Du är här: Hem » Kvinnlig hälsa » Artiklar » Endometrios

Endometrios

Vid endometrios finns ”öar” av slemhinna från livmodern spridda i bukhålan. Dessa öar orsakar inflammation samt är ömma och smärtande. Endometrios förekommer hos ungefär tio procent av kvinnor mellan 15 och 45 år. Tillståndet diagnostiseras vanligen mellan 25 och 30 års ålder.

Endometrios är en kronisk godartad östrogenberoende inflammatorisk sjukdom som kan ge symtom i en eller flera skov.

Hos kvinnor med barnlöshet är frekvensen högre, ca 30-40 procent. En ärftlig disposition finns och endometrios är vanligare hos döttrar till en kvinna som har endometrios.

Orsaker till endometrios

Den vanligaste orsaken till endometrios, dvs att det uppstår ”öar” av livmoderslemhinna inuti bukhålan (på äggstockar, äggledare och bukhinna samt i urinblåsan), tros vara att mentruationsblodet till en del rinner ut ”bakvägen” genom äggledarna istället för ut genom slidan. Detta blod innehåller bitar av slemhinna som är levande och kan fästa på ett annat ställe och då bilda sk endometriosöar. Hos kvinnor som har ett ”snällare” (mindre reaktivt) immunsystem är risken sannolikt större för att sådana slemhinnebitar skall växa fast och bilda endometriosöar.

Symtom på endometrios 

Det vanligaste symtomet vid endometrios är smärta. Det kan vara smärtsamma menstruationer, smärta vid samlag (djupt inne i slidan), buksmärtor av olika slag samt tarmbesvär med knipsmärtor och ibland även diarré eller förstoppning. Barnlöshet är också vanligt vid endometrios.

Diagnos och undersökning: Det klassiska sättet att påvisa endometrios är genom titthålsoperation (laparoskopi), då man kan se härdar av endometrios i olika stadier samt ibland ta prov för mikroskopisk undersökning (biopsi) från en härd. Ibland ses sammanväxningar mellan olika organ som ett resultat av inflammationen från härdarna. Inflammationen vid endometrios kan också göra att man ser rodnade områden. Blodfyllda cystor (endometriom) på äggstockarna kan också förekomma.

Med magnetkamera (magnetresonanstomografi, MRT) kan man se djupt liggande härdar och härdar i livmoderväggen. Ultraljud kan diagnosticera endometriom m.m. Blodprov (bl.a. CA125) visar ibland förhöjda värden vid endometrios, men är tämligen ospecifika. För att ställa diagnos måste läkaren väga samman alla symtom och fynd från olika undersökningar.

Prognos

Om man behandlas framgångsrikt för endometrios kan man få många år av besvärsfrihet, men sjukdomen har en benägenhet att komma tillbaka. När hormonhalterna minskar och menstruationerna försvinner i samband med klimakteriet brukar symtomen dock inte återkomma. Man är oftast besvärsfri under senare delen av en graviditet och denna besvärsfrihet brukar kunna hålla i sig något år efter förlossningen.

Behandling av endometrios

Medicinsk behandling

I första hand ges behandling  av endometrios med p-piller.

Vid otillräcklig effekt av p-piller kan man behandla sjukdomen med gestagena metoder som till exempel hormonspiral, Ceracette, P-stav eller P-spruta.

Målet är att behandla smärta och minska sjukdomens progress samt bevara fertiliteten. Därför bör även unga kvinnor med sannolikhetsdiagnosen endometrios få medicinsk behadnling fram till graviditetsönskan.

När man behandlat en viss period brukar man, om kvinnan tolererar, använda p-piller som behandling för att i någon mån förebygga att endometriosen kommer tillbaka alltför snabbt. Kvinnor med endometrios behöver en bra smärtlindring som måste skräddarsys efter individuella besvär och biverkningar.

Endometriom i äggstockarna kan tas bort kirurgiskt. Mindre härdar i form av endometriosöar kan man ibland bränna bort med diatermi (elektrokoagulation) eller laser. Ibland kan det vara svårt att identifiera alla härdarna och då kan medicinsk behandling vara ett alternativ.

Det finns ingen direkt kurativ (läkande) medicinsk behandling, men de olika behandlingarna brukar minska eller ta bort härdarna kortare eller längre tid och medföra att symtomen blir lindrigare eller försvinner helt.

Behandling med GnRH-analoger

Behandling med så kallad GnRH-analoger kan vara ett förstahandsalternativ till kvinnor som inte kan ta P-piller eller Gestagener. Det ges i sprutor eller spray i näsan (Enanton depot, Synarela m.fl.). Dessa stänger av den egna hormonproduktionen så länge behandlingen pågår. Man hamnar därför i ett tillfälligt klimakterium, östrogennivåerna blir mycket låga och menstruationen försvinner, vilket är bra för endometriosbehandlingen. En påfrestande biverkan är emellertid att man får klimakteriebesvär som svettningar, värmevallningar och tunna slemhinnor i underlivet. Dessa besvär kan lindras något om man lägger till en låg dos östrogen (t.ex. Progynon eller något östrogenplåster) till GnRH-behandlingen. Det föreligger risk för benskörhet vid långvarig behandling och man brukar inte behandla längre än sex månader åt gången.

Det finns ingen direkt kurativ (läkande) medicinsk behandling, men de olika behandlingarna brukar minska eller ta bort härdarna kortare eller längre tid och medföra att symtomen blir lindrigare eller försvinner helt.

Kirurgisk behandling av endometrios 

Endometriom i äggstockarna kan tas bort kirurgiskt. Mindre härdar i form av endometriosöar kan man ibland bränna bort med diatermi (elektrokoagulation) eller laser. Ibland kan det vara svårt att identifiera alla härdarna och då kan medicinsk behandling vara ett alternativ.

Som en sista utväg för att behandla patientens smärtproblematik och förbätrra hennes livskvalitet (förutsatt att hon inte har en graviditetssönskan) så kan en radikal operation övervägas, det vill säga, borttagande av livmoder, äggledare och äggstockar.

Att ha endometrios är ansträngande, och många kvinnor med endometrios går länge med smärtor innan diagnosen blivit ställd. Man har då ofta känt sig missförstådd av sjukvården och mått dåligt på många sätt. Att överväga kontakt med kurator eller psykolog är också ett viktigt led i behandlingen.

Förebyggande råd

Det finns en ärftlig komponent i sjukdomen, vilket gör endometrios svår att förebygga. Möjligen kan p-piller förebygga eller åtminstone senarelägga debut av sjukdomen.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om endometrios på NetdoktorPro »
Visa ICD-10/diagnoskod för endometrios »