Du är här: Hem » Psoriasis » Artiklar » Psoriasis

Psoriasis

Psoriasis är en kroniskt återkommande hudsjukdom med ett förlopp som varierar från en lätt psoriasis, där patienten inte nödvändigtvis märker av sjukdomen, till en så svår psoriasis att den kan vara socialt invalidiserande.

Psoriasis smittar inte och hudsjukdomen kan drabba människor i alla åldrar, men börjar vanligast mellan 10-30 årsålder.

Orsaker till psoriasis

Psoriasis ger röda, fjällande utslag. Plackpsoriasis är den vanligaste formen.

Man känner ännu inte till den exakta orsaken till sjukdomens uppkomst. Psoriasis uppträder familjärt, det vill säga att det är större sannolikhet att utveckla psoriasis om någon redan har psoriasis i familjen.

Ärftlighet

Hur psoriasis ärvs är inte helt kartlagt, men man räknar med att man oftast måste ha psoriasisanlag från båda föräldrarna för att själv få sjukdomen. Man kan dock ha anlag till psoriasis utan att någonsin utveckla sjukdomen och många psoriatiker känner inte till någon i släkten som har sjukdomen.

Andra faktorer som kan utlösa psoriasis

Utsätts du för ett eller flera av en rad stimuli, som till exempel halsfluss orsakad av streptokocker, vissa läkemedel eller en lokal hudirritation eller hudåkomma, kan det utlösa ett psoriasisutbrott om du har det nödvändiga anlaget. Allvarlig stress, framför allt av typen livskris, kan utlösa eller kraftigt påverka psoriasis.

Omkring 30 procent av psoriatikerna utvecklar så kallad psoriasisartrit i flera av kroppens leder. I första hand drabbas ofta fingrar och tår, och i flera fall även stora leder. Många gånger får man även en inflammation i muskelfästen runt lederna, senfästen och senhinnor (benämns ofta psoriasisartropati eller psoriasisentesit), vilket kan vara minst lika besvärligt.

Diagnosen bygger på en klinisk undersökning, där kombinationen av hudpsoriasis och de speciella ledbesvären upptäcks. Dessutom kan vissa blodprov (av så kallade inflammationsmarkörer) samt röntgenfynd stärka diagnosen ifall typiska förändringar noteras.

Symtom vid psoriasis

Nedanstående är de vanligaste typerna av psoriasis. Observera att det är vanligt med övergång mellan de olika typerna.

Plackpsoriasis

Plackpsoriasis är den vanligaste formen av psoriasis. Plackpsoriasis startar oftast med små röda knottror på huden, eller lite större fläckar (plack). Områdena med symtom växer gradvis och börjar efter ett tag att fjälla.

Plackpsoriasis kan förekomma över hela kroppen, men drabbar framför allt armbågarna, knäna, stjärten och hårbotten. Plackpsoriasis finns oftast på samma ställe på båda kroppshalvorna (symmetri). Det är vanligt att placken uppkommer i ärr eller sår. Sjukdomens svårighetsgrad varierar. Minst 50 procent av patienterna med plackpsoriasis har klåda, som ofta är måttlig, men tidvis kan vara svår.

Nagelpsoriasis

Nagelpsoriasis visar sig ofta som små fördjupningar i naglarna, liknande fördjupningarna i en fingerborg. Naglarna kan bli så hårt angripna av psoriasis att de förtjockas, smulas sönder och slutligen faller av. Nagelpsoriasis misstolkas ofta som nagelsvamp, vilket kan uteslutas med hjälp av en odling från nageln. Nagelpsoriasis är besvärligt, och riktigt effektiv behandling saknas här (så kallade biologiska läkemedel eller methotrexat kan däremot hjälpa vid psoriasis på naglarna).
Läs mer om psoriasis på naglarna »

Invers psoriasis

Invers psoriasis är psoriasis i hudveck, såsom armhålor, under brösten, i hudveck på magen, omkring ljumskarna och på stjärten. Här ses röda irriterade plack istället för fjällande hudutslag.
Läs mer om invers psoriasis »

Guttat psoriasis (i hudveck)

Guttat psoriasis är en speciell psoriasisvariant som ofta utlöses akut efter en streptokockinfektion / halsfluss. Det uppstår droppliknande, fjällande fläckar över hela kroppen. I många fall läker symtomen vid guttat psoriasis ut efter några veckors behandling, men symtomen kan återkomma om man får halsfluss i framtiden, eller i vissa fall övergå i en kronisk plackpsoriasis.
Läs mer om guttat psoriasis »

Psoriasis i hårbotten

Psoriasis i hårbotten kan vara svår att skilja från svamp i hårbotten och mjälleksem (seborroiskt eksem). Ibland kan psoriasis från hårbotten sprida sig till ansiktet på huden nära hårbotten, men uppkommer relativt sällan mitt i ansiktet. Enstaka torra fläckar på ögonlocken förekommer dock.

Pustulös psoriasis / pustulosa palmoplantaris (PPP)

Pustulös psoriasis kan förekomma som en ganska ovanlig form av psoriasis, där det förutom de sedvanliga hudutslagen bildas vita vätskefyllda blåsor i huden (pustler). Pustler kan också hos vissa utlösas av feta krämer, starka kortisonkrämer och solljus.

