Symptomen kommer ofta smygande, vilket gör det svårt att ställa diagnosen demens i början av sjukdomsförloppet. Med tiden framträder sjukdomen tydligare och den sjuke kan komma att behöva allt mer hjälp med att klara sina dagliga aktiviteter. Demens förekommer oftast hos äldre personer, men kan även drabba yngre människor (en procent i åldrarna 65-69 år och 40 procent i 90-94 års ålder).
Varför blir man dement?
Den huvudsakliga orsaken är försämrad hjärnfunktion. Många olika sjukdomar kan leda till demens men ofta vet man inte varför sjukdomen uppstår. I dag vet man att samma riskfaktorer som vid hjärtkärlsjukdom (t ex högt blodtryck och höga blodfetter) också ökar risken för demens.
- Alzheimers sjukdom, som utgör 60 procent av alla demenser, är vanligast och medför en ökad död av nervceller i flera områden av hjärnan.
- Vid multiinfarkt demens bildas proppar i hjärnans små blodkärl så att nervvävnaden här blir utan blodförsörjning och dör. Propparna orsakas oftast av åderförkalkning eller av oregelbunden hjärtverksamhet.
- Demens kan uppkomma vid vissa sjukdomar som t ex Parkinsons sjukdom, vid hjärnskador (hos boxare) och vid alkoholmissbruk.
Hur kan man upptäcka demens?
I början kan man märka att minnet försämras, och man förstår att någonting är fel. Den här perioden kan vara obehaglig. Men med tiden förlorar man begreppet om sin situation.
Kännetecken:
- Dåligt minne
- Den praktiska förmågan försämras och det blir svårare att fungera i vardagen
- Svårt att tänka klart och risk för förvirring
- Känslor som rädsla, förvirring, nedstämdhet och hopplöshet. När sjukdomen blir värre kan obehaget försvinna hos patienten, medan de anhöriga upplever att de drabbas hårdare.
Vad kan man göra?
Tyvärr kan man i de flesta fall inte göra mycket. Likväl ska man komma ihåg att när äldre personer blir kroppsligt sjuka, får lunginflammation, cancer eller vätskebrist till exempel, kan det uppträda förvirringstillstånd som liknar demens, men om den ursprungliga sjukdomen behandlas försvinner även förvirringen.
- Se till att inte vara uttorkad, drick regelbundet.
- Om man märker symptom hos sig själv eller hos en anhörig bör man ta kontakt med läkare för att få orsaken undersökt och påbörja eventuell behandling.
- Man bör minska alkoholkonsumtionen, eftersom många demenssjuka tål alkohol sämre.
- Man bör skapa en så trygg och säker miljö kring den sjuke och undvika situationer med många människor, mycket liv och nya platser som kan göra den demente otrygg.
Hur ställer läkaren diagnos?
Många sjukdomar kan ge symptom som liknar demens och många kan behandlas effektivt. Därför är det viktigt att så snart som möjligt undersöka orsaken till symptomen.
- Andra orsaker än demens ska uteslutas.
- Man bör ta blodprov för att undersöka om den sjuke har rubbningar i ämnesomsättningen, vitaminbrist, speciellt B-12, infektioner och vätskebrist.
- Man gör en datortomografi av hjärnan för att söka fastställa orsaken, som till exempel blodpropp eller följder efter blödning liksom tumör.
Framtidsutsikter:
Framtidsutsikterna varierar beroende på bakomliggande orsaker. Den vanligaste form av demens är Alzheimers sjukdom. Det finns läkemedel som kan ge symtomlindring men inte alls bota den. Det pågår mycket forskning kring behandlingen av Alzheimers sjukdom både på sjukdomsmodifierande läkemedel och på sådana som skulle kunna återskapa delar av hjärnans funktioner.
Om demensen är orsakad av alkoholmissbruk kan förloppet stanna upp om alkoholintaget upphör.
Demens är dock ofta en långsamt framskridande sjukdom som med tiden kan göra det nödvändigt att bo på särskilt boende med inriktning på demenssjuka personer.
Hur behandlas demens och vilka läkemedel kan ges?
Vid Alzheimers sjukdom kan man i många fall få en viss symtomlindring med ämnena donepezil (Aricept), rivastigmin (Exelon) eller galantamin (Reminyl). Behandlingen inleds efter grundlig utredning.
Multiinfarkt demens kan ibland förebyggas med blodförtunnande behandling, antingen med läkemedel som förebygger blodproppsbildning som acetylsalicylsyra (Trombyl, eller låga doser Magnecyl, Bamyl, Albyl) eller dipyridamol (Persantin) till de som inte tål acetylsalicylsyra. Dessa mediciner kräver inte kontroller med blodprov.
Warfarin (Waran), som kan övervägas i samband med oregelbunden hjärtrytm, kräver blodprovskontroller för att säkra rätt dos. Utöver medicinsk behandling är sociala åtgärder ofta nödvändiga.
