Impotens (erektil dysfunktion)

Impotens innebär att man inte kan få erektion, eller att man inte kan behålla erektionen tillräckligt länge för att genomföra ett tillfredsställande samlag. Problemet har många orsaker och blir vanligare med stigande ålder (men sexualdriften minskar mindre med åldern än vad förmågan gör).

Vid 20-30 års ålder är cirka 5 procent av männen drabbade av impotens/erektionsstörning, jämfört med cirka 60 procent vid 70-79 år. Tillfälliga impotensproblem är vanliga.

Det är viktigt att känna till att impotens (erektil dysfunktion, ED) kan vara ett tidigt tecken på begynnande hjärt-kärlsjukdom. Det finns en stark koppling mellan impotens och sjukdom i blodkärlen:

  • lindrig impotens – lindrig kärlsjukdom
  • svår impotens – svår kärlsjukdom

När en man drabbas av impotens som inte bara är tillfällig bör alltså en grundläggande medicinsk genomgång göras. Denna kan leda till upptäckt och behandling av sjukdomar som kan förbättra mannens allmänna hälsoprognos.

Varför uppstår impotens/erektionsstörning?

  • För att få erektion krävs en normal funktion i blodkärlen som försörjer svällkropparna och i nervsystemet som reglerar funktionerna (vilket också innefattar psykologiska mekanismer). Även hormonbalansen i kroppen måste vara välfungerande. Av dessa skäl kan det finnas en rad orsaker till ED (erektil dysfunktion) och ofta är det flera faktorer som inverkar samtidigt.
  • Den vanligaste fysiska orsaken till ED är någon form av sjukdom i blodkärlen. Framför allt åderförkalkning (ateroskleros), hjärt-kärlsjukdomar och diabetes är viktiga orsaker, men även förhöjt blodtryck och följdtillstånd efter stroke kan ge sviktande potens.
  • Multipel skleros (ms), ryggmärgsskada och andra neurologiska sjukdomar och skador kan leda till ED.
  • Operation och/eller strålbehandling av prostatacancer, urinblåsecancer och ändtarmscancer påverkar ofta förmågan till erektion.
  • Psykisk belastning och konflikter i förhållandet (till exempel svartsjuka, osämja, osäkerhet och prestationsångest) kan påverka potensen negativt. Psykiska sjukdomar kan åtföljas av ED; problemet är vanligt vid depressioner.
  • Rökning är alldeles klart en negativ faktor. Alkohol och vissa läkemedel kan påverka erektionen negativt.

Hur ställs diagnosen impotens?

  • Läkaren frågar om den sexuella funktionen och om hur parförhållandet är, för att få en klar bild av problemets varaktighet, debut och omfattning. Läkaren ställer också frågor om det allmänna hälsotillståndet och medicinering.
  • Kroppen undersöks också, med fokus på orsaker till potensproblemet. Blodtrycket kontrolleras och undersökningar görs för att klargöra hur cirkulationen fungerar och om patienten har diabetes.
  • Ibland sprutas ett ämne som framkallar erektion in i penis svällkropp. Detta test används för att kartlägga svällkropparnas reaktionsförmåga.
  • Prover på hormonet testosteron och andra undersökningar kan ibland vara motiverade om man misstänker att det är hormonella rubbningar som orsakar impotensen.

Hur behandlar man impotens?

Om det finns en definierad orsak till ED är det viktigt att den behandlas. Därutöver kan det bli nödvändigt att lägga till en eller flera av nedanstående behandlingar, där tablettbehandling är vanligast och den man börjar med.

Sildenafil (Viagra®), tadalafil (Cialis®) och vardenafil (Levitra®) är alla läkemedel i tablettform som tillhör samma klass. Kliniska studier har inte kunnat påvisa tydliga skillnader i effektivitet, men preparaten skiljer sig något vad gäller egenskaper och biverkningar. Det är av värde att prova sig fram till vilken medicin man själv föredrar och därför kan det vara en god idé att läkaren skriver ut små förpackningar av två eller tre preparat för att låta patienten testa. För alla tre preparaten krävs sexuell stimulering för effekt.

Behandling med nitroglycerinpreparat (mot kärlkramp) utgör en absolut kontraindikation för samtidig behandling med något av de nämnda preparaten. Biverkningar som beskrivits (i ganska låg förekomst) är värme eller rodnad i ansiktet, huvudvärk, yrsel, nästäppa, sura uppstötningar och viss synpåverkan. Dessa läkemedel ingår inte i rabattsystemet, det vill säga patienten betalar hela läkemedelskostnaden själv. Numera finns något billigare så kallade generikaalternativ för vissa av dessa läkemedel.

