I samband med värmeböljor är det personer som vårdats på sjukhus för till exempel diabetes, psykisk sjukdom eller kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, som löper större risk att dö, skriver Dagens Medicin på nätet.
– När en längre värmebölja inträffar är det troligt att de som redan har en dålig hälsa eller lever i en svår situation kommer att drabbas särskilt hårt, säger utredaren Ida Knutsson i ett pressmeddelande.

Enligt en rapport från Statens folkhälsoinstitut är antalet dödsfall 90 procent högre än normalt efter en veckas värmebölja bland personer som tidigare vårdats på sjukhus för psykisk sjukdom, exempelvis för dem som vårdats för demenssjukdomar. Dödligheten har ökat med 60 procent efter sju dagars värmebölja, för personer som vårdats på sjukhus för KOL. Rapporten pekar på att värmeböljands längd helt enkelt har stor betydelse för hur mycket dödligheten ökar, skriver Dagens Medicin.

Det är inte ovanligt att rökare säger att de behöver en cigarett för att komma ner i tempo och minska stressen. Men enligt ny forskning är detta helt fel och studieresultaten visar att genom att fimpa för gott kan man bli mindre stressad.

Forskarna bakom studien har följt närmare 500 personer som försökte sluta röka. När personer följdes upp visade det sig att de som höll sig ifrån cigaretterna under ett års tid upplevde att de var mindre stressade, medan de som fortsatte inte märkte någon förändring. Studien stödjer därmed idén om att beroendet av cigaretter är en kronisk stress, enligt forskarna.

I och med rökförbudet på allmänna platser i Storbritannien, som infördes 1 juli 2007, har 1 200 färre hjärtattacker inträffat det första året, och sparade motsvarande 105 miljoner kronor i sjukvårdskostnader.

Enligt en analys, som bygger på statistik över hur många som kommit in på akutmottagningarna på sjukhus över hela England från juli 2002 till september 2008, sjönk antalet hjärtattacker under det första året med rökförbud med 2,4 procent. Det visar en studie som publiceras i British Medical Journal.

Enligt en brittisk studie kan passiv rökning medföra ökade risker för både psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar bland vuxna, skriver Dagens Medicin. Det är vida känt att det är skadligt för den fysiska hälsan att utsättas för passiv rökning, men hur den mentala hälsan påverkas är ett relativt outforskat område. Men nu har forskare vid University College London, Storbritannien, genomfört en studie för att undersöka kopplingen mellan mental hälsa och exponering för passiv rökning.

Totalt omfattar studien 5 560 vuxna icke-rökare samt 2 595 rökare. Deltagarnas mentala hälsa utvärderades med hjälp av ett frågeformulär och inskrivningar inom den psykiatriska vården följdes upp under en sexårsperiod. Ingen av deltagarna hade tidigare varit inskrivna på sjukhus för psykisk ohälsa. Forskarna analyserad nivåerna av cotinin, en nedbrytningsprodukt av nikotin och en biomarkör för tobaksrök, i deltagarnas saliv och de fann att icke-rökare med höga exponeringsnivåer av passiv rökning löpte högre risk att vara drabbade av psykisk ohälsa jämfört med dem som inte hade några spår av cotinin.

Vid uppföljningsperiodens slut hade totalt 41 av deltagarna skrivits in på en psykiatrisk klinik. Studieresultaten visar att både rökare och icke-rökare som exponerats för höga nivåer av passiv rökning hade skrivits in i högre utsträckning för bland annat depression eller schizofreni än icke-rökare med låga exponeringsnivåer. Enligt forskarna är det här första gången som en prospektiv, framåtblickande, studie visat ett samband mellan passiv rökning och försämrad psykisk hälsa.

Kraven på rökfrihet inför operation på universitetssjukhuset i Umeå utökas. Från och med i höst måste personer som ska opereras för bland annat åderbråck i benen fimpa innan operation.

Det har sedan tidigare varit ett rökstopp på ortopediska kliniken på universitetssjukhuset och från och med den 6 september i år införs samma stopp i samband med vissa kärlkirurgiska operationer. En patient som ska opereras måste vara rökfri två månader före och efter operation för att minska riskerna för komplikationer.

Rökstopp är det mest effektiva sättet för att undvika att drabbas av lungsjukdomen kol (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Enligt en avhandling från Umeå universitet kan immunförsvaret, som skyddar mot tobaksrökens skadliga effekter, vara aktiverat upp till fem år efter rökstoppet.

Kroppens immunförsvar som aktiveras hos rökare för att skydda kroppen spelar en betydande roll vid kol. Och det är särskilt T-lymfocyter, en viss typ av vita blodkroppar, som har särskild betydelse. Nu framkommer det i avhandlingen från Umeå att mönstret av T-lymfocyter är förändrat hos personer som röker och hos de med kol.

Kol orsakas i de allra flesta fall av långvarig rökning. Enligt Världshälsoorganisationen WHO finns det en risk att kol kommer att vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2030.

