Du är här: Hem » Mage & tarm » Artiklar » Magkatarr

Magkatarr

Magkatarr kan ses som ett samlingsnamn för många olika sjukliga och funktionella magbesvär som ger smärtor eller värk i övre delen av magen, fyllnadskänsla och tidig mättnadskänsla. Ibland i kombination med uppstötningar, rapningar och illamående.

Terminologin är något oprecis då magkatarr ofta blir den svenska benämningen på gastrit. Ordet gastrit betyder inflammation i magsäcksslemhinnan, och diagnosen kan egentligen bara ställas efter gastroskopi med vävnadsprovstagning.

Ibland kallas magkatarr även dyspepsi, då är det frågan om en mer beskrivande diagnos som ges när patienten har smärtor i mellangärdet som varar i veckor till månader. Ordet dyspepsi är också ologiskt då det utgår från grekiska och betyder dålig matsmältning. Det finns inga belägg för att magkatarr (gastrit, dyspepsi) medför försämrad matsmältning.

Funktionella besvär innebär att man inte kunnat finna någon bakomliggande sjukdom. Tillståndet anses nära besläktat med kolon irritabile (IBS).

Orsaker till magkatarr

  • Oftast funktionellt, det vill säga utan bakomliggande sjukdom
  • Magsår
  • Matstrupsinflammation
  • Gallstensbesvär
  • Födoämnesallergier
  • Överkänslighet mot laktos eller gluten
  • Kärlkramp (i hjärta eller tarm)
  • Tumörer (därför viktigt att gastroskoperas om man är över femtio år när man börjar få besvär)

Vanliga symtom på magkatarr

  • Smärta eller obehagskänsla i magtrakten
  • Halsbränna
  • Reflux (sura uppstötningar)
  • Tidig mättnadskänsla vid måltid
  • Hungersug
  • Illamående
  • Känsla av orolig, bullrig och gasig mage

Vid magkatarr, uteslut eller minska ner på

  • Stress
  • Koffein (i till exempel kaffe, te, viss läsk- och chokladdryck)
  • Alkohol
  • Cigaretter
  • Fet, salt, rökt, friterad, stekt och starkt kryddad mat
  • Oregelbundna måltider
  • Stora, kaloririka måltider (ät hellre lite och ofta)
  • Läkemedel som innehåller acetylsalicyra, vilket kan irritera magslemhinnan. Även läkemedel med ibuprofen kan förvärra magkatarr (dock i mindre utsträckning än acetylsalisyra).
  • Mediciner mot högt blodtryck, astma och kärlkramp kan också påverka rörelsemönstret i matstrupe, magmun och magsäck och orsaka besvär.

Övriga råd kring magkatarr

Prova dig fram när det gäller vilken mat som ger just dig magbesvär. Undvik inte något i onödan.

Ät regelbundet: frukost, lunch, middag och några mellanmål. Med två till tre mellanmål per dag hålls magsyrenivån jämnare (ett mellanmål kan bestå av till exempel en frukt eller en smörgås på grovt bröd med magert pålägg).

Tänk på att få tillräckligt med vila och sömn. Testa gärna olika avslappningstekniker som yoga, meditation eller liknande. Stress är en vanlig orsak till magkatarr.

Rör på dig. Motion har visat sig ha en positiv effekt och kan lindra magkatarr.

Satsa överhuvudtaget på regelbundna vanor när det gäller kost, motion, sömn. Försök att hitta rutiner – ät och gå och lägg dig vid samma tidpunkter varje dygn.

Om du har besvärliga och störande symtom kan receptfria läkemedel hjälpa (till exempel syraneutraliserande och gashämmande medel). Fråga apotekspersonal för mer information.

Sök läkare om ovanstående råd inte hjälper.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om magkatarr, funktionell dyspepsi på NetdoktorPro »
Hitta ICD-10/diagnoskod för funktionell dyspepsi »