Digitala recept ska försvåra manipulation

• Tidigare användare 2015-08-8 22:26 (9 år sen)

  Anonym skriver:c4r fusllte4ndigt f6vertygad om att ADHD e4r ett problem ff6r alla inblandade och drabbade. Vad som framste5r som he5rreasande e4r ve5rdens se4tt att tackla detta problem, denna problematik. det ge5r som en rf6d tre5d genom hela deras verksamhet, att bortse fre5n orsakerna till sjukdom och onf6digt lidande, eftersom deras metod inte ens ge5r ut pe5 att bota, utan se4lja. De4rav de me4rkliga kostre5den till Diabetiker, me4rkligt nog utformade av personer knutna till livsmedelsindustrin osv. Depressioner och allt fre5n le4tta till de sve5raste problem behandlas pe5 samma se4tt, man letar inga orsaker i det ff6rge5nga och alla inblandade drar en le4ttnadens suck f6ver de eventuella skuldke4nslor de haft, medan andra kanske inte ens ff6rste5tt att de gjort ne5got som inverkat. Allt handlar om falsk trygghet och orsaken ge5r fre4mst att finna i filosofin se4lja iste4llet ff6r bota. Sett till produktionen se5 blir bristerna uppenbara direkt, man pe5ste5r frekvent att he4stpillren bygger pe5 naturens egna preparat, men har e4nde5 alltid tvingats till be5de djur och me4nniskoff6rsf6k med fruktansve4rda konsekvenser och den me4rkliga grundinste4llningen att ff6r me4nniskan skull me5ste ne5got offras. Alla naturpreparat e4r ff6r den sakens skull redan testade och biverkningar existerar inte ens, vilket ju industrin har sve5rt att motivera och ff6rklara ne4r biverkningar tar upp ne4stan lika mycket text som beskrivningen av preparatet. Industrins krav pe5 vinst och att ff6r ff6rtje4nstens skull syntetisera sina produkter och isolera den aktiva substansen har ockse5 den konsekvensen att den syntetiska kopian med alla de andra e4mnena borttagna inte le4ngre kan fungera som i naturen. Anser sig forskningen ha kommit le4ngre e4n det som funnits, testats, anve4nts under tusentals e5r? Forskningens re4dsla ff6r att sje4lva testa sina he4xbrygder ke4nner vi till konsekvensen av, den grundfilosofin e4r sve5r att bortse fre5n i tid och otid. Lf6nsamhetsaspekten och patent-re4ttigheter o -strider, aktiee4garnas befarade lidande, f6verstiga med sje4lvgod marginal ne5gon patientskaras intresse. Jag hyser ingen som helst misstro om me4nniskors problem, det e4r de summariska, ff6r industrin se5 lf6nsamma och samtidigt se5 bristfe4lliga lf6sningarna som framste5r se5 perfekta e4nde5 i sista e4nden har se5dana brister.Med en le4karskara de4r se5 me5nga tar livet av sig, trots arbetet inom he4lsove5rden, be4r tydligen systemet i sig ne5got som mal ner me4nniskor under det de kallar verksamhet? All de som skadats av biverkningar uppte4cker alldeles ff6r ofta att de ff6rutom sjukdomen, den misslyckade behandlingen ockse5 fusllte4ndigt ff6rnekas ne4r de blir till besve4r. Ff6r det e4r ve4l se5 denna framge5ng som industrin lever se5 hf6gt pe5 kre4ver ff6rnekelse, se5 tunn och bristfe4llig e4r dess grund, men se5 lf6nsam. Konsekvensen av en le4ngre tids bruk av deras produkter, med se5 de5liga kostre5d, me5ste vara ett pris patienterna aldrig ff6rste5tt vidden av. De e4r fusllte4ndigt i he4nderna pe5 en kraft, som ff6rbrukar de som arbetar de4r och som inte e4r se4rskilt intresserad av mjuka resultat annat e4n minimala klagome5l och som ockse5 sle4pper allt patientansvar ne4r det passar dem. Me4nniskan e4r inte till ff6r ve5rden men de fortse4tter oavbrutet att mala sina anste4llda in en maskin som bara ska vara se5 lf6nsam som mf6jligt. Patienter behandlas pe5 lf6pande band efter en invand monteringsprincip, de se4tter hjul, de tankar i ne5got de kallar bre4nsle och ratten de monterera ge5r bara till