Ulcerös kolit (blödande tjocktarmsinflammation, IBD)

Ulcerös kolit är ett inflammationstillstånd i tjocktarmen (IBD), som inte är förorsakat av bakterier, men som ger sår och blödningar.

Sjukdomsförloppet vid ulcerös kolit (IBD) är ofta växlande, karakteriserat av perioder med blodig och slemmig diarré och magsmärtor som avlöses av perioder med få eller inga symtom.

Hur uppstår ulcerös kolit?

Orsaken till sjukdomen ulcerös kolit är idag inte klarlagd. Man vet att flera faktorer spelar in, såsom arv, miljöfaktorer, kroppens immunförsvar och de bakterier vi normalt har i våra tarmar. För ett genetiskt samband talar det faktum att om en tvilling har ulcerös colit är risken för den andra tvillingen att drabbas cirka tio procent för enäggstvillingar och tre procent för tvåäggstvillingar. Av detta kan man också dra slutsatsen att andra faktorer än arvet har större betydelse, till exempel faktorer i den inre (i kroppen) och yttre miljön.

Vad ger ulcerös kolit för symtom?

  • Sjukdomen ulcerös kolit går skov, det vill säga episoder med besvär omväxlande med episoder med besvärsfrihet.
  • Typiska besvär under skov är blodig diarré, det vill säga lös avföring med flera tarmtömningar. Avföringen kan i vissa fall vara fast, om bara en liten del av tjocktarmen är angripen.
  • Under skoven är det vanligt med magsmärtor i samband med tarmtömning. Feber är ovanligt (feber innebär att skovet är allvarligt).
  • Symtomen är i hög grad beroende av hur utbredd sjukdomen är. Hos cirka 20 procent begränsar sig sjukdomen till ändtarmen, vilket ger relativt milda symtom. Hos cirka 40 procent är även den nedre delen av tjocktarmen påverkad, medan den hos resterande fall (40 procent) omfattar hela tjocktarmen.

Vad kan man göra för att undgå inflammation i tjocktarmen?

Det finns idag inget känt sätt att förebygga ulcerös kolit. När sjukdomen väl har brutit ut kan nya skov förebyggas med läkemedel.

Hur ställer läkaren diagnosen ulcerös kolit?

Diagnosen ställs först efter att infektion uteslutits som orsak till symtomen. Detta görs genom att undersöka avföringen vad gäller bakterier och parasiter genom odling och mikroskopi.

Därefter görs en rekto- och/eller koloskopiundersökning. Vid den förstnämnda undersöks endast ändtarmen, och den undersökningen kan i princip göras genast när patienten söker vård för sina besvär. Koloskopi utförs på särskilda mottagningar och kräver förberedelse. Läkaren kan härigenom bestämma sjukdomens utbredning i tarmen samt dess svårighetsgrad. Vid undersökningen kan vävnadsprover (biopsier) tas från slemhinnan för mikroskopisk undersökning. Vid denna undersökning ser man typ av inflammation samt svårighetsgrad. Blodprov är viktigt för att bestämma inflammationens styrka/grad och eventuell blodbrist (anemi).

Fysisk aktivitet

Under pågående skov bör man vila och vara försiktig med fysisk ansträngning. Vid svåra skov kan inläggning på sjukhus vara nödvändigt.

Kostråd vid ulcerös kolit

Ulcerös kolit kan inte botas med någon särskild diet. Under ett pågående skov är det viktigt att äta allsidigt och tillräckliga mängder eftersom inflammationen ökar energibehovet.

Komplikationer

  • I sällsynta fall kan det uppstå livshotande blödningar, hål på tarmen (perforation) och inflammation i bukhålan.
  • Undernäring
  • Inflammation i leder, ögon och i huden
  • Risken för cancer i tjocktarmen eller i ändtarmen är förhöjd när man har haft sjukdomen i mer än tio år, särskilt om sjukdomen varit utbredd i större delen av tjocktarmen.
  • Leverinflammation

Sjukdomsförlopp

Sjukdomen kan ofta dämpas med medicinsk behandling. Kirurgisk behandling kan bli nödvändig i få fall, och då tas hela tjocktarmen bort.

Hur behandlas ulcerös kolit?

Behandlingen består av läkemedel som dämpar inflammationen i tarmen. Det finns flera olika läkemedel. Vilket läkemedel läkaren väljer beror på hur aggressivt skovet är och hur stor del av tjocktarmen som är angripen. Vissa läkemedel kan ges lokalt i tarmen (stolpiller, skum eller klysma) samt som tabletter eller injektioner, andra enbart som tabletter eller injektioner.

Behandlingen kan oftast ske i öppenvård, det vill säga att inläggning på sjukhus inte är nödvändigt. Vid svåra skov är det dock nödvändigt med inläggning på sjukhus.

Vilka läkemedel kan ges vid ulcerös kolit?

Vid lindriga skov, med sjukdom i en liten del av tarmen, räcker det oftast med läkemedel som innehåller 5-aminosalicylsyra (5-ASA). Särskilt effektivt är att ge dessa läkemedel som tabletter och lokalt i tarmen.

Vid svårare skov behövs oftast kortisonpreparat. Man börjar med en högre dos som sedan minskas (trappas ned) när symtomen minskar. Beroende på skovets svårighetsgrad kan man välja mellan tabletter, injektioner eller lokalbehandling.

Om inget av ovanstående läkemedel kan få skovet att gå över används läkemedel med antikroppar mot  viktiga komponenter i den inflammatoriska reaktionen. Dessa läkemedel brukar kallas för biologiska läkemedel. De läkemedel som finns tillgängliga idag innehåller en antikropp mot ett viktigt inflammationsdrivande ämne som heter ”tumörnekrosfaktor alfa” (TNF-&#945) och antikroppar som gör att de celler som deltar i den inflammationen inte får fäste i tarmen. I framtiden kan man förvänta att det kommer fler läkemedel i denna grupp.

När ett skov läkt ut, vilket det oftast gör, blir det aktuellt med så kallad underhållsbehandling. Syftet med underhållsbehandlingen är att förhindra/förebygga ett nytt skov. I förebyggande syfte kan man använda läkemedel som innehåller 5-ASA alternativt läkemedel som innehåller azathioprin eller 6-mercaptopurin, men även antikroppsbehandling enligt ovan  kan komma ifråga.

Om läkemedelsbehandling inte läker skovet blir det nödvändigt med kirurgi. Tjocktarmen opereras då bort. Direkt efter en sådan operation behövs stomi som så småningom, för de flesta, ersätts med en bäckenreservoir eller hopkoppling med ändtarmen.

Alternativ till läkemedelsbehandling

Leukocytaferesbehandling

  • Vid leukocytaferes filtrerar man bort en del av patientens vita blodkroppar. Syftet är att dämpa den inflammatoriska reaktionen. Behandlingen tar en timme och upprepas vanligtvis en gång per vecka under minst fem veckor. Det vetenskapliga stödet för behandling med aferes är inte lika starkt som stödet för läkemedelsbehandling. Det är ändå rimligt att leukocytaferesbehandlinganvänds som ett alternativ för de patienter som inte blivit hjälpta av läkemedelsbehandling, som inte tål läkemedlen, eller där kirurgisk behandling inte är något alternativ.

Är du sjukvårdspersonal?

Läs mer om ulcerös kolit på NetdoktorPro »

Visa ICD-10/diagnoskod för ulcerös kolit »