Stroke (blodpropp i hjärnan)

En blodpropp kan sätta sig i en av pulsådrorna till hjärnan, och då ge upphov till stroke, då denna del av hjärnan utsätts för syrebrist. Högt blodtryck och rökning är två kända riskfaktorer.

En blodpropp kan sätta sig i en av pulsådrorna till hjärnan. Proppen förhindrar då blodförsörjningen till det område av hjärnan som kärlet normalt försörjer. Denna del av hjärnan utsätts då för syrebrist, eftersom syret förs till hjärnan med hjälp av blodet. Hjärnan kan bara klara sig en kort tid utan tillräcklig syretillförsel och om inte blodförsörjningen återkommer, dör de nervceller som inte får tillräckligt med syre.

Man skiljer mellan en tillfällig cirkulationsstörning där alla symptom försvinner inom ett dygn, en så kallad TIA, transitorisk ischemisk attack, och de blodproppar som ger kvarstående symptom, hjärninfarkter.

Varför får man en blodpropp i hjärnan?

När det gäller risken att drabbas av blodpropp i hjärnan brukar man tala om riskfaktorer. Risken att drabbas ökar ju fler riskfaktorer man har. De vanligaste riskfaktorerna för blodpropp i hjärnan är:

  • Högt blodtryck
  • Rökning
  • Starkt förhöjda kolesterolvärden i blodet, som bland annat kan ses vid ärftlig förhöjd kolesterolhalt, har betydelse.
  • Diabetes, både typ 1, (tidigare juvenil diabetes) och typ 2, (tidigare åldersdiabetes), särskilt om sjukdomen är dåligt reglerad.
  • Vissa hjärtsjukdomar. Kronisk oregelbunden hjärtrytm, förmaksflimmer, och akut hjärtinfarkt är sådana sjukdomar. Vid dessa tillstånd kan blod koagulera i hjärtat, för att sedan lossna och följa med blodströmmen upp till hjärnan. Av den anledningen bör man behandla patienter med förmaksflimmer med blodförtunnande medicin i förebyggande syfte. Sådan behandling kan också vara aktuell vid akut hjärtinfarkt.
  • Förträngning av halspulsåder. Antingen på grund av att förträngningen är så uttalad att blodförsörjningen inte räcker till, eller för att små bitar av förträngningen lossnar och följer med blodströmmen upp i hjärnans kärl. Vid kraftiga förträngningar som givit upphov till symptom kan det vara aktuellt med en operation där man avlägsnar förträngningen.
  • Tidigare stroke

Utöver ovanstående utgör också stigande ålder och riklig förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar i släkten riskfaktorer.

Blodproppar i hjärnan beror nästan alltid på att man har drabbats av åderförkalkning. Nästan alla riskfaktorerna ovan är sådana som orsakar åderförkalkning, eller är ett resultat av den.

Vilka är symptomen på en blodpropp i hjärnan?

Det är vanligt att man plötsligt, utan föregående varning, får symptom i form av förlamning eller nedsatt känsel i ena halvan av kroppen, svårt att tala eller förstå, eller svårigheter att se åt höger eller vänster.

Svår akut yrsel, dubbelseende, balanssvårigheter och svårt att svälja är andra, något mindre vanliga symptom. Detsamma gäller huvudvärk, illamående och kräkningar och vid stora skador, medvetandepåverkan med svårigheter att hålla sig vaken eller till och med medvetslöshet. Ibland kan den drabbade också få epileptiska anfall.

Vad kan man göra själv?

Vid misstanke om blodpropp i hjärnan, även vid övergående symptom, ska man omedelbart uppsöka sjukhus. Man ska alltså inte först gå till sin vårdcentral.

För att undvika att drabbas av blodpropp i hjärnan ska man försöka undvika så många som möjligt av riskfaktorerna ovan. Man ska alltså minska eller helst helt sluta röka och man kan regelbundet mäta sitt blodtryck på vårdcentralen. Mindre fett i maten kan eventuellt ha positiv effekt. Om man har längre perioder då man känner oro i bröstet, eller oregelbundna hjärtlag, bör man uppsöka läkare eftersom det kan orsakas av oregelbunden rytm i hjärtats förmak, förmaksflimmer. Har man diabetes är det viktigt att den regleras så bra som möjligt. En mindre (!) mängd alkohol dagligen verkar också minska risken för blodproppar i hjärnan. Fysisk aktivitet kan verka förebyggande.

Hur ställer läkaren diagnos?

I de flesta fall ställs diagnosen med hjälp av en skiktröntgen av hjärnan, en så kallad datortomografi.

Hur behandlas en blodpropp i hjärnan?

Man ska alltid omedelbart uppsöka sjukhus, oavsett tid på dygnet, om man misstänker en blodpropp i hjärnan. Detta även om symptomen släpper efter en kort stund.

Behandlingen kräver inläggning på sjukhus och man bör vårdas på en speciell strokeenhet. Strokeenheten är en avdelning där man byggt upp en kompetens för att akut behandla, förebygga och rehabilitera patienter som drabbats av stroke. Att vårdas på strokeenhet ökar både chanserna för överlevnad och chanserna att överleva med ett så litet handikapp som möjligt.

Hur behandlar man själva skadan?

Det finns ingen etablerad behandling för att påverka de symptom den drabbade har. Blodproppslösande behandling, trombolys, är effektiv. Behandlingen måste dock påbörjas inom tre timmar från insjuknandet, vilket ytterligare understryker vikten av att uppsöka sjukhus så snart som möjligt.

Det pågår även forskning kring läkemedel som gör nervcellerna mindre känsliga för syrebrist, men det är en en typ av behandling som än så länge enbart ges i läkemedelsstudier.

Om det finns tecken på att blodproppen växer i storlek kan behandling med blodförtunnande dropp vara aktuell.

Hur förebygger man ytterligare blodproppar?

Vanligen ges någon form av blodförtunnande behandling. Den vanligaste behandlingen är acetylsalisylsyra, till exempel Trombyl, Bamycor, Magnecyl eller Albyl. Som alternativ till denna behandling finns flera liknande läkemedel, till exempel Persantin och Plavix, som kan ges vart och ett för sig eller tillsammans med acetylsalicylsyra.

I speciella fall, till exempel vid förmaksflimmer, kan det vara aktuellt med en annan sorts blodförtunning, Waran. Detta är dock en behandling som måste följas upp med regelbundna blodprovskontroller så man vet att dosen är lagom.

Den viktigaste åtgärden för att förebygga ytterligare blodproppar är dock att finna och behandla de så kallade riskfaktorerna, se ovan.

Hur rehabiliterar man de kvarvarande symtomen?

Rehabiliteringen ska inledas så snart som möjligt, helst redan samma dag man insjuknar. Den startar på strokeenheten och avslutas, om det behövs längre tids rehabilitering, på en särskild rehabiliteringsavdelning eller ibland via till exempel hemrehabilitering. Cirka 60 procent av alla patienter kan återvända direkt hem från den akuta strokeenheten.

Uppdaterad den: 2005-11-11

Författare: Per Rochat, underläkare och Palle Pedersen, överläkare, medicine dr

Uppdaterare: Mats Halldin, legitimerad läkare och medicinsk chef, Netdoktor.se