Ryggvärk, ryggskott och ischias

Att ha ont i ryggen är mycket vanligt. En tredjedel av Sveriges befolkning drabbas varje år av ryggsmärta. Ryggvärken kan uppstå akut eller upplevas som kronisk, då smärtan varar under minst tre månader.

Ofta beror ryggvärken på spända muskler, muskelfästen eller leder men kan också uppkomma om en nerv, ryggdisk eller ryggkota påverkas.

Smärtan kan uppstå vid felaktig rörelse eller akut felbelastning av ryggen, till exempel vid tunga lyft med fel bärställning. Värk i ryggen kan också uppkomma efter en längre tids påfrestning, till exempel genom felaktig arbetsställning, övervikt, graviditet, stillasittande livsstil och stress.

Ryggvärk känns olika för olika personer och varierar även beroende på orsak. Smärtan kan vara akut och skärande eller långsamt molande. Om värken strålar ner längs ryggraden och ner i höften och benen beror det oftast på problem i ischiasnerven i ryggraden .

Läkare brukar dela in ryggvärk i fyra olika undergrupper:

  • Rygginsufficiens (ryggsvaghet)
  • Lumbago (ryggskott)
  • Ischias
  • Lumbago- Ischias

De olika tillstånden skiljer sig beroende på orsak, symptom och behandling.

Rygginsufficiens orsakas ofta av defekter i diskarna mellan kotorna och kan uppkomma vid fel kroppshållning på grund av svaga och otränade muskler, vid tung belastning samt vid inaktivitet eller övervikt.

Ryggskott (lumbago) kan inträffa vid en hastig och/eller felaktig rörelse i kombination med försvagad rygg. Den akuta smärtan orsakas av på en låsning mellan två angränsande ryggkotor.

Ischias kan orsakas av ett diskbråck i ryggraden som trycker på och komprimerar en nervrot som löper ned i underlivet och benen.

Riskfaktorer för att drabbas av ryggskott och ischias är, förutom ärftlig påverkan, övervikt, inaktivitet och rökning.

Även osteporos (benskörhet) kan bidra till ryggskott och ischias.

Symtom på olika former av ryggvärk

Rygginsufficiens

  • Trötthet
  • Långdragna molande, obehagskänsla eller smärta i ländrygg
  • Stelhet och svaghet i ländrygg

Ryggskott

  • Svår värk i ländrygg, eventuellt med utstrålning i höfter och ljumskar
  • I&nbspakut skede framkallar all form av rörelse smärta
  • I kroniskt skede orsakar ryggbelastande rörelser smärta

Ischias

  • Utstrålande smärta i ena eller båda benen
  • Känslobortfall eller känselnedsättning i ena eller båda benen

Ryggskott- Ischias

  • Symtom som vid lumbago eller ischias

Utredning av ryggvärk

Diagnos ställs av allmänläkare eller ortoped efter symptombild. För att ta reda på vilken typ av ryggvärk det rör sig om undersöks reaktion (eventuell smärta) vid beröring/tryck, ryggens utseende och känselförmåga samt reflexer i benen.

Läkaren/ortopeden utreder också patientens smärtbild och livssituation, såsom arbetsställning och eventuell stress.

Om mer omfattande utredning behövs kan ryggen röntgas via skelettröntgen eller datortomografi. Detta görs främst vid olycksfall eller för att utesluta eventuell påverkan av tumör eller infektion. Det är dock sällsynt att ryggvärken beror på tumör eller andra allvarliga sjukdomar.

Behandling av ryggvärk

Behandlingen ser olika ut beroende på vilken form av ryggvärk det gäller och beroende på vem som har drabbats.

Skräddarsydd ryggbehandling kan ges av läkare med specialutbildning i ortopedi, alternativt av sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat med specialutbildning. Vid ischias eller diskbråck gäller dock specifik behandling.