  • Viagra, tablett som tas en timme före sexuell aktivitet. Tre styrkor finns, man testar fram lämplig dos individuellt genom att börja med en lägre styrka och vid behov öka dosen. Effekten av Viagra kan vanligen pågå i upp till fyra till fem timmar.
  • Cialis, tablett som kan tas fram till 30 minuter innan sexuell aktivitet. För tillfälligt bruk finns två styrkor; högst en dos per dygn skall tas. Cialis har en relativt lång duration, det vill säga påverkan på erektionen kan kvarstå upp till 36 timmar efter tablettintag. En lågdostablett finns också för dagligt bruk för att vidmakthålla effekt på erektionen utan avbrott, och det sättet att medicinera kan dessutom minska vissa former av urineringsbesvär.
  • Levitra, tablett som tas 25-60 minuter innan sexuell aktivitet. Effekten sätter in efter 25 minuter och varar upp till fyra till fem timmar. Tre styrkor finns, man testar fram lämplig dos individuellt genom att börja med en lägre styrka och vid behov öka dosen.

Om tablettbehandling inte fungerar blir det aktuellt att pröva mera komplicerade tillvägagångssätt. De nedan beskrivna medicinerna ingår i läkemedelsförmånen.

  • Alprostadil (Bondil®), stift som appliceras i urinröret varefter man trycker på en behållare och deponerar läkemedel i urinröret. Bondil ökar blodflödet till penis svällkroppar vilket leder till erektion. Biverkningar är yrsel, huvudvärk, smärta och sveda i penis. Tre styrkor finns, man testar fram lämplig dos individuellt genom att börja med en lägre styrka och vid behov öka dosen.
  • Alprostadil (Caverject®), injektionsbehandling där patienten lär sig spruta in ett ämne, som framkallar erektion, i penis svällkropp. Det dröjer ungefär tio minuter innan erektionen kommer och den varar i genomsnitt ett par timmar. Caverject fungerar för upp till 95 procent av män som behandlas. Flera styrkor av detta läkemedel finns. Man testar fram lämplig dos individuellt genom att börja med en lägre styrka och vid behov öka dosen. Biverkningar är i första hand relaterade till injektionen i form av blåmärke på injektionsstället, smärta i penis och förändringar på sikt i svällkroppsvävnaden.
  • I några fall kan testosteronbrist vara en bidragande faktor till ED. Atmos® (depotplåster), Testogel® (gel), Testoviron® (injektion) innehåller könshormonet testosteron. Finns även som injektion var tredje månad (Nebido®).

Läkemedel kan någon enstaka gång leda till förlängd erektion. Allmänt bör man komma ihåg, att om erektionen varar mer än fyra timmar, eller om den är mycket smärtsam, måste man söka akut hjälp.

Mekaniska hjälpmedel kan vara ett alternativ, eventuellt i kombination med läkemedelsbehandling.

  • Pubisring är en gummiring som sätts runt penisroten. Den används när man har svårt att hålla erektionen en längre tid.
  • Vakuumpump, en tät, omslutande cylinder sätts runt penis, och kring penisroten sätter man en gummiring. Pumpen i cylindern aktiveras, vilket skapar ett undertryck och penis blir styv. Gummiringen gör att styvnaden blir kvar. Kan ge allvarliga biverkningar om pubisringen lämnas kvar för länge.

Kirurgisk behandling av impotens

  • Med ett operativt ingrepp sätter man in en protes i penis, så att erektionen sker mekaniskt. Det finns flera olika typer av proteser. Operation används som en sista utväg efter det att andra metoder har misslyckats. Biverkningar i form av infektion, smärta i penis, känselbortfall med mera är en realitet.

Sexologisk rådgivning vid impotens

  • Sexologisk rådgivning, antingen av läkare eller av sexolog, är önskvärd för många av patienterna med ED. Ibland är sexologisk/psykologisk rådgivning den enda behandling som behövs för att kunna få erektionen att fungera igen, i andra fall är terapin en del av behandlingen.
Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om erektil dysfunktion på NetdoktorPro

Uppdaterad den: 2014-03-28

Författare: Ulf Malmsten, överläkare, specialist i geriatrik

Uppdaterare: Magnus Fall, specialist i urologisk kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg