Akut bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit)

Bukspottkörteln heter på grekisk och latin pankreas, och en inflammation i bukspottkörteln benämns pankreatit. Det finns en sjukdom som kallas akut pankreatit och en annan som heter kronisk pankreatit.

Akut pankreatit och kronisk pankreatit är två sjukdomar som drabbar samma organ i kroppen (bukspottkörteln), men som är helt olika avseende symtom, diagnostik, terapi och prognos. Här diskuteras enbart den akuta bukspottkörtelinflammationen.

I Sverige drabbas cirka 30 personer av 100 000 invånare per år, vilket är högt jämfört med andra länder i Europa. Endast Finland har en högre nivå, och länderna i södra Europa har en betydligt lägre insjuknandefrekvens.

Två olika former av akut pankreatit

Det finns två helt olika former av akut pankreatit: en mild form och en allvarlig form - mellanting är mycket sällsynta.

Den allvarliga formen av akut pankreatit drabbar ungefär var tionde av gruppen patienter med akut pankreatit. Denna form har ett mycket snabbt insjuknande och patienterna är nästan undantagslöst mycket svårt sjuka när de kommer till akutmottagningen efter att ha varit sjuka ett fåtal timmar. Redan på akutmottagningen insätts en kraftfull behandling med intravenös vätska och patienterna överförs alltid till intensivvårdsavdelning. Trots maximal behandling kommer 10-20 procent av denna grupp att avlida en något mindre andel av så kallad cirkulationskollaps inom några dagar, och något vanligare är att de avlidna kommer att ha tecken på blodförgiftning och inte behandlingsbara varansamlingar i buken efter någon eller några veckor. Orsaken till den katastrofala utvecklingen är i dessa fall att bukspottet ”läcker ut” och bryter ner vävnaden - man kan likna det vid en process där kroppen ”ruttnar” från insidan utan att det går att hejda.

Den milda formen av akut pankreatit drabbar cirka 90 procent av fallen och ger visserligen upphov till besvärlig buksmärta, men sjukdomen läker med enkla behandlingsmetoder på ett fåtal dagar. Sjukdomen i sig ger aldrig upphov till någon dödlighet, men enstaka äldre och nedgångna individer kan avlida av hjärtinfarkt, blodpropp och liknande vid den extra påfrestning pankreatiten utgör.

Orsaker till akut pankreatit

I Sverige orsakas akut bukspottkörtelinflammation i cirka 60 procent av fallen av gallsten. Det rör sig då om stenar som bildas i gallblåsan och som därifrån förflyttas av gallan ner till den djupa gallgången där de under en begränsad tid (kanske bara några timmar) fastnar just vid mynningen av bukspottkörtelgången, så att bukspottet inte kan rinna ut till tarmen när man skall äta. Det ger en tryckökning i bukspottkörteln, vilket leder till inflammationen.

Den näst vanligaste orsaken till pankreatit i Sverige är alkohol. Även om många patienter framhärdar i att de inte druckit särskilt mycket alkohol vid just det aktuella tillfället, kan man som en tumregel säga att de druckit så mycket att det varit berusade - om inte hjärnan varit berusad blir inte heller bukspottkörteln ”berusad” och sedan inflammerad (de som dricker alkohol dagligen till maten exempelvis - som i södra Europa - får inte akut utan kronisk bukspottkörtelinflammation). Patienterna med alkoholutlöst pankreatit brukar hävda att de inte druckit mer alkohol än andra som inte fått pankreatit. Det bör därför påpekas att förgiftningen av bukspottkörteln med alkohol inte har något med rättvisa eller moral att göra utan att man kan konstatera att ”just den här individens bukspottkörtel fick mer alkohol än vad den tålde.” Det finns inget som talar för att dyr alkohol skulle vara mindre skadlig än billig, eller att alkoholen i vin är mer eller mindre skadlig än den i starksprit eller öl - det är mängden alkohol som avgör. Typiskt kommer pankreatiten ”dagen efter dagen efter.” Det innebär att dagen efter att en person varit berusat så ”accepterar” vederbörande illamående, ont i magen etc som en del i bakfyllan och söker sjukvårdshjälp först dygnet efter, när nykterheten är tydlig men buksmärtan finns kvar.

