Du är här: Hem » Psoriasis » Artiklar » Psoriasis

Psoriasis

Psoriasis är en kroniskt återkommande hudsjukdom med ett förlopp som varierar från en lätt psoriasis, där patienten inte nödvändigtvis märker av sjukdomen, till en så svår psoriasis att den kan vara socialt invalidiserande.

Psoriasis smittar inte och kan drabba människor i alla åldrar, men börjar vanligast mellan 10-30 årsålder.

Orsaker till psoriasis

Psoriasis ger röda, fjällande utslag. Plackpsoriasis är den vanligaste formen.

Man känner ännu inte till den exakta orsaken till sjukdomens uppkomst. Sjukdomen uppträder familjärt, det vill säga att det är större sannolikhet att utveckla psoriasis om någon redan har psoriasis i familjen. Hur psoriasis ärvs är inte helt kartlagt, men man räknar med att man oftast måste ha psoriasisanlag från båda föräldrarna för att själv få sjukdomen. Man kan dock ha anlaget utan att någonsin utveckla psoriasis och många psoriatiker känner inte till någon i släkten med sjukdomen.

Utsätts du för ett eller flera av en rad stimuli, som till exempel halsfluss orsakad av streptokocker, vissa läkemedel eller en lokal hudirritation eller hudåkomma, kan det utlösa ett psoriasisutbrott om du har det nödvändiga anlaget. Allvarlig stress, framför allt av typen livskris, kan utlösa och kraftigt påverka psoriasis.

Omkring 30 procent av psoriatikerna utvecklar så kallad psoriasisartrit i flera av kroppens leder. I första hand drabbas ofta fingrar och tår, och i flera fall även stora leder. Många gånger får man även en inflammation i muskelfästen runt lederna, senfästen och senhinnor (benämns ofta psoriasisartropati eller -entesit), vilket kan vara minst lika besvärligt. Diagnosen bygger på en klinisk undersökning, där kombinationen av hudpsoriasis och de speciella ledbesvären upptäcks. Dessutom kan vissa blodprov (av så kallade inflammationsmarkörer) samt röntgenfynd stärka diagnosen ifall typiska förändringar noteras.

Symtom vid psoriasis

Nedanstående är de vanligaste typerna av psoriasis. Observera att det är vanligt med övergång mellan typerna.

Plackpsoriasis

Plackpsoriasis är den vanligaste formen av psoriasis. Den startar oftast med små röda knottror eller lite större fläckar (plack). Områdena växer gradvis och börjar fjälla. Plackpsoriasis kan förekomma på hela kroppen, men drabbar speciellt armbågarna, knäna, stjärten och hårbotten. Plackpsoriasis finns oftast på samma ställe på båda kroppshalvorna (symmetri). Det är vanligt att placken uppkommer i ärr eller sår. Sjukdomens svårighetsgrad varierar. Minst 50 procent av patienterna har klåda, som ofta är måttlig, men tidvis kan vara svår.

Nagelpsoriasis

Nagelpsoriasis visar sig ofta som små fördjupningar i naglarna, liknande fördjupningarna i en fingerborg. Naglarna kan bli så hårt angripna att de förtjockas, smulas sönder och faller av. Nagelpsoriasis misstolkas ofta som nagelsvamp, vilket kan uteslutas med hjälp av en odling från nageln. Nagelpsoriasis är besvärligt, och riktigt effektiv behandling saknas (så kallade biologiska läkemedel eller methotrexat kan dock hjälpa).

Invers psoriasis

Invers psoriasis är psoriasis i hudveck, såsom armhålor, under brösten, i hudveck på magen, omkring ljumskarna och på stjärten. Istället för fjällande hudutslag ses röda irriterade plack.

Guttat psoriasis

Guttat psoriasis är en speciell psoriasisvariant som ofta utlöses akut efter en streptokockhalsfluss. Det uppstår droppliknande, fjällande fläckar över hela kroppen. I många fall läker tillståndet ut efter några veckors behandling, men det kan återkomma om man får halsfluss i framtiden, eller ibland övergå i en kronisk plackpsoriasis.

Psoriasis i hårbotten

Psoriasis i hårbotten kan vara svår att skilja från svamp i hårbotten och mjälleksem (seborroiskt eksem). Ibland kan psoriasis från hårbotten sprida sig till ansiktet på huden nära hårbotten, men relativt sällan mitt i ansiktet. Enstaka torra fläckar på ögonlocken förekommer dock.

Pustulös psoriasis

Pustulös psoriasis kan förekomma som en ganska ovanlig psoriasisvariant, där det förutom de sedvanliga hudutslagen bildas vita vätskefyllda blåsor i huden (pustler). Pustler kan också hos vissa utlösas av feta krämer, starka kortisonkrämer och solljus.

Vanligare är dock så kallad Pustulosa palmoplantaris (PPP) med vita pustler (som är sterila, det vill säga att de inte innehåller bakterier) på handflator och fotsulor. Denna variant drabbar nästan uteslutande rökare. Ibland kan PPP läka ut efter några månader, men ofta är det en svårbehandlad åkomma, som varar i flera år.

