Valfrihet i omsorgen inte optimalt för alla

Sedan år 2011 har nästan 60 miljoner kronor betalats ut i form av stimulansbidrag till de kommuner som har velat utveckla valfrihetssystem i omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. Fler än hälften av landets kommuner har numera tagit steget och låter dessa grupper själva välja kommunala eller enskilda utförare. Men det nya systemet är inte optimalt för alla.

Bristande valmöjligheter för äldre sjuka

– Vi har följt upp kommunernas arbete utifrån ett särskilt fokus på de mest sjuka äldre, och vi ser att det finns brister. För den som inte kan göra välinformerade val bidrar inte valfriheten i sig till en mer jämlik vård och omsorg, säger myndighetens utredare Anneli Kastrup i ett pressmeddelande.

Men personer med exempelvis demens kan inte alltid välja själva, och alla har inte anhöriga eller en god man som kan hjälpa till vid beslutet. Var tionde person som har möjlighet att välja omsorg avstår från valet, och tilldelas istället en utförare utifrån en viss ordning som kommunen har bestämt, ofta en form av turordningsprincip.

– Det handlar om en liten men väldigt utsatt grupp som riskerar att få sina utförare utifrån ett system som inte tar hänsyn till specifika behov, utan till vilken utförare som står på tur. Kommunerna behöver se till att de individuella behoven uppmärksammas även när någon inte kan utnyttja sitt fria val, säger Anneli Kastrup.

Hon är också kritisk till att bara en femtedel av kommunerna erbjuder lättläst information om systemet med valfrihet och vilka olika utförare som finns att välja.

– Lättförståelig och lättillgänglig information är ett lagkrav. Bristerna är särskilt allvarliga eftersom de drabbar personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller annat modersmål än svenska, säger Anneli Kastrup.