En inte ovanlig orsak till bukspottkörtelinflammation är den som uppkommer ibland efter undersökning med endoskopiskt instrument (ett böjligt tittrör som förs ned genom mun, matstrupe och magsäck till tolvfingertarmen där man sedan kan röntga bukspottkörteln genom bukspottkörtelgångens mynning) av pankreas. Det kallas ERCP-inducerad pankreatit, och drabbar i första hand de med en mycket frisk bukspottkörtel - det vill säga de där skälen för att utföra ERCP-undersökningen i efterhand visat sig svag. Symtomen uppkommer inom några timmar efter undersökningen.

Förhöjd kalkhalt och förhöjda blodfetter i blodet kan också ge akut pankreatit, liksom slag mot buken och tumörer i bukspottkörteln. Dessutom finns en ärftlig form som drabbar barn och unga och där många av de närmsta släktingarna också är drabbade, och det finns en mycket sällsynt form som orsakas av läkemedel (det är mycket vanligare att pankreatit felaktigt tillskrivs läkemedel än att det verkligen är läkemedel som orsakar pankreatiten). Det finns ytterligare ett stort antal definierade orsaker till akut bukspottkörtelinflammation, men gemensamt för dem är att de båda är mycket sällsynta och svårdiagnosticerade.

I cirka vart tionde fall får man aldrig fram någon säker orsak till bukspottkörtelinflammationen, som då kallas idiopatisk. Ju mer ingående läkaren undersöker olika orsaker vid utredning av en akut pankreatit, desto mindre är sannolikheten att sjukdomen benämns idiopatisk.

Symtom på akut pankreatit

Bukspottkörtelcellernas uppgifter är att producera bukspott (99 procent) och hormoner som insulin och liknande (1 procent). Bukspottet bryter ner fett, protein och kolhydrater i tarmen i så små delar att de kan sugas upp och bli till näring i kroppen. När bukspottkörteln inflammeras störs transporten av enzymerna (”bukspottet”) från bukspottkörteln till tarmen och enzymerna börjar bryta ner vävnaden där de bildas. Verkningarna av denna nedbrytning, som är begränsad vid mild pankreatit men spridd vid allvarlig pankreatit, ger upphov till symtomen.

Huvudsymtomet vid bukspottkörtelinflammation är smärta. Vanligen är den belägen i bukens övre del, men den kan någon gång dessutom kännas in under vänster eller höger revbensbåge, ibland ut i ryggen och någon gång vara mer diffus eller till och med göra ont uppe i axlarna. Graden av smärta är inte relaterad till alvarlighetsgraden. De med den mest allvarliga formen klagar ofta inte alls över buksmärta. Smärtan är av molvärkskaraktär och kan ibland vara mycket kraftig. Alla typer av rörelser ger förvärrad smärta varför den sjuke oftast ligger stilla blick stilla.

Eftersom bukspottkörtelinflammationen ger någon grad av bukhinneretning rör sig oftast magsäck och tarmar sämre vilket ger upphov till aptitlöshet, illamående och ibland kräkning.

Ofta blir hela ämnesomsättningen påverkad, vilket bland annat yttrar sig i dålig blodsockerkontroll, så att patienten kan behöva extra insulin trots att vederbörande i övrigt inte är sjuk på det sätt som vid ”vanlig” diabetes.

Vid svår bukspottkörtelinflammation finns det risk att de livsviktiga organen sviktar och att den drabbade behöver stora mängder vätska intravenös, dialys, respirator, hjärtmedicinering etc.

