Irritabel tarmsyndrom (irriterad tjocktarm, irritable bowel syndrome, IBS)

Ett ofarligt tillstånd med ändrad känslighet och sammandragningar i tjocktarmen som ger magsmärtor och förändrad avföring diarré eller hård avföring. Symtomen visar sig typiskt efter måltid eller i samband med stress.

Irriterad tjocktarm är varken elakartad, smittsam eller ärftlig. Den är tre-fyra gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Femton till tjugo procent av befolkningen har symtom som vid irriterad tjocktarm. Irritabel tarmsyndrom/IBS (irritable bowel syndrome) är en mer relevant term för samma typ av besvär, eftersom tillståndet även kan omfatta både tunntarm och tjocktarm.

Orsaker

Den bakomliggande orsaken till syndromet är okänd. Det spekuleras i att olika faktorer som påverkar funktionen i det motoriska och sensoriska nervsystemet ger upphov till symtomen. Modern forskning menar att tarmens bakterieflora har betydelse för symtomen.

Symtom

Symtomen uppstår normalt tidigt i det vuxna livet och varar ofta många månader eller år. De kan vara:

  • Obehag eller smärtor i buken. Smärtorna upplevs som kramp i tarmarna, de kommer typiskt efter måltid och försvinner ofta efter tarmtömning eller gasavgång.
  • Illamående, uppblåsthetskänsla och gaser i magen.
  • En tredjedel av de drabbade har diarré, en tredjedel har förstoppning och en tredjedel har växelvis diarré och förstoppning.
  • Symtomen varierar ofta från dag till dag, men kvarstår som regel under många år.

Hur kan man undvika irriterad tjocktarm?

Eftersom orsaken inte är känd, kan tillståndet inte botas eller förebyggas. Symtomen tros uppstå när en rubbad funktion i matsmältningen påverkar tarmens funktion. Generella råd är regelbundna måltider, goda matvanor samt att undvika stress (som allmänt kan försämra funktionen i tarmens självstyrande nervsystem).

Diagnos

Diagnosen ställs på de typiska symtomen och efter vissa undersökningar för att utesluta andra orsaker till symtomen. Undersökningar som ofta utförs, är undersökning av ändtarm eller tjocktarm med rektoskopi respektive koloskopi. Läkaren försöker också utesluta andra orsaker till besvären, som till exempel laktosintolerans (laktasbrist, som leder till nedsatt förmåga att bryta ner laktos, mjölksocker, i mag-tarmkanalen), glutenintolerans (celiaki), magsår, infektioner, parasiter och inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit och Crohns sjukdom).

Kosten

  • Överdriv inte konsumtionen av grova, så kallade olösliga fibrer (cerealier, kli). Alla magar klarar inte detta.
  • Undvik fet mat som ofta förvärrar symtomen.
  • Undvik stora måltider, men ät regelbundet (frukost, lunch, middag samt två till tre mellanmål varje dag).
  • Tänk på att många sötningsmedel (sorbitol, xylitol) kan ge upphov till tarmbesvär (finns exempelvis i tuggummi, halstabletter och sockerfria drycker).
  • Kostrådgivning hos dietist kan många gånger ha god effekt.
  • Om inget annat hjälper – gör ett försök att sluta med mejeriprodukter.

Möjlig försämring

Tarmproblemen kan anta sådana proportioner att den drabbade kan få psykiska och sociala problem. En sannolik vidare utveckling, är att tillståndet kommer att kvarstå periodvis livet igenom. Symtomen kan bli värre eller försvagas, och till och med försvinna, under vissa perioder. IBS är inte livshotande och utvecklar sig inte till cancer eller kronisk tarminflammation. Behandling kan ofta få symtomen under kontroll.

Läkemedel

  • Medel mot kramp i tarmarna. Det finns dock inga riktigt effektiva läkemedel mot detta. Möjligen kan antidepressiva läkemedel i låg dos ha en lindrande verkan. Hos enstaka personer kan antikolinerga kramplösande läkemedel ha effekt.
  • Vid diarrédominerad IBS kan ”stoppande” läkemedel (loperamid, kolestyramin) ha god effekt.
  • Vid förstoppningsdominerad IBS kan så kallade bulkmedel (sterkuliagummi, polyetylenglykol), som inte förjäses av bakteriefloran, som mjukgör tarminnehållet ha god effekt.
  • Om du avstår från mejeriprodukter – se till att du får dagsbehovet av kalcium tillgodosett (800-1000 mg).

Goda råd

  • Aktivitet och motion är viktigt, eftersom det stärker och främjar tarmfunktionerna.
  • Man bör minska stressituationer i tillvaron. Det finns olika metoder för stresshantering, till exempel meditation, hypnos och kognitiv beteendeterapi.
  • Dagbok över kosthållning och tarmvanor, så att man lättare kan se vilka födoämnen och vilka situationer som framkallar symtomen.

Uppdaterad den: 2012-07-26

Författare: Torben Nathan, leg. läkare, Carl J Brandt, leg. läkare och Ove Schaffalitzky de Muckadell, överläkare

Uppdaterare: Mikael Lördal, Överläkare och sektionschef Gastroenterologi på Gastrocentrum Medicin, Karolinska