Samsjuklighet och psoriasis

Ledbesvär, så kallad psoriasisartrit, kan utvecklas hos cirka 25-30 procent av de med psoriasis. Det finns inget enkelt samband mellan hur svår hudpsoriasis man har och risk för ledsjukdom. Man kan ha mycket utbredda utslag och ändå inte få ledsjukdom och vice versa. Psoriasis på naglarna är vanligt vid psoriasisartrit.

På senare år har man också uppmärksammat samband mellan framför allt svår psoriasis och risk för metabola sjukdomar som övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes (som i alla ökar risken för hjärt-kärlsjukdom). Orsaken till detta samband är inte helt klarlagd, men möjligen beror det på en kombination av livsstilsfaktorer och inflammation. Man diskuterar om man skulle kunna minska risken för hjärt-kärlsjukdom och de metabola sjukdomarna (se ovan) genom att effektivt behandla psoriasis. Oavsett detta, bör man förändra en negativ livsstil (som rökning och övervikt) – även för att undvika/lindra sin psoriasis.

Hur ställs diagnosen psoriasis?

Diagnosen ställs vanligtvis utifrån sjukdomsbilden. I vissa fall kan dock utslagen vara så diskreta, speciellt hos barn, att det kan ta flera år innan till och med en erfaren hudläkare är säker på diagnosen. Det finns inget bra blodprov för att ställa diagnosen och man har sällan nytta av hudprov.

Behandling av psoriasis

Behandlingen bör planeras av läkare i nära samråd med patienten och kan vara antingen utvärtes (krämer) eller invärtes (tabletter), beroende bland annat på psoriasispatientens ålder, hälsotillstånd och psoriasisens karaktär.

Man använder i stor utsträckning behandling med ultraviolett ljus på hudmottagningar eller speciella behandlingsanläggningar för psoriasis. Vanligt solarium har dock ingen effekt på psoriasis.

Det forskas intensivt för att upptäcka nya behandlingsmetoder för psoriasis (en lång rad läkemedel utvecklas framför allt mot svår psoriasis) och det kommer ständigt nya rön om vad som kan lindra sjukdomen.

Framtiden ser ljus ut, och i takt med att vi förstår mer om sjukdomens orsaker och vad som skiljer olika former av psoriasis, så kommer behandlingen att kunna göras mer specifik och målinriktad.

Läkemedel mot psoriasis

Mjukgörande krämer är ofta lämpligt som komplement eller som enda behandling vid lindrig psoriasis.

Utvärtes kortisonberedningar av olika styrka är lämpligt till ansikte, hudveck, hårbotten eller vid svår klåda. Observera att endast svaga kortisoner (hydrokortison) bör användas i ansiktet.

D-vitaminpreparat fanns tidigare som ensampreparat, men ingår numera som beståndsdel i kombination med stark kortison som salva till kroppen eller gel till hårbotten.

Tjärhaltiga preparat för utvärtes behandling kan hjälpa, och används framför allt som schampo till hårbotten.

Så kallade immunhämmande eller immunmodulerande medel, ofta som tabletter eller injektioner, används för behandling av svår psoriasis. Äldre läkemedel mot psoriasis är Methotrexate®, Neotigason® eller Sandimmun®.

Biologiska läkemedel har ofta mycket bra effekt vid psoriasis. Biologiska läkemedel är ett samlingsnamn på läkemedel av humant ursprung, det vill säga läkemedel som är kopior av eller som liknar kroppsegna ämnen. De mest kända läkemedlen inom denna grupp är olika hormoner (som till exempel könshormoner och kortison), insulin och tillväxthormon. Fyra biologiska läkemedel är godkända i Sverige för behandling av hudpsoriasis (Enbrel®, Remicade®, Humira® och Stelara®) varav de tre första blockerar TNF-, en molekyl som ofta bildas i stor omfattning vid psoriasis. Stelara är en antikropp som blockerar IL23 och IL12, som är molekyler som påskyndar utvecklingen av psoriasis.

I takt med att vi lär oss mer om psoriasis utvecklas nya läkemedel och inom en snar framtid kan vi räkna med läkemedel som blockerar ytterligare en molekyl av stor betydelse för inflammationen vid psoriasis (IL17).

Prognos

En del människor får bara utslag vid ett eller ganska få tillfällen, andra är mer eller mindre kroniskt sjuka. Man kan sällan förutspå svårighetsgraden hos den enskilda patienten och man behöver inte få en svår sjukdom bara för att den debuterar tidigt eller är svår hos en släkting.

Goda råd vid psoriasis

Det är viktigt att acceptera att psoriasis är en kronisk åkomma. Sjukdomen går i skov, det vill säga att perioder utan symtom avlöses av perioder då sjukdomen blossar upp.

Upptäcker du att det finns saker som förvärrar din psoriasis så försök att undvika dem. Hos tio procent av psoriatikerna kan solljus göra sjukdomen värre. Betablockare vid högt blodtryck och litium vid depression är exempel på läkemedel som ibland kan förvärra psoriasis. Dessutom kan kortison i tablettform göra sjukdomen instabil. Födoämnen förvärrar dock sällan sjukdomen.

Det är viktigt att känna till att psoriasis idag kan behandlas effektivt. Behandlingen är inte botande, men ger en bättre livskvalitet.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om psoriasis på NetdoktorPro »
Visa ICD-10/diagnoskod får psoriasis »