Värmeslag och solsting

Värmeslag är ett tillstånd, då kroppen under loppet av relativt kort tid blir överhettad. Det är ett livsfarligt tillstånd, som kräver snabb läkarhjälp.

Onormalt förhöjd kroppstemperatur (hypertermi) kan ses i flera olika situationer, till exempel:

  • Det klassiska värmeslaget kallas även solsting, vilket är lite missvisande eftersom det kan uppstå även utan solpåverkan. Huden är vanligtvis blossande röd och snustorr.
  • Värmeslag utlöst av ansträngning. Uppstår i synnerhet vid stor fysisk ansträngning, till exempel sportaktiviteter.
  • När man bränt sig kraftigt (även av solen), då svettkörtlarna kan vara skadade eller helt förstörda.
  • Vid en rad infektionssjukdomar.
  • Vid en rad sällsynta medicinska tillstånd.
  • Särskilt de tre förstnämnda är av intresse för turisten.

När uppstår värmeslag?

När värme samlas i kroppen, eftersom den inte kan bli av med överskottsvärmen på vanligt sätt. Man skiljer mellan:

  • Feber, då kroppens reglering av temperaturen fungerar och ställs in på en högre nivå.
  • Primär hypertermi (till exempel värmeslag), då temperaturregleringen sviktar helt eller delvis. Den drabbade svettas ofta mycket lite eller inte alls, och huden är blossande röd, varm och torr.

Var och hur löper turisten särskild risk för värmeslag?

  • I områden med hög temperatur, hög luftfuktighet samt stark sol (till exempel tropikerna).
  • Vid stark fysisk ansträngning (till exempel sport) - i synnerhet under betingelser som ovan.
  • När man bränt sig kraftigt i solen - särskilt i varmt och fuktigt klimat.
  • Vid vätske-/saltbrist i varma (framför allt tropiska) områden.
  • Vid överdrivet alkoholintag under samma yttre förhållanden.

Vad kan man själv göra?

Det är viktigt att vänja sig långsamt och försiktigt vid värme och luftfuktighet, i synnerhet innan man utsätter sig för fysisk belastning eller ansträngning. Denna anpassning till tropiska förhållanden tar oftast 1-2 veckor.

  • Se till att få rikligt med salthaltig vätska (minst 3-5 liter/dygn - inte alkohol).
  • Se till att få extra salttillskott (till exempel chips och/eller salttabletter).
  • Välj lätta, luftiga och löst sittande kläder (lätta bomullstyger).
  • Var försiktig med hård fysisk belastning, speciellt vid vätske-/saltunderskott.
  • Vistas i skugga eller i luftkonditionerade rum.
  • Kyl ofta av dig i kallt vatten (hav eller pool) - i synnerhet vid längre solbadning.

Farosignaler - När blir det kritiskt?

  • Kroppstemperaturer omkring 41 grader C (mätt i ändtarmen).
  • Tilltagande, krasslighet, trötthet, yrsel, huvudvärk och eventuellt känsla av att vara "långt borta".
  • Om huden är blossande röd och torr (det vill säga nedsatt eller upphävd svettproduktion).
  • Nedsatt/avtagande urinproduktion med allt mörkare och gulare färg (vätske-/saltbrist).
  • Svårighet att få kontakt med den drabbade, svimningar, medvetandeavtrubbning, förvirring, medvetslöshet och kramper.
  • Vid temperaturer över 41 grader C börjar situationen bli allvarlig, och vid temperaturer över 42 grader C uppstår ofta cellskador i hjärna, lever, njurar och skelettmuskler samt blödningsstörningar.

Behandling

Se till att den drabbade kommer i skugga och helst i kylig omgivning (bäst är luftkonditionerade rum med max 15 grader-18 grader C).

Den drabbade bör kläs av och ligga naken - med på sin höjd ett tunt lakan över sig.

Om den drabbades temperatur stiger till 39,5 grader C, och huden fortsatt är brännande het och snustorr (eller om svettningen är obetydlig), bör han/hon sköljas av med kallt vatten (15 grader -18 grader C). Man kan även lägga personen i ett badkar med kallt vatten och massera huden för att öka blodcirkulationen. En annan möjlighet är att lägga fuktiga lakan eller handdukar, som byts ofta, över den drabbade - helst i kombination med en elektrisk fläkt eller liknande, som kan kyla av ytterligare.

Man bör inte använda vatten som är kallare än 15 grader C, eftersom värmeförlusten då minskar, på grund av att blodkärlen i huden drar ihop sig.

Om möjligt bör den drabbade föras till läkare eller sjukhus så fort som möjligt, eftersom en person med värmeslag ofta behöver syrgasbehandling, dropp och eventuellt medicin.

Vem är särskilt utsatt för värmeslag?

  • Äldre människor - ofta klena eller försvagade - med vätskebrist.
  • Överviktiga.
  • Människor med hjärt-/lungsjukdomar.
  • Den som tar viss slags medicin, till exempel antikolinergika (som hämmar svettproduktionen) och betablockerare (som hämmar genomblödningen i huden).
  • Spädbarn och små barn.
  • Gravida (i synnerhet vid vätske-/saltbrist).
  • Alkoholpåverkade personer.
  • Obetänksamma och kraftigt ansträngda idrottsutövare.

Publicerad den: 2008-10-02

Författare: Kai Tullin, allmänläkare

Uppdaterare: Stina Nordqvist, redaktör