Trötthet - orsaker och behandling

Trötthet är ett begrepp som är svårt att definiera, eftersom alla människor har sin egen uppfattning om vad det är att vara trött. Alla är trötta då och då, vilket vanligtvis beror på sömnbrist.

Sjukdom kan också göra att man blir trött. Plötsligt, eller gradvis, behöver man mer och mer sömn och när man är vaken känner man sig trött och håglös. Trötthet är också vanligt när man känner sig ledsen och deprimerad. Trötthet kan även bero på bristfällig sömnkvalitet (trots upplevd god sömn), och kan exempelvis orsakas av tung snarkning, som kan förekomma tillsammans med obstruktion av andningsvägarna under sömn, så kallad sömnapné.

Hur mycket sömn behöver man?

Sömnbehovet varierar mycket från person till person, men det minskar vanligtvis hela livet.

Små barn behöver ofta mycket sömn. Under de första åren kan sömnbehovet vara upp till 16 timmar per dygn. Behovet avtar långsamt under barndomen, men de flesta skolbarn behöver minst 10-12 timmars sömn för att vara pigga på dagarna. En lång, oavbruten sömn verkar ha en gynnsam effekt både på koncentrationsförmågan och på barnets immunförsvar.

I vuxen ålder behöver de flesta omkring 6-8 timmars sömn, men det är stor skillnad mellan olika personer. Äldre kan ofta klara sig med ännu mindre sömn.

Vilka sjukdomar kan ge trötthet?

Blodbrist (anemi) är en vanlig orsak till trötthet. Blodbrist på grund brist på järn ses ofta hos menstruerande kvinnor. Menstruationen gör att man varje månad förlorar blod och därmed järn, varför behovet av järn ökar. Andra orsaker till järnbrist är graviditet, järnfattig kost och tarmssjukdomar som ger ett generellt nedsatt näringsupptag i tarmen - till exempel glutenintolerans (celiaki) och Crohns sjukdom. Järnbrist utan någon förklaring ska alltid undersökas av läkare, eftersom orsaken kan vara små sår i tarmen på grund av polyper eller cancer. Blodbristen kan också bero på brist på folsyra eller vitamin B12.

Infektioner kan ge trötthet. Det är helt normalt att man är trött om man drabbats av en infektionssjukdom. Efter att ha haft influensa är man ofta trött ett par veckor.

Några sjukdomar märker man kanske inte så mycket av, utöver själva tröttheten. Några av dem är:

  • Körtelfeber (mononukleos).
  • Borrelia (en sjukdom som man kan få efter fästingbett).
  • HIV.
  • Depressioner kan visa sig som trötthet. Det är vanligt att man känner sig trött om man går igenom en känslomässigt tung period i sitt liv.
  • Det kan vara en del av en sorg- eller krisreaktion.
  • Man skall speciellt lägga märke till om tröttheten alltid kommer under vintern, eftersom det kan vara tecken på vinterdepression, som man idag kan behandla effektivt.
  • Cancer. De flesta cancerformer gör att man blir trött. Därför är det viktigt att man söker läkare om man under en period upplever trötthet som man inte kan hitta någon förklaring till. Cancer följs ofta av aptitlöshet och viktnedgång.
  • Störningar i ämnesomsättningen (som hypotyreos). Vid för låg ämnesomsättning kan behovet av extra sömn ofta vara mycket uttalat. Om man tror att man har för låg ämnesomsättning är det viktigt att bli undersökt av en läkare, eftersom det finns bra, effektiv medicin mot sjukdomen. För hög ämnesomsättning (hypertyreos) kan paradoxalt nog också visa sig som trötthet. Man kan då inte få ro att sova, pulsen är ofta hög och man känner sig innerst inne trött och håglös. Här finns också goda behandlingsmöjligheter.
  • Diabetes kan också visa sig som trötthet. Diabetes ska diagnostiseras och behandlas för att inte förvärras. Diagnosen kan ställas med hjälp av ett blodprov och behandlingen kan anpassas så att förändringarna i ens liv blir så små som möjligt. Diabetes ger också andra symtom - man blir törstig och behöver kissa ofta.

Utöver de ovanstående finns det en lång rad tillstånd som också karaktäriseras av trötthet. Bland annat kroniskt trötthetssyndrom, som är ett tillstånd med oförklarlig, uttalad trötthet. Det finns inget test som med säkerhet kan fastslå om man lider av kroniskt trötthetssyndrom. Principen idag är att det är en så kallad uteslutningsdiagnos, vilket betyder att man kan ställa diagnosen när man uteslutit alla andra orsaker.

Vad kan man själv göra?

Det du själv kan göra omedelbart för att avhjälpa din trötthet är först och främst att leva hälsosamt äta rätt, motionera och sova tillräckligt. Vitaminer och mineraler behövs för många processer i din kropp och det är inte svårt att täcka sitt dagsbehov om man äter en ordentlig, allsidig kost som motsvarar de vanligaste kostråden.

Man kan även känna sig trött om man rör sig för lite. Att bryta mönstret kan vara besvärligt om man inte är van att röra på sig överhuvudtaget. Man kan börja med att gå långa promenader. Det bästa är att hitta en motionsform där man rör på hela kroppen, särskilt de muskler som man kanske spänner under dagen.

Vad ska man göra om tröttheten har blivit ett problem?

Ta reda på om tröttheten beror på sömnbrist.

Om detta är uteslutet och tröttheten har varat i mer än fyra veckor kan man fundera över om tröttheten kan bero på någon av de beskrivna orsakerna. Fortsätter tröttheten bör man kontakta läkare, vilket är särskilt viktigt om du har andra symtom som:

  • Svettningar på natten.
  • Bleka slemhinnor.
  • Blod i avföringen.
  • Svullna lymfkörtlar.
  • Uttalad törst eller andra symtom, som uppstått under sista tiden.
  • Uttalad snarkning, förknippad med att snarkaren inte upplever sig som utsövd.

Tröttheten kan bero på ett allvarligt tillstånd, men orsaken kan också vara lätt att behandla.