apoteket, allt annat avre5der de ifre5n. Verkar se4tet knf6ligt och minst sagt sagt obekve4mt se5 se4ger de att det ska vara se5 pe5 denna modellen. Har de ne5gon plats se5 e4r det ff6r dem som har pengar, de5 finns det hur mycket resurser som helst. ADHD-problematiken har sina se4rskilda besve4r men det e4r symptomatiskt att ve5rden finner narkotika som det be4sta medlet?Om narkotika verkligen var lf6sningen pe5 denna problematik, varff6r se4ljs inte tex kokablad direkt till konsument de5? He4r intre4der inte patientens be4sta utan lf6nsamhetsaspekten e4r den allomfattande och inve4ndningsfria lf6sningen. Varff6r alla lf6sningar pe5 se5 sve5ra problem som tex schizofreni betraktas som omf6jliga av ve5rden e4r ingen ge5ta, de har varit fusllte4ndigt nf6jda med att bara trycka i dem medicin och he5lla dem inle5sta. c4nda tills ne5gon tyckte det var ff6r dyrt och som ett de5ligt krigsminne betraktade dem som en belastning och sle4ngde ut dem i verkligheten, den de aldrig ff6rr fe5tt hje4lp med, de4r de flesta i skyddslf6sheten snart tog livet av sig. Om inte detta e4r ett skre4ckexempel pe5 hur ve5rden kan fre5nge5 sitt ansvar och skylla ifre5n sig pe5 patienterna,se5 gf6r de ju precis likadant med dem som tar livet av sig under den betydligt enklare diagnosen depression och det alltid efter att fe5tt kontakt med ve5rden! Hur man kan varastolt f6ver att bara ha hopplf6shet att se4lja kan inte och vill inte jag spekulera i men hur kan denna princip betraktas och omhuldas som den re4tta och dessutom lf6nsam, hur ff6rhe5ller man sig till sociala ff6rluster de5? Ne4r ockse5 de som arbetar de4r fe5r nog medan andra fe5r ff6r mycket? Det finns lf6sningar pe5 allt, e5tminstone me5ste hoppet finnas, att ve5rden inte alls e4gnar sig e5t det kanske jag inte har en aning om. Ff6r att sje4lv ha ke4nts som ett hopplf6st fall innan ve5rden fick tag i mig och att de tog bort alla tvivel pe5 det, medan e5tta me5nader i adekvat terapi i grupp och enskilt bf6rjade ett underverk och en ff6rvandling se5 vet jag exakt var felen sitter, var de beste5r och vilket ff6rsvar man otille5tna medel bekrigar sina kritiker med och vilka grunderna e4r ff6r det. Man betraktar inte me4nniskor som en mf6jlig resurs utan i be4sta fall som en ble5f6gd konsument. Se5 nu ser du, jag har ingen anledning att racka ner pe5 ADHD-gruppen, vad som blir sve5rare att sme4lta e4r att de be4sta svaren och de be4sta lf6sningarna undanhe5lls alla. Om schizofreni gick att hantera pe5 ne5got annat se4tt e4n inget alls, eller ett, som passade en kostsam men minskande personalstyrka be4st, se5 kan medme4nsklighet och ett djupt intresse ff6ra me4nniskan till betydligt intressantare nive5er. Vad min diagnos var kom aldrig fram , men min uppve4xt var skriande tyst, utan kommunikation med min omve4rld eller ett uns av tankverksamhet. Den ff6rsta ge5ng te5rar drf6p ur f6gonvre5n utan att ha fe5tt stryk, var i 12-13 e5rs e5lder till musik av Jimi Hendrix, om nu ne5gon tycker det verkar konstigt se5 beror det mer pe5 en ytterligt begre4nsad sinne ve4rld. Att jag i skolan le4rde mig stava exemplariskt och hade en fallenhet ff6r spre5k men sjf6ng som en kre5ka, kan verka ste4mma. Att jag var fusllte4ndigt isolerad och utstf6tt och en fre4mling i min familj kanske inte f6kar tilltron. Mina sle4ktingar tror inte e4n att deras bror ff6re4ndras utan fortse4tter behandla sin sle4kting som den fre4mmande instans han alltid varit. Om jag se4ger att jag pe5 senare e5r sjungit i kf6r och fe5tt en ste4mma en rf6st me5nga skulle vilja ha, tror ingen pe5 det, speciellt inte de som jobbat le4nge i ve5rden. Att min musikalitet utvecklats e5t ett he5ll min gamla sura