Diagnos och undersökningar

Diagnosen bukspottkörtelinflammation ställs genom:

  • Sjukhistoria som passar med diagnosen
  • Avsaknad av annan diagnos som kan förklara besvären
  • Kroppsundersökning
  • Mätning av bukspottkörtelenzymer i blodet (amylas eller lipas)

Amylas och lipas produceras i stora mängder av bukspottkörteln varje dag, men endast en mycket, mycket liten del når ut i blodbanan (det mesta - även under pågående inflammation - förs ut till tarmen). Det finns många sjukdomar som kan ge en lätt förhöjning av amylas och lipas, och det är först när man når minst tre gånger normalvärdet som man har rätt att säga att det rör sig om pankreatit. Graden av förhöjning har inget att göra med allvarlighetsgraden, de mest allvarliga formerna har oftast ingen förhöjning av enzymvärdena alls - det finns därför ingen anledning att följa enzymhalterna i blodet (både en höjning eller en sänkning kan tyda på antingen en förbättring eller försämring av körtelns tillstånd). I Sverige mäter man oftast amylas eftersom det är ett billigt och beprövat sätt. Om amylashalten är normal men misstanken om pankreatit är stor, kan man även mäta lipas eftersom en förhöjning av det kravstår längre tid.

I det mest akuta skedet görs inga ytterligare undersökningar, men så snart patienten blivit påtagligt bättre undersöker man patienten med ultraljud för att leta efter gallsten samt bestämmer kalk- och fetthalt i blodet för att leta efter förhöjningar allt för att försöka fastställa orsaken till sjukdomen i det enskilda fallet för att kunna förhindra ett återinsjuknande.

Behandling

Behandling av pankreatit sker alltid på sjukhus. Vid den milda formen räcker det oftast med enkel vätskebehandling och smärtlindring och om patient mår illa och kräks rekommenderar man fasta. Antibiotika har ingen plats i detta skede.

Vid den allvarliga formen får patienten all behövlig hjälp på en intensivvårdsavdelning: både övervakning, tidig behandling för att begränsa komplikationerna samt behandling av sjukdomens komplikationer.

Prognos

Vid den milda formen av pankreatit sker i princip alltid ett fullständigt tillfrisknande som går ganska snabbt. I dessa fall är det viktigast att klarlägga vad som varit orsaken till sjukdomen och behandla den så att inte problemen kommer tillbaka. Det rör sig ofta om gallblåseoperation, eller annan behandling av gallsten, eller behandling av alkoholberoende. Finner man någon annan orsak till pankreatiten skall den behandlas. Vid lyckosam prevention (förebyggande) av nya pankreatiter blir patienten helt friskförklarad.

Vid återkommande bukspottkörtelinflammationer är det nästan alltid alkohol som ligger bakom. Pankreatiterna är då betydelselösa för prognosen, medan behandling av alkoholsjukdomen är helt avgörande.

Vid svår bukspottkörtelinflammation överlever fyra av fem. En del av dem får diabetes och andra måttliga svårigheter med matsmältningen. Dessa symtom är dock relativt lättbehandlade och behöver i sig inte påverka den allmänna prognosen.

För en liten andel av patienterna - nästan alltid de med alkoholutlöst pankreatit - är en den akuta pankreatiten ett debutsymtom för kronisk pankreatit/bukspottkörtelinflammation. Även i dessa fall är bukspottkörtelinflammationen av underordnad betydelse för prognosen jämfört med alkoholberoendet.

Komplikationer

Utöver de komplikationer som nämnts ovan, kan det vara bra att veta att vid akut pankreatit samlas vätska i och runt om bukspottkörteln. Om detta får stå under flera veckor kommer ansamlingarna att avgränsa sig och man talar då om att de ger ”falska cystor”, så kallade pseudocystor. Dessa är ingen sjukdom i sig utan bara ett resttillstånd efter den akuta inflammationen. De behöver sällan behandlas, och om man bara avvaktar suger kroppen på sikt upp vätskan så att cystorna försvinner.