I ett första skede kan receptfria värktabletter hjälpa. De kan göra så att det går att röra på ryggen så att den återhämtar sig bättre. Värktabletter med paracetamol är bra att börja med, hjälper inte de kan man pröva med antiinflammatoriska värktabletter med ibuprofen.

Sök läkarvård om ryggvärken inte har försvunnit inom en vecka.

Vid ryggskott:

  • Fysisk aktivitet är bra, sängläge rekommenderas bara vid svårt, akut läge. Att stå och ligga är bättre än att sitta.
  • Framåtböjda positioner samt tunga och vridna lyft bör undvikas.
  • Receptfria värktabletter kan hjälpa (se ovan i stycket om behandling).
  • Behandling hos naprapat, kiropraktor och akupunktur kan hjälp vid akut skede.
  • Sjukgymnast kan därefter ge genomgång av lämpliga ryggövningar.
  • Lugna promenader kan lindra (kan dock vara svårt i ett första, akut skede).
  • Aktiv sjukskrivning rekommenderas, det vill säga att personen med ryggskott bara delvis är sjukskriven och arbetar så gott det går (vid skrivbordsarbete är det till exempel bra att stå upp, vid upphöjt skrivbord).
  • Efter att ryggskottet har läkt ut är det viktigt att stärka ryggen (och stödjande muskler som magen och benen) genom regelbunden styrketräning.

Förebyggande ryggvård

All form av regelbunden fysisk aktivitet är bra för att stärka ryggen. Specifik styrketräning för rygg, men även för avlastande muskulatur som mage och ben, är speciellt bra. Det är dock viktigt att få ett grundligt stryrketräningsprogram av välutbildad sjukgymnast eller personlig tränare. Därefter går det bra att träna på egen hand. Tänk på att lyssna på kroppen, träna inte om ryggen känns öm, stel eller smärtar. Gör rörelserna långsamt och med rätt belastning.

Varva styrketräningen med lågintensiv träning som till exempel promenader och högintensiv, konditionsinriktad träning, som till exempel cykling, simning och aerobics/gympa.

Motion som fokuserar på rörlighet och balans, som till exempel dans, ashtangayoga och pilates är också bra för ryggen.

Sträck gärna igenom kroppen genom ryggstretchövningar varje dag, till exempel fem minuter morgon och kväll. Hör med din sjukgymnast, personliga tränare eller personal på motionsanläggning för mer information om stretchövningar för ryggen.

Att hitta sätt att hantera stress på kan också vara värdefullt för att förebygga ryggproblem. För en del passar meditation, yoga eller annan form av lugn träning bra medan andra föredrar att läsa en bok, ta en promenad eller ett varmt bad.

Tips och råd vid ryggvärk

  • Se till så att du har rätt arbetsställning. Ta gärna hjälp av ergonom eller sjukgymnast för rätt inställning av skrivbord och&nbspstol.
  • Vid stillasittande jobb- rör på dig minst en gång i timmen. Kanske kan du träna eller ta en promenad under lunchen?
  • Ha bra skor då du motionerar och promenerar samt till vardags.
  • Använd ryggsäck istället för handväska, det är mer skonsamt för ryggen och ger rätt balans.
  • Tillämpa rätt bärställning vid alla lyft, stå rakt framför föremålet du ska lyfta, bär nära kroppen med rak rygg och böjda ben. Vrid aldrig kroppen under lyftet.
  • Städa rätt. Böj hellre knän istället för ryggen då du dammsuger, ha tillräckligt lång dammsugarslang, mopphandtag etc. och håll inte för långt ner.
  • Sitt bra. Ha inte alltför mjuk eller låg TV-soffa/fåtölj. Använd gärna specialkudde för svanken vid långa resor, på bio och teater.
  • Sluta röka. Tobaksrökning kan försämra näringsförsörjningen i ryggdiskar och ryggmuskulatur.

Uppdaterad den: 2006-07-25

Författare: Stina Nordqvist, journalist