor. Knät svullnar upp på grund av blödning från korsbandet. Det kommer att göra ont i knät de följande dagarna/veckorna. När det lugnat ner sig i knät, ger själva korsbandsskadan inte några smärtor. Senare är problemet att man känner att benet ger efter/är instabilt. Man får en känsla av bristande styrning av underbenet. Detta kan i sig själv vara mycket irriterande, men det kan också medföra ytterligare skador, till exempel en meniskskada.

Vad kan jag själv göra precis när skadan har skett?

Börja med en så kallad "RICE"-behandling Rest, Ice, Compression, Elevation:

  • Rest: Håll benet så stilla som möjligt. (Vila)
  • Ice: Lägg ett tunt stycke tyg runt knät. Utanpå tyget läggs en ispåse eller något annat kallt och till sist anläggs ett elastiskt bandage utanpå isen.
  • Compression: Det elastiska bandaget ska anläggas så stramt som möjligt.
  • Elevation: Placera benet så högt som möjligt . (Lyft)

Man ska ha is på i cirka 20 minuter till en timme i början.

Låt därefter benet bli undersökt av en läkare.

Ska man alltid opereras?

Nej, det första man ska göra är att se vilken nytta man har av en operation. Detta beror i hög grad på ens aktivitetsnivå, arbete, ålder och inte minst hur stora obehag man har.

Oavsett om man väljer operation eller ej, ska man genomföra ett träningsprogram, där man tränar de muskler som stabiliserar knät. Det finns två orsaker till detta:

Den ena är att vissa efter denna träning känner att knät nu är så stabilt att operation inte är nödvändig. Det är då viktigt att framöver fortsätta träna.

Den andra orsaken är att det är viktigt att knä/muskler fungerar så bra som möjligt i samband med operationen. Efter operationen följer minst 4-6 månaders sjukgymnastik.

Hur går operationen till?

Operationen genomförs på de flesta ställen under inläggning, men kan även göras som dagkirurgi. Man ska antingen ha full narkos eller ryggbedövning (epidural eller spinal). I samband med operationen kommer läkaren att göra en titthålsundersökning av knät för att se om det finns andra skador som behöver repareras samtidigt. Härefter kommer läkaren att välja en av benets egna senor och använda denna till "nytt korsband". Vilken sena som används varierar från sjukhus till sjukhus. Senan sätts därefter in i knäleden, så att dess placering liknar det ursprungliga korsbandet.

Beroende på vilken sena man väljer sätts den fast på olika sätt. Det är inte så att man kan säga att den ena sortens operation är bättre än den andra. På några sjukhus använder man en "gångjärns-skena" efter operationen. Man börjar redan dagen efter operationen att gå. Den första veckan ska man inte gå för mycket, detta för att begränsa svullnaden av knät. Därefter ska man träna i minst 4-6 månader

Lätt löpning, cykling eller simning (crawl), kan man i regel återuppta efter 6-8 veckor. Annan lättare sport får först återupptas efter cirka 6 månader. Mer belastande sport, som till exempel handboll eller fotboll, får först återupptas när skadan är helt läkt, det vill säga när man har återfått full rörlighet och styrka. Man ska dock inte förvänta sig att knät har samma styrka/stabilitet som tidigare. Man ska noga överväga om man ska återuppta dessa former av sport.

Uppdaterad den: 2008-08-29

Författare: Hans Gad Johansen, specialistläkare

Uppdaterare: Mats Halldin, legitimerad läkare och medicinsk chef, Netdoktor.se