Vanligare är däremot så kallad Pustulosa palmoplantaris (PPP) med vita pustler (blåsorna är sterila, det vill säga att de inte innehåller bakterier) på handflator och fotsulor. PPP drabbar nästan uteslutande rökare. Ibland kan denna form av psoriasis läka ut efter några månader, men ofta är det en svårbehandlad sjukdom, som kan vara i flera år.
Läs mer om PPP »

Samsjuklighet och psoriasis

Ledbesvär, så kallad psoriasisartrit (PsA), kan utvecklas hos cirka 25-30 procent av patienter med psoriasis. Det finns inget enkelt samband mellan hur svår hudpsoriasis man har och risken för att utveckla ledsjukdom. Man kan ha mycket utbredda utslag och ändå inte få ledsjukdom och vice versa. Psoriasis på naglarna är däremot vanligt vid psoriasisartrit.

På senare år har man också uppmärksammat samband mellan främst svår psoriasis och risk för metabola sjukdomar som; övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes (som alla ökar risken för hjärt-kärlsjukdom). Orsaken till detta samband där emellan är inte helt klarlagd, men möjligen beror det på en kombination av livsstilsfaktorer och inflammation. Man diskuterar om man skulle kunna minska risken för hjärt-kärlsjukdom och de metabola sjukdomarna (se ovan) genom att effektivt behandla psoriasis. Oavsett detta, bör man förändra en negativ livsstil (som rökning och övervikt) – även för att undvika/lindra sin psoriasis.

Hur ställs diagnosen psoriasis?

Diagnosen psoriasis ställs vanligen utifrån sjukdomsbilden. I vissa fall kan dock utslagen och placken vara så pass diskreta, speciellt hos barn, att det kan ta flera år innan till och med en erfaren hudläkare är säker på diagnosen. Det finns inget bra blodprov för att ställa diagnosen och man har sällan nytta av hudprov.

Behandling av psoriasis

Behandlingen bör planeras av läkare i nära samråd med patienten och kan vara antingen utvärtes (krämer) eller invärtes (tabletter), beroende på bland annat psoriasispatientens ålder, hans eller hennes hälsotillstånd och psoriasisens karaktär.

Man använder i stor utsträckning behandling med ultraviolett ljus på hudmottagningar eller speciella behandlingsanläggningar för psoriasis. Vanligt solarium har däremot ingen effekt på psoriasis.

Det forskas intensivt för att upptäcka nya behandlingsmetoder för psoriasis (en lång rad läkemedel utvecklas, framför allt mot svår psoriasis) och det kommer ständigt nya rön om vad som kan lindra sjukdomen.

Framtiden ser ljus ut, och i takt med att vi förstår mer om sjukdomens orsaker och vad som skiljer olika former av psoriasis, så kommer behandlingen att kunna göras mer specifik och målinriktad.

Läkemedel mot psoriasis

Mjukgörande krämer är ofta lämpligt, åtminstone som komplement eller som enda behandling vid lindrig psoriasis.

Utvärtes kortisonberedningar av olika styrka är lämplig psoriasisbehandling till ansikte, hudveck, hårbotten eller vid svår klåda. Observera att endast svaga kortisoner (hydrokortison) bör användas i ansiktet.

D-vitaminpreparat fanns tidigare som ensampreparat, men ingår numera som beståndsdel i kombination med stark kortison som salva till kroppen eller gel till hårbotten.

Tjärhaltiga preparat för utvärtes behandling kan hjälpa, och används framför allt som schampo vid psoriasis i hårbotten.

Så kallade immunhämmande eller immunmodulerande medel, ofta som tabletter eller injektioner, används för behandling av svår psoriasis.

Äldre läkemedel mot psoriasis är Methotrexate®, Neotigason® eller Sandimmun®.

Biologiska läkemedel har ofta mycket bra effekt vid psoriasis. Biologiska läkemedel är ett samlingsnamn på läkemedel av humant ursprung, det vill säga läkemedel som är kopior av eller som liknar kroppsegna ämnen. De mest kända läkemedlen inom denna grupp är olika hormoner (som till exempel könshormoner och kortison), insulin och tillväxthormon. Fyra biologiska läkemedel är godkända i Sverige för behandling av hudpsoriasis (Enbrel®, Remicade®, Humira® och Stelara®) varav de tre första blockerar TNF-, en molekyl som ofta bildas i stor omfattning vid psoriasis. Stelara är en antikropp som blockerar IL23 och IL12, som är molekyler som påskyndar utvecklingen av psoriasis.

I takt med att vi lär oss mer om sjukdomen psoriasis utvecklas nya läkemedel som behandlingsalternativ och inom en snar framtid kommer vi kunna räkna med läkemedel som blockerar ytterligare en molekyl av stor betydelse för inflammationen vid psoriasis (IL17).

Prognos

En del personer med psoriasis får bara utslag vid ett eller ganska få tillfällen, andra blir mer eller mindre kroniskt sjuka. Man kan sällan förutspå svårighetsgraden hos den enskilda patienten och man behöver inte få en svår sjukdom bara för att den debuterar tidigt i livet eller bara för att sjukdomen är svår hos en släkting.

Goda råd vid psoriasis

Det är viktigt att acceptera att psoriasis är en kronisk sjukdom. Psoriasis går alltid i skov, det vill säga att perioder utan symtom avlöses av perioder då symtomen på sjukdomen blossar upp.

Upptäcker du att det finns vissa saker som förvärrar din psoriasis så försök att undvika dem. Hos tio procent av psoriatikerna kan solljus göra symtomen på sjukdomen värre. Betablockare vid högt blodtryck och litium vid depression är exempel på läkemedel som ibland också kan förvärra psoriasis. Dessutom kan kortison i tablettform göra sjukdomen instabil. Födoämnen förvärrar däremot sällan sjukdomen.

Det är viktigt att känna till att psoriasis idag kan behandlas effektivt. Behandlingen är inte botande, men ger dock en förbättrad livskvalitet.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om psoriasis på NetdoktorPro »
Visa ICD-10/diagnoskod får psoriasis »