Snarkning och sömnapnésyndrom

Snarkning är ett ljud som bildas när muskulaturen som normalt håller luftvägarna öppna slappnar av i sömnen. Utrymmet som luften passerar genom blir då smalare. Ljudet uppstår genom vibrationer i mjuka gommen och de övre luftvägarna.

Det är vanligare hos män än hos kvinnor och ökar med åldern. Det är vanligare vid övervikt och fetma. Ungefär 20 procent av alla vuxna snarkar. Snarkning kan verka mycket störande för andra personer som delar sovrum, men är i sig ett harmlöst tillstånd.

Vad är obstruktiv sömnapné?

  • Andningsuppehåll på minst 10 sekunder, minst 5-10 gånger per timme.
  • Minst 4 procent nedsättning av blodets syresättning vid andningsuppehåll.
  • Uttalad trötthet eller sömnighet dagtid som inte kan förklaras bättre av andra orsaker.

Ibland kan de muskler som styr tungan och mjuka gommen slappna av så mycket att luftvägarna täpps till fullständigt och andningen förhindras. Uppskattningsvis var tionde person som snarkar har också andningsuppehåll i sömnen. Om andningsuppehållen är tillräckligt långvariga sjunker blodets syresättning. Om de sker upprepade gånger under natten leder det till försämrad sömnkvalitet och uttalad trötthet dagtid. Nedsatt koncentrationsförmåga, nedstämdhet, morgonhuvudvärk, retlighet och minskad sexualdrift eller impotens kan också förekomma som en följd av den störda sömnen.

Är obstruktiv sömnapné farligt?

När luftvägarna faller ihop ökar andningsarbetet och den som snarkar vaknar till med en högljudd snarkning eller flämtning. Uppvaknandet räcker för att öppna luftvägarna igen, men personen somnar som regel om utan att ha något minne av detta. Någon gång kan uppvaknandet ske innan luftvägarna öppnats helt, vilket kan ge en kvävningskänsla.

Det finns ingen anledning att väcka den som snarkar när denne får ett andningsuppehåll, det sker automatiskt.

Patienter med OSA har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom (högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke) och ökad olycksbenägenhet i trafiken. Dagtröttheten kan i uttalade fall bli så svår att personen kan somna under ett samtal, bakom ratten eller mitt i en måltid. Dessutom medför sjukdomen en minskad livskvalitet. Det är därför viktigt att uppmärksamma problemet och ta upp det med sin läkare.

Vilka får sömnapnésyndrom?

Det finns ett antal kända riskfaktorer:

  • Snarkning
  • Övervikt
  • Manligt kön
  • Ålder
  • Rökning
  • Kort käke
  • Förstorade tonsiller, näspolyper, sned nässkiljevägg
  • Alkohol och sömnmediciner.

De flesta riskfaktorer kan förklaras av att de bidrar till att göra luftvägarna smalare/trängre, så att det finns mindre marginal från snarkning till andningsuppehåll. Övervikt och fetma är kanske de viktigaste, 75 procent av OSA patienter är överviktiga. Om överskottsfett lagras på halsen bidrar det till att göra luftpassagen trång. Detta är vanligare vid en manlig typ av fettfördelning, det vill säga bukfetma, vilket kan förklara varför fler män än kvinnor snarkar och har OSA. Med åldern blir luftvägarna smalare och vissa personer är födda med smala luftvägar. Detta ger inga symtom i vaket tillstånd, men ju fler riskfaktorer som förekommer samtidigt, desto större är risken. Sömnvanor har betydelse också, framförallt förvärras symtomen av att sova i ryggläge.

Rökning retar luftvägarna och förvärrar symtomen. Alkohol och ibland sömnmediciner kan ge en djupare, sömn med onormalt avslappnad muskulatur vilket ökar risken betydligt.

Du kan ofta märka att personer har OSA. Om du lyssnar på dem medan de sover, hör du en snarkning, följd av en kort tystnad. Kanske hör du att de frustar ljudligt eller flämtar till innan de börjar andas på nytt.

Hur ställs diagnosen sömnapnésyndrom?

Vid misstanke på sömnapnésyndrom görs en utredning. Förutom vanlig kroppsundersökning och kartläggning av sjukhistoria görs sömnregistrering med hjälp av bärbar utrustning som används under en natt i hemmet. Denna mäter kroppsläge och andningsrörelser, luftflöde i näsan och snarkljud, pulsen och blodets syremättnad.

Vad kan det annars vara?

Andra orsaker till onormal dagtrötthet kan vara för lite sömn av många andra orsaker. Skiftarbete, psykiska besvär, överkonsumtion av kaffe, alkohol eller sömnmedel, eller kanske bara sena vanor kombinerat med tidiga morgnar.

Det förekommer andra mer sällsynta former av sömnrubbningar och andningsstörningar som utesluts genom den utredning som görs.

Hur behandlas sömnapnésyndrom?

Det finns flera livsstilsfaktorer som förvärrar läget vid OSA. Det betyder att det finns mycket du kan påverka själv för att må bättre. Detta är viktigt även om du får annan behandling också.

  • Viktnedgång. Den starka kopplingen till övervikt och de resultat från den forskning som finns i dag talar starkt för att detta är den viktigaste och sannolikt effektivaste åtgärden. Men, det tar tid att gå ner i vikt på ett bra sätt och det är inte klargjort ännu om viktnedgång kan bota alla när de väl fått sina symtom. Därför bör viktreduktion alltid kombineras med andra åtgärder.
  • Rökstopp. Att sluta röka ger mycket stora hälsovinster, även utan OSA. Ta vara på de hjälpmedel som finns.
  • Sömnvanor. Se till att få så bra sömn som möjligt. Ge dig tid att sova ordentligt!
  • Undvik ryggläge om du kan. Det finns olika tips för hur du kan träna att inte sova på rygg. Ett exempel är att sova med en mjuk ryggsäck som är väl fastspänd på ryggen med en kudde i som gör det omöjligt att vända sig på rygg.
  • Vidga näsan. Enkla hjälpmedel finns att köpa på apoteket.
  • Var försiktig med alkohol och sömnmedel.

Vad kan din läkare göra?

  • Det finns i dag inget läkemedel som hjälper mot OSA.
  • Om du inte lyckas påverka din vikt, fråga vad din läkare kan hjälpa till med.
  • Bettskena som hjälper till att föra fram underkäken och hålla luftvägarna fria. Den görs av tandläkare och kan ge bra effekt både mot snarkning och OSA hos vissa patienter.
  • CPAP (Constant positive airway pressure): Vid behandling med CPAP sover patienten med en näsmask som via en slang är kopplad till en liten elektrisk kompressor. Den ger ett luftflöde som innebär att patienten andas hela tiden mot ett visst övertryck. På det sättet blir lufttrycket inne i luftvägarna högre än lufttrycket i rummet, vilket förhindrar att luftvägarna kan falla samman. När CPAP-behandling fungerar väl upplever många patienter en påtagligt förbättrad sömnkvalitet och känner sig piggare dagtid.
  • Operation. Att ta bort förstorade tonsiller och polyper kan vara till hjälp. Det är mest effektivt för barn med sömnapné. Operation för att på olika sätt vidga luftvägarna kan vara av värde även för vuxna, i synnerhet vid felställningar eller missbildningar i käkar eller svalg, men det är sällan ett förstahandsalternativ.