Antalet cancerfall kan med relativt enkla metoder halveras. Det visar en ny stor svensk forskningsstudie.
– Med inte så komplicerade, rentav enkla medel, kan man få jättestora effekter. Vi pratar om halvering av antalet cancerfall, säger Alicja Wolk, professor vid Karolinska Institutet, till Ekot.

Forskarna har följt totalt 25 000 svenska kvinnor under en tidsperiod av 11 år och de har sett tydliga samband mellan fem faktorer och risken att utveckla cancer. Dessa fem faktorer är kost, rökning, alkohol, kroppsvikt och fysisk aktivitet. Forskarna menar dock att man inte behöver vara någon extrem renlevnadsmänniska för att kraftigt minska risken att drabbas, men rökning bör man låta bli. Men när det gäller kost, räcker det att man har någorlunda bra kost, och vad gäller alkohol så är det okej att ta ett glas då, men i måttliga mängder.

Alicja Wolk berättar till Ekot att ett par kilos övervikt inte heller gör någon stor skillnad. Det viktiga är att man inte är fet, det vill säga har ett BMI, Body Mass Index, över 30. Enligt studien är däremot fysisk aktivitet desto viktigare. För att uppnå den halverade risken krävs det en timmes motion om dagen. Men det viktigaste budskapet med studien är att man inte behöver leva på något extremt sätt för att uppnå stor effekt och kraftigt minska risken att få cancer, menar Alicja Wolk.
– Det är intressant att man inte behöver vara någon sorts asket för att minska risken för cancer, säger hon till Ekot.

Patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, som behandlas med betablockerare löpte lägre risk för förtida död jämfört med patienter utan behandlingen. Det framkommer i en ny studie, gjord av holländska forskare vid universitetet i Utrecht. Läkemedel av typen betablockerare, som normalt används vid till exempel hjärtsvikt och högt blodtryck, ska användas med försiktighet hos patienter med KOL och andra obstruktiva lungsjukdomar.

Forskarna bakom studien analyserade data om 2 240 patienter med KOL som behandlades inom primärvården i Nederländerna. Under en uppföljningstid på drygt 7 år hade 31 procent av studiedeltagarna dött och 47 procent hade haft minst en försämringsepisod i sjukdomen. De 30 procent av patienterna som behandlades med betablockerare löpte en mindre risk att avlida eller försämras. Riskminskningarna var 32 och 29 procent för att dö respektive drabbas av minst en försämringsepisod. 

Studien som publicerats i tidskriften Archives of Internal Medicine, har blivit kommenterad av två forskare vid University of British Columbia i Vancouver, Kanada. Dessa skriver att fynden kan innebära nytt hopp för KOL-patienter. Men de påpekar samtidigt att resultaten möjligen kan förklaras av andra faktorer, som att friskare patienter i större utsträckning kan ha behandlats med betablockerare. De efterlyser därför randomiserade studier för att bekräfta fynden i den holländska studien.

Sedan rökstoppet infördes på svenska krogar för fem år sedan så har hälsan hos de krog-anställda blivit allt bättre. Nu funderar Statens folkhälsoinstitut på att införa samma rökstopp på uteserveringar, hemtjänsten, lekplatser och tågperronger. Folkhälsoinstitutet pekar nu på andra personalgrupper som utsätts för rök på jobbet, och det handlar särskilt om personer som arbetar inom hemtjänsten.
– Det är väldigt mycket kvinnor som berörs av detta. Men det är ingen opinionsstark grupp som kan göra sin röst hörd. Varför ska de som tar hand om våra sjuka och äldre utsättas för passiv rökning när inga andra gör det? Säger Åsa Lundquist, projektledare för Nationella tobaksuppdraget vid Statens folkhälsoinstitut.

I hemtjänsten kolliderar arbetsmiljölagen, det vill säga de anställdas rätt att slippa rök på jobbet, med vårdtagarens rätt att röka hemma. Vissa kommuner löser detta problem genom att skicka anställda som själva röker till rökarna. Enligt en undersökning från förra året som Folkhälsoinstitutet hänvisar till, ställer sig 70 procent av svenskarna bakom ett rökförbud på uteserveringar. Och på kommunal nivå håller man på att införa förbud mot rökning på arbetstid. Snart har hälften av landets 290 kommuner infört stoppet.

Läkemedlet roflumilast har nu fått klartecken från EU för behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Det beskedet gav EU: s läkemedelsmyndighet EMA i fredags. Tablettläkemedlet roflumilast (Daxas) är det första läkemedlet i en ny klass som dämpar inflammatoriska processer genom att hämma enzymet fosodiesteras-4.

Utlåtandet om läkemedlet gäller underhållsbehandling av svår KOL associerad med kronisk bronkit hos patienter som haft upprepade försämringsepisoder. Tanken är att behandlingen ska ges som tillägg till luftrörsvidgande inhalationsläkemedel.
Innan läkemedlet kan börja säljas på svenska apotek måste även EU-kommissionen ge ett officiellt godkännande.