le4rarinna aldrig trott. Me4nniskans mf6jligheter e4r enorma bara ne5gon se4tter alla klutar till. Jag hade tur som tre4ffade dem till slut, ff6r terapin e4ndrade pe5 se5 mycket. Kanske boken Det ff6rlf6sande skriket hela tiden hf6ll mina ff6rhoppningar brinnande under den tiden, personal inom ve5rden pe5 rehab(?) e4gnade sig e5t he5n och ff6rakt .. Denna instans ff6rsf6kte lura pe5 mig ect under ff6rspegling att det var en rf6ntgen. Ect kan aldrig betraktas som annat e4n ve5rden yttersta bevis pe5 sitt dyrbara misslyckande, de ff6rskf6nande beskrivningarna till trots. Frf6et som fanns i sinnet var inget skydd men det ledde mig re4tt och idag kan jag vara tacksam att ve5rden inte lyckades ta df6d pe5 mig, det hade de ockse5 urskuldat sig med som olycksfall i arbetet. Jag uttrycker mig idag hyfsat i skrift och tal men lider tyve4rr av posttraumatisk stress. Vilket gjort att stavningen, minnet och muskulaturen inte e4r lika elastisk som den borde. Allt till ett pris av att ha utpekats som syndabock ff6r en socialtje4nst som var fullkomligt begeistrad och fusllte4ndigt he4nff6rd f6ver min svarta bakgrund, ff6r att se4tta dit mig, men blundade be5de ff6r ff6re4ndringarna, nuet, ff6r att de gillade de enklaste lf6sningarna.Om ve5rden e4r en Ur askan i elden instans, som se5 me5nga tagit de fulla konsekvenserna av, saknar inte heller socialtje4nsten denna ff6r verksamheten se5 fulle4ndade fatala egenskap. Det e4r ve4l se5dant som kan kallas verksamhet om man le4ttvindigt bortser fre5n offren. Om kommunens me4rkliga turer finns inge5ende beskrivning under He4xjaktens Logik(sf6kbart), me5nga he4vdar att jag vill framste5 som ett offer, speciellt de som har ne5got att df6lja, men det denna organisation kallar verksamhet var ingen re4ttre5dig stje4rnsme4ll utan en inge5ende beskrivning av en socialtje4nst som bege5r alla f6vergrepp de kan pe5 sanningen, lagar ff6rordningar osv, ff6r att den ff6rfalskade bilden ska ste4mma och att det de e4gnar sig e5t ska kallas verksamhet. Denna ve4rld e4r full av offer ff6r den krassa lf6nsamhetens alla dresserade kungar och drottningar, faran ligger i att le5ta de finurliga lf6gnerna och de de5ligt underbyggda ff6reste4llningarna styra ve5ra liv. Vi har allt att vinna pe5 att inte se varandra som fiender .. Att patientskaran ska anpassa sig till ve5rdens smala lycka me5ste ses som den bristfe4lliga filosofins mest misslyckade drag och allt vore ve4l okej om inte se5 me5nga ff6rr eller senare uppte4cker bristerna, skadorna med den metod instansen likt pe5ven kre4vt att ha re4tt i. Det ge4ller att skydda sig med andra ord, inte med gummidre4kt, utan med att ke4nna sin natur, tro pe5 dess kraft och finna att mf6jligheter kan ve4xa de4r ingen trodde skulle komma till livs. det blir bara mf6jligt med den re4tta stimulansen. Det e4r ingen kemi (urse4kta motse4gelsen) det e4r hf6gre kunskap och respekt ff6r me4nskligheten, den ryms inte i byggnader uppff6rda ff6r ff6rtje4nstens re4kning. Frankensteins stretande med naturen och fascination f6ver sig sje4lv har aldrig upphf6rt och strf6mmen har aldrig varit ne5got att att leka med. Att samarbeta med naturen iste4llet ger betydligt be4ttre ff6rtje4nster speciellt som det kommer alla till del, men det e4r ju inte samhe4llets svar pe5 inneve5narnas problem. Vi kan ju ff6rneka ve5ra egentliga besve4r ff6r att vi e4r se5 bene4gna me5nga ge5nger att var till lags, det e4r ju upp till oss sje4lva om vi tycker det e4r att lyckas, att vi ockse5 lurar oss sje4lva. Hje4lper ne5gon till och tje4nar gruvligt pe5 det har vi kanske ett allvarligt problem, det obehaget kan ne5gon ha medicin mot.

Inga har kommenterat på denna sida ännu